Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Bromsa kommunernas iver att höja skatten”

Med gradvis höjda kommunalskatter försämras drivkrafterna till arbete och möjligheten för fler typer av arbeten att kunna växa fram, skriver Jakob Forssmed (KD).
Med gradvis höjda kommunalskatter försämras drivkrafterna till arbete och möjligheten för fler typer av arbeten att kunna växa fram, skriver Jakob Forssmed (KD). Foto: Claudio Bresciani TT

En kommunalskattebroms skulle göra det lönsammare att arbeta. Bromsen minskar statsbidragen till de kommuner och landsting/regioner som höjer skatten. Den skulle bidra till fler jobb, en långsiktigt bättre ekonomi och bättre möjligheter att över tid trygga en bra utbildning, en god vård och en värdig omsorg, skriver Jakob Forssmed (KD).

Sverige står inför flera utmaningar – en åldrande befolkning, höga trösklar för vissa grupper att komma in på arbetsmarknaden och högbeskattade jobb som utmanas av automatisering. För att klara att möta behov inom vård, äldreomsorg och skola måste vi dels fokusera resurser och dels se till att fler kan komma i arbete och öka antalet arbetade timmar i ekonomin. Alla ska kunna bidra till det gemensamma efter förmåga. En sådan utveckling hotas nu av höjda kommunalskatter som slår mot arbete. Därför behöver vi införa en kommunalskattebroms.

Kommunalskatten slår rakt mot all inkomst av tjänst, oavsett hur stor eller liten. Höjd kommunalskatt ger direkt alla som har lön, lever på pension eller på ersättningar och vissa bidrag mindre att leva på. Kommunalskattehöjningar slår därmed hårt mot låginkomsttagare.

En kommunalskattehöjning gör det mindre lönsamt att arbeta och har betydande effekter på arbetsutbud och sysselsättning – och därmed på skattekraft och välfärdens långsiktiga finansiering. Trots det har kommunalskattens utveckling i relativt liten utsträckning blivit satt under lupp i den nationella samhällsekonomiska debatten.

Sedan 1950-talet har kommunalskattesatsen bara sjunkit en gång, vilket var i slutet av 1990-talet. Då fanns en broms för kommunalskatten.

1990-talets skattereform hade som mål att kommunalskatten inte skulle överstiga 30 procent. Men utvecklingen därefter talar sitt tydliga språk: Kommunalskattesatsen har stigit från i snitt 30,56 procent 1988 till nuvarande 32,12 procent. Variationen är dessutom stor. I Dorotea, Orust och Munkedal är kommunalskatten över 35 procent. Fler kommuner kommer sannolikt att vara där 2018. Det är en hög skatt för låginkomsttagaren att betala och det skapar negativa effekter på arbetsmarknaden. Stora löntagargrupper betalar helt enkelt alldeles för hög skatt på sina låga inkomster. Samtidigt blir kommunen mindre attraktiv som bostadsort.

Utan jobbskatteavdraget hade utvecklingen av kommunalskattesatsen slagit väsentligt hårdare mot jobben. Men det grundläggande strukturella problemet kvarstår: för varje kommunalskattehöjning blir det mindre lönsamt att arbeta. Förändringen sker delvis ”under radarn” eftersom den sker gradvis, lokalt och ofta beskrivs i termer av ”25 öre” eller ”50 öre” – trots att det senare innebär en inkomstskattehöjning på 3 600 kronor per år för ett normalt svenskt hushåll.

Gradvis försämras drivkrafterna till arbete och möjligheten för fler typer av arbeten att kunna växa fram. Det senare inte minst angeläget just nu när allt fler står allt längre från arbetsmarknaden.

Skattehöjningen ger förstås kommunbudgeten ett välkommet tillskott. Men de långsiktiga konsekvenserna för jobb och för enskildas och familjers frihet bär vi också gemensamt och nationellt. Dilemmat här är att varje inkomstbringande skattehöjning också innebär ett litet tag med sågen på den gren vi sitter på: hur jobben utvecklas avgör i grunden kommunernas ekonomi på sikt.

Den historiska utvecklingen talar för att skatten kommer att fortsätta stiga, om inget görs. Också demografi och ökade krav pekar i samma riktning. Därför behövs strukturella förändringar.

