Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Boxmodell för skatt kan ge fungerande bostadsmarknad”

För att få någorlunda rättvisa mellan olika bostadstyper framstår därför det taxerade byggnadsvärdet (som i genomsnitt uppgår till 57 procent av taxeringsvärdet) som en lämplig skattebas för småhus, skriver Sven-Olof Lodin.
För att få någorlunda rättvisa mellan olika bostadstyper framstår därför det taxerade byggnadsvärdet (som i genomsnitt uppgår till 57 procent av taxeringsvärdet) som en lämplig skattebas för småhus, skriver Sven-Olof Lodin. Foto: Fredrik Persson TT

Problemen på bostadsmarknaden kräver en lösning. Ett sätt att öka rörligheten och göra så att ytan utnyttjas bättre är att införa en boxmodell för beskattningen. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) presenterar i dag en fördjupad studie av en sådan modell för svenska förhållanden, skriver skatteexperten Sven-Olof Lodin.

Utbudet av småhus sjönk mellan åren 2012 och 2016 med över 40 procent, vilket har lett till en kraftig prishöjning. Än värre är det för bostadsrätterna och då särskilt i storstäderna. Hushållens låneskulder stiger också kraftigt. Vad är då orsakerna till denna utveckling?

En förklaring är att ”flyttskatten” (reavinstskatten vid bostadsförsäljning) har blivit så hög att många bor kvar i sin gamla bostad, även om det egentligen finns skäl som talar för en flytt. Härigenom försämras rörligheten på bostadsmarknaden.

Inlåsningseffekten skapar kraftiga obalanser mellan utbud och efterfrågan vilket resulterar i högre bostadspriser. Likaså utnyttjas den sammanlagda bostadsytan ineffektivt och det förstärker prisspiralen uppåt. Denna utveckling medför att många – särskilt unga − får svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. För det krävs stora lån. Rabatten på lånekostnaden genom avdragsrätten för räntor gör det ändå möjligt för många bostadsköpare att hänga med i prisutvecklingen. Men subventionen från staten underblåser samtidigt prisstegringen.

Att det är en ohållbar situation vi befinner oss i är många överens om. Men politikerna tvekar att införa åtgärder. De olika förslag som presenterats står inte på en stabil principiell grund och löser inte hela problematiken.

Politikerna tvekar att införa åtgärder. De olika förslag som presenterats står inte på en stabil principiell grund och löser inte hela problematiken.

Problemen måste i stället lösas på ett principiellt sammanhängande sätt. En sådan lösning är beskattning enligt en boxmodell för finansiella tillgångar, skulder och bostäder. Benämningen kommer från den holländska boxmodell för beskattning av finansiella intäkter, som varit så gott som oförändrad sedan sin introduktion 2001. En frivillig variant av boxmodellen har vi redan i Sverige i form av Investeringssparkonton, ISK, för noterade värdepapper.

Utgångspunkten för boxmodellen är att alla tillgångar ger samma förväntade avkastning, inklusive naturaförmåner och kapitalvinster, som beskattas årligen. Däremot utlöses ingen skatt vid försäljning eftersom den schabloniserade värdestegringen redan beskattats under innehavsperioden. Grundtanken i boxmodellen är att tillgångar och skulder tas upp till marknadsvärde och att en fast schabloniserad avkastning beräknas på nettot av tillgångar minus skulder, vilket är det som beskattas.

I dag presenterar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) en fördjupad studie av en boxmodell för svenska förhållanden, ”Yes box!”. Studien beskriver hur en svensk boxmodell kan konstrueras och vilka statsfinansiella, samhällsekonomiska och fördelningspolitiska effekter den innebär, liksom hur olika övergångslösningar kan se ut.

Den föreslagna boxmodellen sammanfattas i rutan nedan.

Vissa tillgångar – bland annat fåmansbolag − kan på grund av värderingsproblem inte ingå i boxen. Att endast 50 procent av nominellt sparande liksom av skulder föreslås tas upp beror på att någon värdestegring inte kan uppstå i dessa fall.

