Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Kortare arbetstid: Glada miner men dyrt

Evelina Marklund och Gabriella Markström tar rätt på tvättade städtrasor.
Evelina Marklund och Gabriella Markström tar rätt på tvättade städtrasor. Foto: Paulina Holmgren/TT

Runt om i landet pågår små projekt med sex timmars arbetsdag. På Skellefteå lasaretts städavdelning är det idel glada miner.

Resultatet hittills i mätbara fakta: sju nyanställda, något färre sjukskrivningar och tre miljoner kronor dyrare för skattebetalarna.

De anställda, 40 städare, inklusive de sju nya för att täcka upp den kortare arbetstiden, är så klart mycket nöjda – tio timmar mindre arbete per vecka men samma lön.

– Känner mig piggare och har mer ork, säger Gabriella Markström som jobbat sexton år på Skellefteå lasaretts städavdelning.

Det får även effekter utanför arbetstiden.

– Vi har börjat hitta på saker tillsammans, säger Evelina Marklund.

Personalen är gladare, tycker avdelningschefen Annamaria Rudolfsson. Återkommande vikarien Mimmi Johansson håller med.

– Jag märkte skillnad direkt från förra sommaren, säger hon.

Projektet, vars pådrivare har varit Vänsterpartiet i landstinget, pågår mellan mars 2017 och september 2018. I reda pengar beräknas kostnaden bli tre miljoner kronor, men förhoppningen är att sjukskrivningarna ska gå ner. Det är för tidigt att dra några slutsatser ännu.

– Men sjukskrivningarna har droppat, säger Rudolfsson.

Tanken var att projektet skulle bedrivas i vården, men svårigheten att hitta vårdpersonal medförde att städavdelningen drog vinstlotten i stället.

Andra nu avslutade projekt har resultatmässigt visat på spridda skurar. I Umeå fick personalen på äldreboendet Sjöjungfrun prova sex timmars arbetsdag i drygt ett år. En efterföljande studie kunde dock inte visa på någon märkbar nedgång i sjukskrivningarna. På Svartedalens äldrecentrum i Göteborg, också det ett avslutat projekt, visade efterföljande resultat på mindre stress och bättre allmänt välbefinnande. Baksidan är kostnaden, det är relativt dyrt, åtminstone i det korta perspektivet.

– Det är inte lätt att räkna hem de här kostnaderna. Det där med ekonomin är lite bekymmersamt, men möjligtvis ser det bättre ut om man tittar på lite längre sikt, säger professor Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet.

Studier visar att de som jobbar kortare dagar mår bättre och sover lite mer. Däremot tycks det inte som om sjukskrivningarna minskar särskilt mycket, enligt Kecklund. Men sex timmars arbetsdag är ett skandinaviskt fenomen och därför finns det för lite forskning för att veta om till exempel produktiviteten går upp, det vill säga om man jobbar effektivare på den kortare arbetstiden.

Politiskt är det i första hand Vänsterpartiet som driver frågan, men i partiledardebatten i riksdagen nyligen fick V-ledaren Jonas Sjöstedt tydligt nobben av statsminister Stefan Löfven, som anser att fack och arbetsgivare kan hantera detta själva.

– När jag var förbundsordförande i IF Metall förkortade vi arbetstiden. Vi behövde inte vänta på Jonas Sjöstedts godkännande i riksdagen. Vi slöt själva avtal om detta. Jag tycker att parterna ska fortsätta att sluta dessa avtal, sade Löfven.

LO-facket Kommunal driver inte frågan om kortare arbetstid i dagsläget, delvis eftersom det krockar med målet att få till heltid för alla som vill.

Trenden annars är, om inte kortare arbetstid, friare arbetstider, i första hand för tjänstemän. Bantade arbetsdagar eller arbetsveckor är kanske mest önskvärt i tyngre LO-yrken. Och i takt med allt mer automatisering i arbetslivet kan Göran Kecklund tänka sig att frågan om allmän arbetstidsförkortning blir aktuell – men det lär dröja många år.

Fakta. Projektet i Skellefteå

Västerbottens läns landsting beslöt i höstas att på försök införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Valet föll så småningom på städavdelningen på Skellefteå lasarett.

Prövoperioden är satt mellan mars 2017 och september 2018.

Inför försöket fick personalen svara på ett digert frågebatteri om hur de mår. Tanken är att det ska följas upp för att mäta effekten av den kortare arbetstiden. Under perioden ska effekterna jämföras med en motsvarande arbetsplats vid Lycksele lasarett för att se om sjukfrånvaro, stress och personalomsättning påverkas.

Merkostnaden är beräknad till tre miljoner kronor under prövoperioden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.