Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Vi vill agera för att stärka EU:s försvarssamarbete”

Margot Wallström (S), utrikesminister och Peter Hultqvist (S), försvarsminister.
Margot Wallström (S), utrikesminister och Peter Hultqvist (S), försvarsminister. Foto: Beatrice Lundborg

Samarbetet inom EU har aldrig varit så viktigt för Sveriges säkerhet som i dag. Samtidigt kan detta samarbete inte längre tas för givet. Vi vill att Sverige ska verka än mer aktivt för att stärka EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, skriver utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist.

Sverige och Europa står i dag inför de största och mest komplexa säkerhetspolitiska utmaningarna på mycket länge. Vi har att hantera djupa kriser i öst och i syd, ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt eget närområde, påverkansoperationer och cyberangrepp, klimatförändringar och det tilltagande hotet från terrorism. Sveriges säkerhet och välstånd påverkas mer direkt än tidigare av konflikter i EU:s grannskap.

Europas säkerhet handlar i grunden om att skapa ömsesidigt beroende och solidaritet mellan medlemsstaterna. Vi vet att grannländer som har gemensamma värderingar och ett stort utbyte sinsemellan mer sällan hamnar i konflikt med varandra. Vår främsta säkerhetspolitiska fördel är därför ett nära europeiskt samarbete som minskar risken för konflikter i Europa och vårt närområde. Detta är en insikt vi måste värna om.

Samtidigt ifrågasätts eller undermineras flera av de normer, samarbeten och institutioner som utgör grunden för vår säkerhet. Rysslands aggression mot Ukraina och illegala annektering av Krim utmanar den europeiska säkerhetsordningen i grunden.

EU är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattform. Den europeiska integrationen har ett omistligt värde, inte minst som ett instrument för att bevara freden på vår kontinent efter två förödande världskrig. Det är ett grundläggande svenskt intresse att EU fortsatt ska kunna lämna avgörande bidrag till fred, demokrati och försoning inom Europa. Samtidigt kan vi, mot bakgrund av de utmaningar som unionen står inför, inte längre ta samarbetet och sammanhållningen inom EU för givet. Brexit är självklart det mest uppenbara exemplet på detta.

Regeringen vill därför till exempel att EU i år ska besluta om att upprätta ett permanent förstärkt samarbete mellan de medlemsstater som kan och vill samarbeta närmare inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Vår ambition är att Sverige, och så många andra medlemsstater som möjligt, ska bidra till detta samarbete.

Men det är i denna tid av oro som det även finns möjligheter för nödvändiga förändringar av EU. Regeringen förespråkar därför tydligt att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete. Detta samarbete vilar på mellanstatlighetens grund och är fullt förenligt med vår militära alliansfrihet. Alla insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken sker utanför unionens gränser men främjar också säkerheten inom EU.

Europas framgång och utveckling har varit helt beroende av att vi det senaste halvseklet förmått oss att lösa konflikter vid förhandlingsbordet och inte på slagfälten. Om vi vill ha fred så måste vi förbereda för fred. Diplomati och politiska verktyg för att stärka samarbeten är förutsättningen även för våra framtida möjligheter. De europeiska länderna måste därför investera i EU:s säkerhetspolitiska samarbete i hela dess bredd. Det handlar om att förbättra EU:s möjlighet att civilt och militärt hantera externa kriser och konflikter. Men det handlar också om att EU:s biståndspolitik måste samordnas på ett sätt som gynnar en långsiktig uppbyggnad av fungerande demokratiska rättsstater i vår omvärld.

Ramverket för att stärka EU som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör är EU:s globala strategi. Genomförandet av den stod i fokus när EU:s utrikesministrar möttes den 19 juni och kommer även att diskuteras vid Europeiska rådets möte 22-23 juni. Strategins kärna är insikten att inget av de europeiska länderna i dag på egen hand kan förebygga eller möta hoten mot vår gemensamma säkerhet, till exempel det tilltagande terrorismhotet. Vi behöver ett EU som står enat och har förmågan att handla effektivt. Detta är också vad de flesta människor förväntar sig.

