Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global utveckling

"Var är det tuffa politiska ledarskapet?"

Två miljöaktivister möts över en lunch. Den ena är studenten Noura Berrouba den andra är naturfotografen Mattias Klum.
Två miljöaktivister möts över en lunch. Den ena är studenten Noura Berrouba den andra är naturfotografen Mattias Klum.

Lunchmötet. ”Vi kan inte längre konsumera fyra gånger mer än vad vi har råd med” säger naturfotograf Mattias Klum. Över en lunch möts han och Noura Berrouba, som förra året var ungdomsrepresentant i FN:s generalförsamling. För ett samtal om hur var och en kan bidra till att förbättra världen.

Noura: Mitt intresse för hållbarhetsfrågor började när jag som ung insåg att det fanns direkta konsekvenser av vårt agerande på naturen. Varifrån kommer ditt engagemang?

Mattias: Jag ser i mitt arbete mänsklighetens konkreta påverkan på den natur som vi till syvende och sist är beroende av. Den är ett fundament för vår hälsa, ekonomi och stabilitet. Av allt vatten på jorden är 2,5 procent sötvatten, till stora delar fortfarande låst i is. Av det som inte är is använder vi ungefär 65 procent till att producera mat. Sen slänger vi en tredjedel av maten. Genom att vi destabiliserar naturen så destabiliserar vi vår egen framtid.

Genom att vi destabiliserar naturen så destabiliserar vi vår egen framtid.

Foto: Noura: För min del handlade det från början om ekologisk hållbarhet, men de senaste åren har jag arbetat mycket med frågor kopplade till social hållbarhet. Fokus har legat på frågor som migration, utbildning, jämställdhet och statslöshet. Allt hänger ihop. Man kan inte prata om klimat utan att prata om migration. Man kan inte prata om statslöshet utan att prata om jämställdhet. Det handlar om att se samband mellan planeten och människan och mellan handling och konsekvens. Jag hade en diskussion med någon som inte begrepp sig på de här globala hållbarhetsmålen. Personen ställde sig frågande till om noll fattigdom och hunger verkligen var realistiskt. Jag frågade då om vi i stället ska sätta ett mål med lägre ambitioner? Lite fattigdom och lite hunger, i stället för ingen fattigdom och hunger. Svaret på det är naturligtvis nej. Målsättningen behöver alltid vara hög. Sänker vi målsättningen sänker vi också resultaten. Själv tror jag att nyckeln till en hållbar framtid är unga personers idealism.

Sänker vi målsättningen sänker vi också resultaten.

Mattias: All tillgänglig forskning visar att om vi inte ser till de möjligheter som nya innovationer och grönt entreprenörskap erbjuder kommer vi inte kunna lösa problemen för jordens alla invånare. Man kan vara idealist, men man kan också luta sig mot befintlig forskning. ”Same as usual isn’t good enough.”

Noura: Vi svenskar konsumerar 4,2 jordklot per år. Tänk om man som privatperson handlade fyra gånger över sina tillgångar. Då skulle man få sätta in en plan för att lösa det. Vi skulle behöva ett slags hållbarhets-Lyxfällan.

Mattias: Precis, det handlar om att göra sin egen livsrevision. Vi behöver göra en uppställning av vad vi har, vilka val vi gör och varför. När vi gör det så förstår vi att det finns mycket som är ekonomiskt smart att lägga av med, som är bra för hälsan och som gör mindre avtryck på miljön. Samtidigt finns det en massa affärsnytta för nya bolag och nya affärsidéer på det här området.

Noura: Ja, grön ekonomi kan dessutom vara lösningen på arbetslösheten. Vi behöver uppmuntra ungdomar i skolan att vilja vara en del av skapandet av innovationer i företag, forskarvärlden och civilsamhället.

Vi ses som bäst i klassen, men vi sätter ändå inte på oss ledartröjan och cyklar i rätt riktning. Var är det tuffa politiska ledarskapet?

Mattias: Det krävs ett paradigmskifte inom utbildning och därför är det du gör så viktigt. Sverige har en otrolig tillväxt. Vi ses som bäst i klassen, men vi sätter ändå inte på oss ledartröjan och cyklar i rätt riktning. Var är det tuffa politiska ledarskapet?

Noura: Det handlar om att hitta de viktiga medspelarna i den här processen. Vi behöver vara fler och ha mer resurser. Regeringen har varit duktig på att få med andra medspelare, som till exempel ungdomsorganisationer, men har fokuserat mer på att redovisa vad de gör i stället för att uppmuntra och stödja dem.

Mattias: Det räcker inte med mjuka skrivningar och att låta enskilda organisationer ta hand om det här. Om vi ska ta täten på riktigt krävs det ordentligt med muskler. Annars hamnar vi på efterkälken. Det är som att det inte riktigt finns något incitament för att bli ännu bättre. Ett problem vi har i Sverige är ökad segregation och ökande klyftor. Varför ska man vara med i den här matchen om man inte känner sig som en del av det samhälle man lever i?

