Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

De är frivilliga försöksdjur i forskarnas experimenthus

Ett levande laboratorium där människor bor på riktigt. Så kan HSB Living Lab i Göteborg beskrivas. Syftet är att samla information och utveckla nya sätt att forma framtidens bostäder. Följ med hem till hyresgästerna som bor bland 2 000 sensorer.

Idén till initiativet föddes 2011 och har samutvecklats av Chalmers, HSB och Johanneberg science park. När DN besökte projektet i maj var det fortfarande en byggarbetsplats. Men i juni började de första personerna flytta in i det kombinerade forskningslabbet och bostadshuset.

Tanken med HSB Living Lab är att man kan testa nya idéer i en miljö där människor faktiskt bor för att se hur deras beteenden förändras eller påverkas av nya uppfinningar och lösningar.

Foto:

Lovisa von Scheele, Matilda Jerkeman och Mikael Bergqvist spelar Chicago i det gemensamma köket. Runt köket har de sina egna rum. Foto: Nicklas Thegerström.

Högst upp i huset över entrén hänger en stor skylt med texten ”Resan mot framtidens boende”. Men om man växt upp med tv-serien Familjen Jetson kan man bli något besviken när man kliver in i huset och upptäcker att det inte kryllar av robotar som sköter om hushållsbestyren.

Här ligger i stället fokus på hållbarhet från ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv, berättar kommunikationsansvarig Cecilia Lööf som visar runt i huset.

– Tankevurpan är att vi alltid ska försöka göra det lättare för oss, säger hon och förklarar att de inte bara tänker på att göra bostaden bekvämare utan också på att hitta långsiktigt hållbara lösningar.

Även om man inte skjutsas runt på rullband märker man redan på entréplanet att saker inte riktigt är som vanligt i huset. Det första som möter en är en tvättstuga och mellan tvättmaskinerna har man placerat soffor och sittplatser. Planen är att göra tvättstugan till en mötesplats i stället för att gömma den i källaren.

Man har även försökt behålla känslan av ett labb i korridorerna genom att låta innertaket vara öppet så att man ser de kablar och kulvertar som löper genom husets inre. Det mesta i huset är också förberett för att man ska kunna flytta om och testa andra lösningar. Bland annat har huset tolv ytterväggssektioner som snabbt går att lyfta bort.

Vi visste ingenting. Vi hade inte gått på visning eller något.

 

Inne i själva lägenheterna ser saker mer ut som i ett vanligt hem och där hittar man också de som på sätt och vis står i centrum för forskningen som ska bedrivas: De som bor där.

Foto:

En av husets 2 000 sensorer. Den mäter bland annat luftfuktighet. Foto: Nicklas Thegerström.

Trots att de vet om att de är föremål för studier gillar de inte att bli kallade labbråttor.

– Vi förstår inte riktigt vad folk tror grejen är. Jag har knappt märkt av det alls, säger Lovisa von Scheele, som pluggar kulturvetenskap och flyttade in i somras.

Totalt finns 29 lägenheter i huset och Lovisa von Scheele bor i ett av byggnadens fyra kluster där sex studenter har varsitt rum, men delar gemensamma ytor som kök, badrum och vardagsrum.

Upplägget påminner mycket om ett korridorsboende men de individuella rummen är i stället placerade runt köket och vardagsrummet, vilket ger en känsla av att det mer är som en stor gemensam lägenhet.

När DN hälsar på är de tre rums- eller klusterkamraterna Matilda Jerkeman, Mikael Bergqvist och Stig Müller också där.

De känner sig inte heller särskilt mycket som försöksdjur.

– Vi märker av det genom att det kommer folk hit hela tiden och genom att vi deltar i workshops och svarar på enkäter, säger Stig Müller och lägger till att det kanske mest aparta inslaget i boendemiljön är den strida ström av journalister som kommer på besök.

– Framför allt det. Väldigt mycket journalister, säger Lovisa von Scheele instämmande.

Men bostaden är inte helt vanlig, eftersom den är designad för att man ska kunna studera hur hyresgästerna agerar i vardagen.

Foto:

Experimenthuset ligger inne på Chalmers område. Det ser ut som ett vanligt bostadshus, men erbjuder forskare en unik möjlighet. Foto: Nicklas Thegerström.

