Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Birgitta Forsberg: De svaga betalar priset för valfriheten

Allt mer ansvar flyttas från kollektivet till individen. Det gäller pensioner, bostäder och skulder.

Förra veckan slängde Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm ut bolaget Allras fonder ur PPM-systemet och ska polisanmäla. I fjol stängde hon av Falcon Funds i PPM och polisanmälde.

När branscher avregleras lockas även oseriösa aktörer, så för staten gäller det att reglera och kontrollera. Och i Sverige är mycket avreglerat. Ja, så mycket att man kan tala om en omfördelning av ansvaret, från kollektivet till individen, de senaste decennierna.

Pensionerna är just en sådan sak. Förr hade vi kollektiva lösningar. Tanken var att äldre skulle kunna klara sig på den statliga pensionen medan tjänstepensionen var mera av en guldkant. Men numera är det ofta nödvändigt att ha tjänstepension för att få ekonomin att gå ihop. Och tjänstepensionen beror på din individuella livslön.

Allt fler har också premiebaserad tjänstepension i stället för förmånsbaserad. Arbetsgivaren avsvär sig ansvaret, i stället beror pensionens storlek på hur avkastningen på premierna blivit.

En annan omläggning rör bostäderna. I Stockholmsområdet har andelen hyresrätter minskat kraftigt. Och runt om i riket har allmännyttan sålts ut, inte minst till pensionskapital.

En tredje är skulderna. Medan statsskulden har sjunkit har de privata skulderna ökat. Den finansiella risken har alltså delvis privatiserats.

Därtill kommer avregleringen av skola, vård, omsorg, telefoni, elektricitet, tv, radio, apotek, bilprovning. Avregleringar som innebär frihet för individen att välja. Men också mera ansvar.

Det är inte för inte som Birgitta Ohlsson (L) på Internationella kvinnodagen häromveckan propagerade för att varje kvinna behöver ett eget sparkapital, gärna 100 000 på banken. Som en frihet för att kunna bryta upp.

Egna pengar har alltid inneburit mer frihet. Men i ett samhälle där kollektivet inte längre självklart bär upp alla individer till fullo betyder egna pengar ännu mer.

Givetvis kan man säga att Sverige är ett barn av sin tid. En liberaliseringsvåg har sköljt över världen. Men samtidigt är Sverige ett av de länder som har gått längst.

Här är beskattningen av kapital relativt modest, liksom bolagsskatten. Vi har heller ingen förmögenhetsskatt, arvsskatt eller gåvoskatt.

Men vi har fortfarande skyhög skatt på löner och bidrag (så hög att Vänsterpartiet i fredags meddelade att partiet har drivit igenom en skattesänkning för dem som lever på sjukersättning). Arbetsgivare och anställda betalar in mycket pengar till statskassan i form av arbetsgivaravgifter och inkomstkatt.

Men ett antal av oss verkar tycka att vi får allt mindre för pengarna. Ett tecken på det är att allt fler individer, nästan 15 procent av dem som har jobb, har privata sjukvårdsförsäkringar. Majoriteten av försäkringarna, 70 procent, tecknas av arbetsgivare som vill försäkra sina anställda. Men allt fler fackförbund och andra organisationer har börjat erbjuda sina medlemmar försäkringen. Och då betalar individen.

Nu vill regeringen ändra lagen för att säkerställa att de som har privata sjukvårdsförsäkringar inte går före i vårdkön. Och LO är emot försäkringarna. Paraplyorganisationens medlemmar, som ofta har låg lön, erbjuds inga.

Annars är kanske det mest fascinerande med denna förvandling i nyliberal anda att den till stor del har skett medan Sverige har haft socialdemokratiska regeringar och inflytelserika fackföreningar.

Visst har många av förändringarna varit nödvändiga. Till exempel var det gamla pensionssystemet ekonomiskt ohållbart och skatterna på förmögenhet, arv och gåvor drev entreprenörer ur landet. Dessutom är det givetvis bra om folk jobbar och tjänar egna pengar. Och visst är det härligt med valfrihet – för oss som klarar att välja.

Men det är de svaga som kommer i kläm när individualism får råda. Det är de som får låga pensioner, står utan privat sjukvårdsförsäkring och kanske har svårt att välja. Därför är det uppseendeväckande att facken inte bromsat mer.

Det finns fördelar och nackdelar med det mesta. Men vad man än tycker om denna metamorfos kan man konstatera att den har varit enorm.

Tre andra ord i veckan.

Åtal. Mätteknikbolaget Hexagons vd Ola Rollén åtalas för insiderbrott för en privat aktieaffär i Norge. Ändå sitter han kvar som börs-vd.

Island. Släpper valutan fri. Den isländska kronan har varit inlåst sedan finanskrisen, som en nödåtgärd.

Panamadokumenten. Finansinspektionen har beslutat att Nordea och Handelsbanken slipper böter. Härvan handlar om att förmögna personer dolt stora summor i skatteparadis.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.