För att kunna engagera sig behöver man resurser, information och att man blir inbjuden i arbetet.

Noura: Du sätter verkligen fingret på någonting. Vem bryr sig om några hållbarhetsmål om man oroar sig mer för sin egen ekonomi och att betala för barnens skolmaterial och fritidsaktiviteter? För att kunna engagera sig behöver man resurser, information och att man blir inbjuden i arbetet. Vi behöver bli bättre på att informera om agendan för att skapa ett intresse kring den. Sen behöver vi bjuda in folk i arbetet och skapa ett bredare ägarskap.

Foto: Mattias: Jag tror att det handlar om parallella processer. Samtidigt som vi minskar klyftorna bjuder vi in och engagerar människor, och hanterar frågor som biologisk mångfald och vatten. Av FN:s 17 hållbarhetsmål kan man gå in och plocka en favorit, som man gör till sitt. Alla mål är fantastiska och lika viktiga. Tänk på den gamla kampanjen Håll Sverige Rent, som nu för en tynande tillvaro. På 1970-talet fanns den överallt. Det här är så kraftfullt att det skulle kunna bli en sådan folkrörelse.

Noura: Hur skapar vi en sådan?

Mattias: Den börjar på så många olika ställen. I alla medier, via ungdomsförbund, via lärarförbund, i politiska processer och i näringslivet. Den börjar hos alla som vill äga den. Alla kan bli ambassadörer för Agenda 2030. När någon frågar dig om FN:s globala hållbarhetsmål förklarar du vad de är. Då blir du en ambassadör. Varje samtal öppnar ett fönster in i själen och gör att man hittar incitament för att själv engagera sig.

Noura: Jag tror också att det beror på vem man vill nå. Jag talar om unga eftersom det är dem jag jobbar med. Med ”We change” har vi åkt runt och talat med tusentals ungdomar i Sverige. De har alla blivit ambassadörer för de globala hållbarhetsmålen. Genom de unga kan vi skapa en generation som under en hel livstid gör hållbara beslut. Det är den bästa investeringen vi kan göra.

Genom de unga kan vi skapa en generation som under en hel livstid gör hållbara beslut.

Mattias: Jag håller verkligen med om det. För barn och ungdomar är det avgörande att det kommer in i utbildningen. Inte bara som en del av SO-ämnena, utan integrerat i flera ämnen. Sen har vi näringslivet där de här målen faktiskt är mycket uppskattade. Inte för att de är ett slags filantropisk gest, utan för att det är en ekonomisk risk att inte hoppa på tåget.

Noura: Näringslivet har inte råd att se de samhällen de verkar i förfalla, varken socialt eller ekologiskt. Hur ska företag kunna existera där människor inte utbildas eller resurserna minskar på grund av torka och naturkatastrofer? Det är klart att det finns ett egenintresse, men jag tror att allt fler ser på de här frågorna på det sättet, såväl inom näringslivet som inom politiken och i civilsamhället.

Mattias Klum och Noura Berrouba.

Ålder: 49 år.

Gör: Fotograf, filmare och berättare samt en av deltagarna i regeringens delegation för Sveriges genomförande av Agenda 2030, som består av FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Har publicerat 14 böcker och producerat elva dokumentärfilmer, bland annat om hur vi ska hantera de globala utmaningarna vi står inför. Hedersdoktor vid Stockholms universitet.

Äter: Säsongsbetonat, närodlat och ekologiskt. Begränsat med animaliskt protein. Under utlandsuppdrag är det ibland svårt att välja.

Bor: Med sin partner och konstnärskollega Iris Alexandrov, barn, katt och höns utanför Uppsala.

Tips: Gör din egen livsrevision. Är det bra att jag äter rött kött varje dag i veckan? Nej, jag har hört att man får cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Det förorsakar också enormt stora koldioxid- och metanutsläpp. Så om jag äter kött bara en gång i veckan har jag faktiskt hjälpt både min hälsa och klimatet.

Noura Berrouba

Ålder: 23 år.

Gör: Studerar politices kandidatprogrammet vid Uppsala universitet, sitter i internationella styrelsen för European youth parliament (EYP) och är projektledare på organisationen We change.

Äter: Av klimat- och hälsoskäl allt utom rött kött. Äter vegetariskt och max en gång i veckan fisk eller fågel. Jag försöker i den mån min studentbudget tillåter att köpa närproducerat och ekologiskt.

Bor: Uppsala.

Tips: Det behövs inga stora steg. Tänk över konsekvenserna av de små besluten i din vardag, när du reser eller handlar. Välj den glass som är producerad på ett mer hållbart vis. Läs på! Det finns hur mycket material och filmer som helst online. Identifiera det mål eller den frågan du är mest intresserad av och hitta organisationer eller initiativ som arbetar med den frågan. Finns det inga? Starta ett eget. Förändring skapar man tillsammans.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.