Sveriges budskap är att det är avgörande att den globala strategin omsätts i praktisk politik. Regeringen vill därför till exempel att EU i år ska besluta om att upprätta ett permanent förstärkt samarbete mellan de medlemsstater som kan och vill samarbeta närmare inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Vår ambition är att Sverige, och så många andra medlemsstater som möjligt, ska bidra till detta samarbete. Under det senaste året har även samarbetet mellan EU och Nato fördjupats, bland annat genom den samarbetsdeklaration som undertecknades i juni 2016. Sverige välkomnar detta. Det är samtidigt viktigt att organisationernas olika karaktär respekteras och att samarbetet bygger på komplementaritet.

EU:s medlemsstater fattade den 8 juni ett viktigt beslut om att stärka planerings- och ledningsstrukturerna för civila och militära krishanteringsinsatser. De insatserna är i dag 15 till antalet och lämnar ett viktigt bidrag till vår egen och andras säkerhet, inte minst i EU:s eget närområde från Georgien och Ukraina till Västra Balkan. Den breda uppsättningen förmågor – från militär till polis, åklagare, sjukvårdare, kriminalvårdare och MR-rådgivare – är unik för EU. På sikt är även EU:s utvidgning en stark drivkraft för många länder att genomföra viktiga reformer som är avgörande för ökad säkerhet i regionen. Alla EU:s insatser arbetar för att genomföra säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Detta speglar den breda syn på säkerhet som är EU:s kännetecken som säkerhetspolitisk aktör.

Sverige är ledande inom EU:s civila krishantering och driver på för att utveckla den. Vi vill ge unionen bättre civila snabbinsatsförmågor. I tuff konkurrens med flera andra EU-länder har vi genom MSB fått möjligheten att ställa ett strategiskt lager till förfogande för EU:s civila krishantering. Det bör ta dagar för EU att komma på plats och inleda en insats, inte månader. Att kunna agera snabbt är avgörande för att förebygga väpnade konflikter eller bidra till stabilisering. Sverige vill till exempel att EU med sina krishanteringsverktyg ska bidra till den civila stabilisering i Irak som nu måste följa på de militära insatserna mot Daesh. Vi vill att allt som EU bygger upp ska kunna samverka med och bistå FN, som är EU:s främsta partner i fält.

För att öka vårt genomslag stärker vi vårt samarbete inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, bland annat med Tyskland som är ett stabilitetsankare i Europa, en allt viktigare aktör i Östersjöregionen och en partner som vi delar värderingar och många centrala intressen med. Vi strävar också efter ett ännu tätare samarbete med Finland, vår närmaste säkerhetspolitiska partner.

Vi befinner oss i ett formativt skede för europeisk säkerhet. Sverige ska vara tydligt med sina intressen och spela en aktiv roll för att påverka utvecklingen. Den nationella säkerhetsstrategin identifierar det som ett nationellt intresse att bevara och stärka EU:s samarbete, solidaritet och integration. Vi har två övergripande mål: en starkare sammanhållning inom EU och en stärkt gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Att bygga säkerhet tillsammans innebär att främja stabilitet i hela Europa och vårt närområde, något som också skapar trygghet för oss själva. Ett exempel på konsekvenserna av en bristande förmåga att hantera kriser är den flyktingström som vi sett de senaste två åren. I många fall är detta följden av stater som inte lyckats garantera säkerhet för sin befolkning, det är därför avgörande att EU har rätt verktyg för att undvika sådana kriser i framtiden.

I grunden handlar det om en skyldighet att skapa trygghet åt våra medborgare men också insikten om att det som drabbar våra grannar i nästa led påverkar oss alla.

DN Debatt. 20 juni 2017

Debattartikel

Margot Wallström (S), utrikesminister och Peter Hultqvist (S), försvarsminister:
”Vi vill agera för att stärka EU:s försvarssamarbete”

Repliker

Alliansens försvarspolitiska talespersoner: Hans Wallmark (M), Daniel Bäckström (C), Allan Widman (L) och Mikael Oscarsson (KD):
”Sverige behöver både Nato och EU”

Malin Björk (V), EU-parlamentariker och Stig Henriksson (V), riksdagsledamot:
”Ännu ett steg bort från den militära alliansfriheten”

Slutreplik från Margot Wallström (S) och Peter Hultqvist (S):
”Säkerhetsrådsplatsen svider i oppositionens ögon”

Mikael Jansson (SD), Björn Söder (SD) och Roger Richtoff (SD):
”Nej till ökat EU-inflytande över svenskt försvar”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.