Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Den rödgröna kravlösheten hotar kvaliteten i högskolan”

Regeringen och högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) har utökat antalet platser på högskolan så mycket att ännu fler studenter med låga gymnasiebetyg, som tidigare inte räckte till att komma in, nu ska beredas plats på universiteten, skriver artikelförfattarna.
Regeringen och högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) har utökat antalet platser på högskolan så mycket att ännu fler studenter med låga gymnasiebetyg, som tidigare inte räckte till att komma in, nu ska beredas plats på universiteten, skriver artikelförfattarna. Foto: Thommy Tengborg TT

Regeringen smög i juli ut en order till Sveriges universitet om att högskolorna ska se till så att studenterna till varje pris godkänns. Det är bedrövligt. Universiteten har skapats för att utveckla och utgöra spetsen av mänskligt vetande och bildning. Den rödgröna kravlösheten måste bort, skriver Jan Björklund (L) och Christer Nylander (L).

Godkänn fler studenter! Den ordern har regeringen nyss utfärdat till Sveriges universitet och högskolor. Att detta beslut i regeringen ännu inte har vållat ett ramaskri på Sveriges universitet beror enbart på att informationen smögs ut i juli månad.

I regeringens uppdrag till högskolor och universitet gäller nu inte bara breddad rekrytering, man ska också se till så att alla blir godkända. Det finns bara ett sätt för universiteten att lyda denna order, och det är att sänka kraven i utbildningen. Det kan ske genom att förändra kursutbudet, så att det erbjuds fler enkla grundkurser och färre krävande kurser på högre nivå Men framför allt kommer det att ske genom att studenter som borde underkännas trots allt godkänns.

Regeringen har utökat antalet platser på högskolan så mycket att ännu fler studenter med låga gymnasiebetyg, som tidigare inte räckte till att komma in, nu ska beredas plats på universiteten. Följden blir naturligtvis att fler får problem att klara kurserna. På detta kommer regeringen nu alltså med kravet på högskolorna att fler ska godkännas.

Det vi nu ser är en systematisk omorientering av högskolepolitiken bort från kvalitet och kunskap. Tidigare har regeringen avskaffat den kvalitetsutvärdering av universitetsutbildningarna som Alliansregeringen införde. Vi beslutade att varje enskild utbildning på universiteten skulle kvalitetsgranskas av externa experter i respektive ämne och betygssättas på en tregradig skala. De utbildningar som fick lägsta betyg skulle avvecklas, eller reformeras i grunden. Detta ledde till stora förändringar mot ökad kvalitet på landets högskolor. Till exempel underkändes hela 45 procent av utbildningarna på Mälardalens högskola, vars dåvarande rektor numera är statssekreterare (S) hos högskoleminister Helene Hellmark Knutsson. Regeringen har nu ersatt denna tuffa kvalitetsgranskning med ”självutvärdering”, där varje högskola utvärderar sig själv.

Sverige har haft en särskild Universitetskansler sedan 1600-talet, med huvuduppgift att fristående från politiken säkerställa akademisk kvalitet på våra universitet. Nu ska i stället högskolorna gå i regeringens ledband.

Universitetskanslersämbetet, som ska granska kvaliteten i högskolan har fått ett ändrat uppdrag och ska ha sitt huvudfokus på att utvärdera högskolornas kvalitetsarbete i stället för att utvärdera själva utbildningarnas kvalitet. Symboliskt nog har även Universitetskanslern avskaffats och ersatts med en vanlig generaldirektör för att markera att det är regeringens politik – att kvantitet ska gå före kvalitet – som nu gäller. Sverige har haft en särskild Universitetskansler sedan 1600-talet, med huvuduppgift att fristående från politiken säkerställa akademisk kvalitet på våra universitet. Nu ska i stället högskolorna gå i regeringens ledband.

Den rödgröna regeringen uppger att målet för högskolepolitiken är ”en internationellt sett hög kvalitet”. Det är ett bra mål, men den politik regeringen för leder tyvärr åt motsatt håll. Högskolepolitiken handlar numera inte alls om kvalitet utan uteslutande om kvantitet.

Gång på gång rapporterar lärare på högskolorna att de måste anpassa sin undervisning för att dåligt förberedda och ibland dåligt motiverade studenter ska kunna fullfölja kurserna. Det innebär i klartext sänkt kvalitet och en undervisning som ibland inte når akademisk nivå. S-regeringens reaktion på detta är alltså att skärpa kravet, inte på utbildningens kvalitet utan på att högskolorna ska se till att studenterna till varje pris godkänns. Det är bedrövligt.

Universiteten och högskolorna i Sverige omsätter runt 70 miljarder kronor per år. Med den insatsen, och givet betydelsen av en välutbildad befolkning, måste studenter, arbetsgivare och skattebetalare rimligen kunna kräva att lärosätena levererar en högre utbildning av världsklass. Det är därför viktigt att kvaliteten på universitetens och högskolornas utbildningar granskas regelbundet. Gör man inte det finns ingen garanti, för varken studenten eller framtida arbetsgivare, att man lärt sig det man bör eller att en specifik utbildning vid ett universitet är likvärdig motsvarande utbildning vid ett annat. För Sverige som litet exportland är det dessutom viktigt att svenska utbildningar håller hög standard gentemot utländska utbildningar. Därför är det oroväckande att den rödgröna regeringen väljer bort och monterar ned de system som ska säkerställa kvaliteten.

Beröringsskräcken för externa utvärderingar visar sig också när regeringen tackat nej till att delta i OECD:s stora kvalitetsgranskning av högskolutbildning. Statsrådet Helene Hellmark Knutsson menar att kostnaden överskred den förväntade nyttan. Det är helt obegripligt. Undersökningen skulle visa hur svensk högre utbildning står sig i jämförelse med andra länder. För en handfull miljoner kronor skulle vi få veta om vi använder tiotals miljarder på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.

En liknande utvärdering gjordes 2016 (OECD reviews of innovation policy 2016: Sweden), vilken gav en hel del kritiska synpunkter just kring vad Sverige får ut av sina miljardsatsningar. Vi vet hur OECD:s Pisa-undersökning har inneburit ökat kunskapsfokus och kvalitetstänk i svensk skola. Är det kanske för att inte få motsvarande fokus i högskolan som S-regeringen tackar nej till OECD:s utvärdering?

Sverige kommer att behöva en helt ny politik för högre utbildning. Höga krav och hög akademisk kvalitet ska stå i fokus. Den rödgröna kravlösheten måste bort. Universiteten har skapats för att utveckla och utgöra spetsen av mänskligt vetande och bildning och att överföra dessa kunskaper till varje ny generation. Universitet får aldrig bli en AMS-åtgärd.

DN Debatt. 13 augusti 2017

Debattartikel

Jan Björklund (L) och Christer Nylander (L):

”Den rödgröna kravlösheten hotar kvaliteten i högskolan”

Repliker

Robert Stenkvist (SD) och Stefan Jakobsson (SD)

”Höjd kvalitet på våra lärosäten kräver flera konkreta förslag”

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, med ordföranden och en ledamot för utbildningsutskottet:

"Felaktigt att påstå att högskolorna har fått order"

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.