Sedan 1950-talet har kommunalskattesatsen bara sjunkit en gång, vilket var i slutet av 1990-talet. Då fanns en broms för kommunalskatten.

Jag menar att det är tid att överväga en liknande broms igen. Tillsammans med en rad andra åtgärder kan det ge en bättre utveckling för sysselsättning, kommunsektorns skatteintäkter över tid och ett ökat fokus på kärnverksamheterna.

Jag har fått i uppdrag av partistyrelsen att utveckla Kristdemokraternas ekonomiska politik. Jag kommer nu lägga fram följande förslag:

Foto: DN En broms för kommunala skattehöjningar bör införas. Bromsen består i att de kommuner eller landsting som höjer skatten får reducerade generella statsbidrag, motsvarande en viss andel av de intäkter som skattehöjningen förväntas ge. Principen ska vara att kommuner respektive landsting/regioner som har en lägre skattesats än förra årets nationella genomsnitt får behålla 75 procent av en skattehöjning. Kommuner respektive landsting/regioner som har en högre skattesats än genomsnittet får endast behålla 60 procent. Statsbidrag motsvarande 25 respektive 40 procent av den förväntade ökade skatteintäkten hålls alltså inne. Reduktionen fasas ut under en femårsperiod. Bromsen införs under en period om fem år för att sedan utvärderas.

En kommunalskattebroms innebär att värdet av en kommunal effektivisering för att få mer resurser till kärnverksamheten blir relativt sett mer värt. Samtidigt blir det mindre attraktivt att ta till en skattehöjning. En kommunalskattebroms blir därmed ett starkt argument till stöd för de kommunpolitiker som drivs av idén att gneta och prioritera för att få ihop en bra helhet utan att, så långt det är möjligt, ta till skattehöjningar. Bromsen kommer också kunna medverka till ökat fokus på kommunsamarbeten för att sänka kostnader och klara verksamhet.

Då bromsen berör statens utbetalning av statsbidrag kan den genomföras utan att inkräkta på det kommunala självstyret. Samtidigt blir det särskilt viktigt att staten sköter sina åtaganden gentemot kommunsektorn i enlighet med finansieringsprincipen.

Foto:  Statens stöd till den kommunala kärnverksamheten i form av omsorg, skola och vård bör samtidigt öka kommande år. En del av statsbidragen bör kanaliseras via strukturbidraget i utjämningssystemet för göra stödet mer träffsäkert.

Foto:  En del av det generella stödet till kommunsektorn bör läggas i en pott tillsammans med statens eventuella uteblivna utbetalningar när bromsen slår till. Dessa pengar fördelas sedan bland de kommuner som sänker skatten. På så vis mildras effekten av att kommunerna sänker skatten, samtidigt som trösklarna på arbetsmarknaden sänks och hushållens ekonomi förstärks. Kommuner som har högre skatt än genomsnittet erhåller vid en skattesänkning en dubbelt så hög premie som kommuner som ligger under genomsnittet. Ingen premie utgår till de primärkommuner som har lägre än 19 procent skatt.

Foto:  Ekonomistyrningsverket (ESV) bör få i uppdrag att skapa en särskild stödfunktion och erbjuda rådgivning med fokus på kommuner med svag ekonomi och hög skattesats.

Foto:  Det bör bli möjligt för kommuner att köpa tjänster för att sköta sin ekonomiadministration av Statens servicecenter. Statens servicecenter hanterar idag löneadministration och ekonomiadministration på ett kostnadseffektivt sätt åt ungefär 150 myndigheter.

För att klara utmaningar kring demografi och välfärdens finansiering måste vi göra en rad åtgärder som tidigarelägger arbetsmarknadsinträdet för unga och studenter, senarelägger utträdet för seniorer och sänker trösklarna in för grupper som i dag står långt från arbetsmarknaden. Att sänka skatten på arbete, inte minst på lägre inkomster, är en nyckel. Här spelar kommunalskatten en viktig, och i debatten underskattad, roll. Att införa en kommunalskattebroms skulle bidra till fler jobb, en långsiktigt bättre ekonomi och bättre möjligheter att över tid trygga en bra utbildning, en god vård och en värdig omsorg.

DN Debatt. 30 maj 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.