Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Statens ekonomi bättre än väntat

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Stina Stjernkvist/TT

Regeringen hoppas nu nå balans i statsbudgeten 2018, ett år tidigare än den förra bedömningen. Det är en av nyheterna i finansminister Magdalena Anderssons kalkyler.

Men experterna tror prognoserna är för optimistiska.
– Vi är på väg mot balans och omfattande överskott, säger Magdalena Andersson (S) på en presskonferens.

Hon tillägger att dyra och ineffektiva åtgärder har avskaffats, vilket stärker statsfinanserna samtidigt som det görs investeringar.

Stabil tillväxt, fler jobb, sjunkande arbetslöshet och starkare offentliga finanser präglar budgeten, enligt finansministern.
– Den senaste prognosen visar att vi har balans redan 2018, säger Andersson.
Starkare siffror

Färska siffror visar att det inte bara blir balans i budgeten tidigare än vad regeringen räknade med på Harpsund i augusti. Överskotten 2019–2020 blir enligt den uppdaterade prognosen dessutom större än vad det såg ut att bli i beräkningarna i augusti.
– Sammantaget har vi jämfört med Harpsund reviderat upp den här prognosen med 20 miljarder i förstärkta finanser, säger hon.

En viktig åtgärd för att skapa reformutrymme är att på migrationsområdet se över ersättningssystemet för ensamkommande barn, som gjort att oseriösa aktörer kunnat ta ut oskäliga priser, enligt Magdalena Andersson.

Det nya systemet, med schablonersättning, ska ge sju miljarder i lägre kostnader per år.
– Jag ser många små reformer, men inget samlat helhetsgrepp för att ta tag i de stora utmaningarna: tudelningen på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank.

Stora investeringar i infrastruktur ligger först efter nästa val, konstaterar hon.
– Det känns osäkert om de verkligen blir av. Det är viktiga investeringar för att få en fungerande arbetsmarknad i storstäderna.

Arbetslösheten väntas falla från 6,8 procent i år till 6,3 procent 2018. Målet att ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020 blir svårt, prognosen pekar på 6,2 procent.
– Vi är inte nöjda med en arbetslöshet på 6,2 procent, säger Magdalena Andersson och utlovar ytterligare åtgärder under kommande år.

Målet är trots att det ser ut att inte kunna nås bra och tydligt och ger fokus i budgetarbetet, enligt Andersson:
– Vi är betydligt närmare målet nu än vad vi var när vi klev in för två år sedan.

Statens egen expertmyndighet, Konjunkturinstitutet (KI), tror dock att regeringen är för optimistisk.
– Man kan konstatera att regeringen när det gäller arbetslöshet och tillväxt på några års sikt är mer optimistiska än vad vi var i vår prognos i augusti. Men på den horisonten är allting väldigt osäkert, säger KI-chefen Urban Hansson Brusewitz.

Jag förstår inte var den ökningen skulle komma ifrån.

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering, som ökat i budget efter budget, har nu reviderats ned med cirka fem miljarder kronor på årsbasis, enligt finansministern.

Utmaningarna i framtiden är att hantera 350 000 arbetslösa och cirka 100 000 lediga jobb, vilket kräver åtgärder för att matcha bättre, enligt Magdalena Andersson.
– Vi har den högsta sysselsättningen i hela EU. Vi har faktiskt den högsta sysselsättningen som Eurostat (EU:s statistikmyndighet) någonsin har uppmätt.

Samtidigt konstaterar hon att det finns uppenbara problem att hitta rätt kompetens när arbetsgivarna letar ny personal.
– Det här är viktigt att göra något åt för att vi ska fortsätta ha den tillväxt vi har haft de senaste åren, säger Magdalena Andersson.

För att möta det satsas mer på yrkesutbildningar, där antalet platser mer än fördubblas framöver, som kostar 1 miljard i 2017 års budget.

Regeringen satsar 23,6 miljarder kronor på reformer under 2017. Satsningarna ökar därefter ytterligare för att nå 36 miljarder 2020. Den största posten är 10 miljarder per år till kommuner och landsting.

För att delvis få ihop till reformerna planerar regeringen för en samlad finansiering och budgetförstärkningar på 6,4 miljarder kronor 2017, 26,6 miljarder 2018, 31,3 miljarder 2019 och 24,5 miljarder 2020. Därmed lånar regeringen till reformerna 2017, vilket får underkänt av Konjunkturinstitutet.
– Eftersom vi går in i högkonjunktur nu hade det varit önskvärt att ha en högre grad av finansiering för nästa år, säger Urban Hansson Brusewitz.

När det gäller prognosen för den ekonomiska utvecklingen är det två saker som sticker ut, tycker Anna Breman på Swedbank.
– BNP-prognosen för i år och nästa år ser rimlig ut, men 2018 och 2019 ska tillväxten enligt regeringen börja öka igen. Jag förstår inte var den ökningen skulle komma ifrån.
– Det andra är sysselsättningen, som inte går i linje med vår prognos, eller KI:s eller Riksbankens. Vi ser en ökad arbetslöshet mot slutet av 2017, eftersom vi ser att integrationen av de nyanlända på arbetsmarknaden är dålig. Det har inte regeringen med.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.