Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Vi vet att maskiner kommer att operera människor”

Robotar och artificiell intelligens kommer knappast att få oss att arbeta mindre, däremot effektivare. Det tror Graeme Martin, en av världens ledande forskare inom hr- och ledarskapsfrågor, som ser Sverige som ett särskilt spännande forskningsområde.

Graeme Martin är själv ett gott exempel på att vi människor inte jobbar mindre. Trots att han passerat pensionsåldern reser han fortfarande världen runt och forskar och undervisar i hr- och ledarskapsfrågor (human resources management, HRM). Det har han gjort i snart 40 år och han konstaterar att det finns en ständig efterfrågan på kunskap kring hur man på bästa sätt tar till vara på den resurs som arbetskraft utgör.

– Det är egentligen samma gamla problem som ständigt behöver nya lösningar och det beror förstås på att vår omgivning hela tiden utvecklas och förändras, säger Martin.

DN träffar honom i samband med den stora HRM-konferensen i Göteborg, anordnad av Göteborgs universitet. Professorn vid universitetet i Dundee i Skottland är här för att bland annat tala om skillnaderna i synen på hr-frågor mellan USA och Europa. Medan den amerikanska nästan alltid handlar om hur ett företag eller en organisation får ut det mesta och bästa av individen anlägger Europa och särskilt Sverige ett bredare perspektiv.

– Sverige symboliserar det europeiska perspektivet på ett bra sätt. Det riktar mindre fokus på vad det är som driver individen och mer på hur grupper, arbetslag och organisationer fungerar. Jag tror att detta synsätt kommer att dominera forskningen och praktiserandet av hr i framtiden, säger Martin och ­poängterar att även det amerikanska perspektivet har sina styrkor.

Under de 40 år som han varit verksam har kartan förändrats gång på gång även när det gäller hr-frågor. Den digitala revolutionen sätter arbetsorganisationer under ständig påverkan och med robotar, artificiell intelligens och det som populärt kallas ”uberisering” (döpt efter den appbaserade taxitjänsten) hamnar yrken i riskzonen, men det uppstår också nya möjligheter. Martin drar sig till minnes introduktionen av mikroprocessorer på 80-talet. Den brittiska fackföreningsrörelsen var orolig för att många jobb skulle försvinna, men valde att i stället se förändringen som en möjlighet att skapa nya. Han misstänker att historien kommer att upprepa sig och ser möjlighet till en automatiserad utveckling på många arbetsområden.

– Ta läkare till exempel. Vi vet att patienten kommer att kunna ställa allt fler diagnoser själv och att även operationer kommer att genomföras av maskiner, som kan klara av rutinmässiga problem medan läkarna kan ägna sig åt sådana av mer komplex natur. Det kommer att skapa mer tid för dem att ägna sig åt mer analytiskt och strategiskt arbete. Artificiell intelligens har inte samma förmåga att lära saker som människan kan, men i rutinmässiga yrken tror jag att vi kan komma att se förändringar, precis som vi gjort vid andra teknikskiften, säger Martin, som dock inte tror att det skifte vi ser i dag kommer att leda till att vi arbetar mindre.

– De historiska bevisen pekar i alla fall inte på det. Av det jag har sett de senaste 30–40 åren verkar folk bara arbeta mer och mer. Och själv är jag uppkopplad 24/7, säger han.

Martin menar att det som var den stora utmaningen när han började studera hr-frågor förblir densamma, att få företag och organisationer att förstå vikten av att få in hr-personer i ledningen.

– En annan utmaning är att få de som arbetar med hr att ta del av den forskning som faktiskt finns, men som mest läses av oss akademiker, säger han och skrattar.