Det finns inga kameror i huset, men det finns sammanlagt 2 000 sensorer som mäter temperatur, luftfuktighet, koldioxidhalt, strömförbrukning med mera. Men det är inget studenterna störs av.

Matilda Jerkeman berättar att hon snarare hade förväntat sig att de skulle vara mycket mer synliga och påträngande.

– Jag menar, det ska vara 2 000 i hela huset, men man har typ en i sitt rum så man undrar var de är.

Det var också svårt att föreställa sig exakt hur det skulle bli eftersom huset stod färdigt först när de skulle flytta in.

– Vi visste ingenting. Vi hade inte gått på visning eller något, säger Mikael Bergqvist.

Trots att det kan vara svårt att hitta bostäder i Göteborg har de alla gjort ett aktivt val när de flyttade in i labbet. Flera av dem hade redan innan förstahandskontrakt på andra ställen, ibland med lägre hyra, men lockades av tanken av att vara med om något spännande och nytt.

För att bli aktuell för lägenheterna var de tvungna att skriva och motivera varför just de skulle passa i det nya huset. Det hölls även flera intervjuer med dem innan de flyttade in.

Där informerades de om att det inte skulle vara någon vanlig bostad, och även om ingen av de fyra avskräcktes berättar de att det var många andra som verkade backa när de hördes talas om att det skulle bedrivas forskning på dem.

Foto: Nicklas Thegerström

Lovisa von Scheele (där uppe) och Matilda Jerkeman i ett av de kompakta rummen. De är vanliga hyresgäster – i ett unikt hus. Foto: Nicklas Thegerström.

Men samtidigt kanske det inte var själva forskningen som lockade mest. Läget spelade förstås in. För studenter i Göteborg är det svårt att hitta en bättre plats än inne på Chalmers universitetsområde, som samtidigt ligger ett stenkast från Göteborgs universitet.

De såg också en möjlighet att bo en social miljö. Att någon då forskar på ens beteende kändes inte som någon större uppoffring.

– Det är inte så att jag tänker ”vilken god gärning jag gör”. Men det är ju bra om de kan använda det till något, säger Matilda Jerkeman.

Labb där testpersonerna bor har funnits tidigare, men då har det oftast handlat om att personer flyttar in någonstans under en period för en specifik studie, exempelvis när ett nytt läkemedel ska testas.

Det som särskiljer HSB Living Lab är att forskningen i stället flyttar in en bostad för att man ska kunna studera hur personer beter sig i vardagen. Forskningen i huset planeras hålla på i tio år och ett flertal forskningsprojekt har redan dragit i gång.

Det finns ett engagemang bland de som bor där som kanske inte hade funnits i en vanlig hyresgästförening.

Tvättstugan i entrén är en studie i sig för att se om hyresgäster uppskattar ett mer socialt tvättande. Huset består av 44 stålmoduler och konstruktionen är ett sätt att testa om användandet av modulbyggnader och tillfälliga byggtillstånd kan vara en hållbar affärsmodell.Forskningsprojekten sker ofta i samband med olika företag och universitet.

Ett av dem är konsult- och analysbyrån Beteendelabbet som precis satt i gång ett projekt där de ska studera matsvinn.

Kajsa Lindström, som ansvarar för projektet, berättar att de började i oktober med att samla in information om hur matsvinnet ser ut i dag.

– Vi tittar på om de slänger mat, vilken mat de slänger, hur de slänger mat, och framför allt varför de slänger mat, säger hon.

I projektet kommer man att fokusera på hur man gör olika val som leder till matsvinn. Om man bara tittar på när man väl slänger den där halvmögliga tomaten missar man enligt Kajsa Lindström en stor del av processen och därför kommer de försöka kolla på hur de som bor i huset tänker när de köper en tomat som de sedan inte använder.

Den här typen av projekt lämpar sig väldigt väl för HSB Living Lab eftersom man har flera identiska kluster som man kan forska på. Det blir lättare att isolera olika variabler när man kan testa saker i ett kluster och hela tiden ha ett annat som referens.

Foto:

Tvättstugan ligger inte i källaren, utan mitt i entrén. Den är stor och har ­soffor. Kan man förvandla tvättstugan till en social mötesplats? Foto: Nicklas Thegerström.

