Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Dataspelsbranschen ser inget slut på rekordåren

Per Strömbäck, talesperson för branschorganisationen Dataspelsbranschen. Arkivbild.
Per Strömbäck, talesperson för branschorganisationen Dataspelsbranschen. Arkivbild. Foto: Susanna Persson Öste/TT

Tillväxten för dataspelsnäringen i Sverige har under de senaste åren varit enorm. Omsättningen mer än tiodubblades mellan 2010 och 2015.

– Det finns inget som talar för att publikens intresse ska minska, säger Per Strömbäck, talesperson för branschorganisationen Dataspelsbranschen.

Sverige har länge legat i frontlinjen i dataspelsvärlden. Med företag som Mojang, Dice, King och Paradox har det svenska spelundret varit ett uttryck på mångas läppar.

– Vi har sett ett fortsatt stort intresse hos världspubliken för de svenska spelutvecklarnas alster. Det finns ett fortsatt stort kompetensbehov där många företag söker folk och har vakanser. Man kan också titta på vad som händer med de börsnoterade företagen, där finns ett stort intresse, säger Per Strömbäck.

Dataspel är en internationell marknad där svenska konsumenter endast utgör en liten del. I hela världen spelas svenskproducerade spel av minst 700 miljoner spelare, alltså var tionde människa på jorden.

– Sverige utgör ungefär 2 procent av spelmarknaden och vi räknar med att 98 procent av våra spel exporteras. Det finns några enstaka företag som har mer fokus på den svenska hemmapubliken, men de är så få att det är svårt att säga om de har någon inverkan, säger Strömbäck.

De senaste siffrorna som finns för branschen är för 2015. Då anställde 236 företag drygt 3.700 personer, och gjorde ett resultat på 4,7 miljarder kronor. Både omsättning och resultat mer än tiodubblades mellan 2010 och 2015.

– Jag vill inte spekulera om framtiden, men det finns inget som talar för att publikens intresse ska minska. Sverige har haft en stark position och varit i frontlinjen de senaste åren, säger Per Strömbäck.

Trots rekordsiffrorna finns flera potentiella orosmoln. Ett av dem är märkliga politiska beslut.

– Ett exempel på när politiken inte hänger med är dubbelmomsen på appar, som var aktuell för några år sedan. Ett annat är att EU just nu diskuterar konsumenträtt på nätet, och att man ska kunna returnera digitala produkter. Hur ska det fungerar med mikrotransaktioner? Det här skapar osäkerhet, förklarar Per Strömbäck.

Två andra områden som begränsar tillväxten är tillgången på kapital och kompetent arbetskraft.

– Vår stora konkurrensfördel i Sverige är vår kreativitet. Skulle den källan sina så kommer vi inte längre att vara världsledande. Vi har sett flera exempel på när våra företag söker sig utomlands och öppnar kontor för att nå mer kompetens, säger Per Strömbäck.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.