Att värdera bostadstillgångar medför vissa problem. Det enda värde som är tillgängligt är bostadens taxeringsvärde. Dock används olika värderingsmetoder för småhus och för flerfamiljsfastigheter. För de senare ingår inte något lägesvärde, en lågt beräknad bruksvärdeshyra är här utgångspunkten.

För att få någorlunda rättvisa mellan olika bostadstyper framstår därför det taxerade byggnadsvärdet (som i genomsnitt uppgår till 57 procent av taxeringsvärdet) som en lämplig skattebas för småhus. Ett ytterligare skäl för en sådan värdering är att bostäder kan betraktas som en annan typ av tillgång än till exempel aktier. Aktieinvesteringar sker i allmänhet för att uppnå högsta möjliga avkastning och kan avvecklas utan problem. Anskaffandet av egen bostad sker oftast av familjeskäl, där sociala omständigheter spelar en stor roll. Bostaden behålls normalt också länge. Dessutom måste vid försäljning normalt en ersättningsbostad, som också stigit i värde, anskaffas, varför vinsten inte kan disponeras lika fritt som vid en aktieförsäljning.

Boxmodellen ger enligt våra beräkningar, givet denna konstruktion, ungefär samma skatteinkomster som dagens system, trots att ingen reavinstskatt utgår vid försäljning. Samtidigt försvinner den inlåsningseffekt som dagens system medför varför rörligheten på bostadsmarknaden kan förväntas öka. Vidare utnyttjas den tillgängliga bostadsytan effektivare samtidigt som en del av prispressen uppåt försvinner.

Boxmodellen innebär att inget avdrag ges för underskott i boxen. Det begränsar statens kostnader jämfört med nuvarande ränteavdrag. Avdrag erhålls endast för skulder i den mån de täcks av skattepliktiga tillgångar.

I modellen ingår en fast avkastningsprocent som inte förändras med ränteläget. Det ger stabila statsfinanser oavsett ränteläge medan dagens system medför skatteförluster för staten vid högre ränteläge. Vid hög ränta verkar modellen också hämmande på låneutvecklingen.

Fördelningspolitiskt visar våra beräkningar inga avskräckande resultat, även om det är hushåll med hög belåning och låga inkomster som påverkas mest.

Att införa en boxmodell innebär vissa övergångsproblem särskilt där det finns obeskattad värdestegring. Det gäller i praktiken endast bostäder och noterade aktier utanför ISK-systemet. De vinsterna bör beskattas och för detta föreslås övergångsregler som gör att likviditetsproblem inte uppstår. De kan bygga på samma typ av uppskovsregler som finns vid dagens vinstbeskattning vid bostadsbyte.

Genom införande av boxmodellen löser vi båda de allvarliga problem som dagens skattesystem förorsakar utan att skattebördan skärps. Dessutom förenklas deklarationen för de skattskyldiga liksom Skattemyndighetens arbete. Den fråga som återstår är om den politiska viljan och den nödvändiga handlingskraften finns för att säga ”Yes box”?

Fakta. ”Yes Box”

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) presenterar i dag en fördjupad studie av en boxmodell för beskattning av finansiella tillgångar, skulder och bostäder, ”Yes box!”.

På tillgångssidan i modellen ingår:

- marknadsnoterade finansiella instrument till marknadsvärde

- 50 procent av nominellt sparande till nominellt belopp

- privata kapitalförsäkringar till sitt värde beskattningsåret (men ej pensionsförsäkringar)

- bostäder: taxerade byggnadsvärdet på småhusfastigheter, för bostadsrätter och ägarlägenheter dithörande andel av fastighetens taxeringsvärde.

På skuldsidan ingår 50 procent av privata skulder som inte tillhör annan förvärvskälla.

På nettot av tillgångar och skulder beräknas en fast schabloninkomst på 4 procent, som beskattas med 30 procent. Ingen avdragsrätt föreligger för negativt nettovärde av boxen. Annorlunda uttryckt utgår beskattning med 1,2 procent av nettotillgångarnas värde.

DN Debatt. 5 september 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.