Eftersom hyresgästerna är beredda på att det ska forskas upplever Kajsa Lindström att de också är lite mer medgörliga.

– Det finns ett engagemang bland de som bor där som kanske inte hade funnits i en vanlig hyresgästförening.

Det tror hon gör att man antagligen kommer att kunna gå snabbare framåt och målet med projektet är att ta fram tre olika prototyper för att kunna minska matsvinnet. Vilka det blir vet man förstås inte ännu, men det kan vara saker som en digital app eller helt enkelt ett klistermärke att sätta på mat i kylskåpet som andra kan ta för sig av.

Kajsa Lindström erkänner att när det handlar om att studera ett beteende kan det vara ett problem att de som studeras är medvetna om att de studeras.

– Det är inte helt oproblematiskt från ett beteendeperspektiv, säger hon och lägger till att det helt enkelt är något man får ta hänsyn till.

Hon betonar också att studien de gör bara är ett första steg. När de väl utvecklat de tre prototyperna kan de sedan testas i andra miljöer för att se om resultaten håller i sig.

De som kallar klustren för hem verkar inte vara särskilt brydda över att deras beteenden ska följas noga och betraktas.

– Man tänkte på det i början, säger Matilda Jerkeman och förklarar att det snabbt blivit vardag.

När DN frågar om de ändå inte känner att det är påträngande att vara omgiven av sensorer som kontinuerligt skickar information till en datacentral högst upp i huset är de snabba med att påpeka att det samlas in långt mer och mycket mer personlig information genom sociala medier och smarta telefoner.

Ska det funka i framtiden måste man ha ett system som fungerar för alla.

Data som samlas in i huset anonymiseras och en gång per år kan de få ut en sammanställning av vilken information om dem som samlats in.

Foto:

Cecilia Lööf blickar upp mot det öppna taket som ska påminna om att ­huset lika mycket är ett laboratorium som en bostad. I de undre skåpen syns varm- och kallvattenledningar med mätare för varje enskilt tappställe. Foto: Nicklas Thegerström.

Lovisa von Scheele och Mikael Bergqvist erkänner dock att vetskapen om att deras beteende följs har fått dem att ändra på sig något.

– Jag tänker på det när jag laddar mobilen. Väldigt ofta innan brukade jag bara låta laddaren sitta i. Nu har jag blivit bättre på att dra ut den, säger Lovisa von Scheele.

– Jag har börjat duscha kallt, lägger Mikael Bergqvist till.

Stig Müller, som är några år äldre än snittet i klustret, har en väldigt avslappnad inställning till det hela och säger att man måste komma ihåg att det inte är meningen att de ska göra sig till för forskningens skull.

– Vi är ju här för att vi är vanliga människor. Ska det funka i framtiden måste man ha ett system som fungerar för alla.

Fyra exempel. Några av de forsknings­projekt som pågår i huset

1 Innemiljö. I två lägenheter mäts bland annat ammoniakutsläpp, koldioxid, mögelsporer och annat som kan finnas i rummet och vad för partiklar som golv och väggfärgen släpper ifrån sig. Syftet är att övervaka luftkvaliteten och se om det sker reaktioner när olika utsläpp blandas.

2 Nudging. Nudging som kommer av engelskan ”nudge” eller knuff är en metod för att få människor att ta vissa beslut genom mindre incitament eller att valsituationen manipuleras. I HSB Living Lab testar man detta för att skapa hållbara beteenden. Man har riktat in sig på matsvinn och projektet drivs tillsammans med Beetendelabbet. Det handlar om småsaker som en app som påminner eller ett klistermärke i kylskåpet.

3 Mycelium acoustics. I ett av klustren i labbet experimenterar man med speciella paneler på väggarna för att minska det ljud som spiller över mellan vardagsrummet och köket, där det inte finns någon dörr emellan. Panelerna är dessutom gjorda av ett 100 procent komposterbart material baserat på svampmycel.

4 The white room. I bottenplanet på labbet finns ett rum som är helt vitt och som är reserverat för att forskare ska kunna prova nya lösningar och uppfinningar innan de sätts in i de olika klustren. En av de första uppfinningarna som prövades där är avfallskvarnen Bioblend som separerar ut vattnet från komposten och skapar en torrare jord som direkt kan användas till odling.

Källa: HSB & Chalmers

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.