Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Hjärtat styr ofta val av utbildning

Föreläsning vid Stockholms universitet. Arkivbild.
Föreläsning vid Stockholms universitet. Arkivbild. Foto: Erik G Svensson/TT

Den 18 april är sista ansökningsdag inför höstterminen på landets universitet och högskolor. Men hur bör man tänka när man väljer utbildning – med hjärtat eller hjärnan?

I år kommer söktrycket av allt att döma att vara något mindre än tidigare år.

– Nu är vi inne i en kraftig högkonjunktur, vilket brukar dämpa antalet sökande. Det såg vi även under högskoleprovet, att det var något färre som skrev det än normalt, säger Torbjörn Lindquist, analytiker på Universitets- och högskolerådet (UHR).

Men om man nu ändå bestämt sig – hur bör man tänka? Ska man följa sin magkänsla och satsa på drömyrket – eller bör man tänka strategiskt och välja en utbildning med jobbgaranti?

– Det är en ständigt aktuell fråga. I vilken utsträckning man tar sådan hänsyn vet jag inte, men jag tror inte man gör det särskilt mycket. Och om man gör det bör man tänka några år fram i tiden. Inte så mycket på hur arbetsmarknaden ser ut just nu, utan om kanske fem år, när man är klar med sin utbildning, och det är inte alltid så lätt att veta, säger Torbjörn Lindquist.

Några större förändringar i sökmönstret har UHR inte noterat. Vi människor tänker alltså på ungefär samma sätt nu som då.

– Man väljer nog i väldigt stor utsträckning som man alltid har gjort, säger Torbjörn Lindquist.

De utbildningar som var populära för tio år sedan är så i dag också, även om ”populär” är något av en definitionsfråga.

– Menar man de utbildningar som flest söker till eller de med flest antal sökande per plats, säger Torbjörn Lindquist.

För om man i ordet populär lägger in flest antal sökande så är yrken som civilingenjör, sjuksköterska, jurist, lärare och ekonom de populäraste yrkena.

– Det speglar ju också behovet ute i samhället till stor del, säger Torbjörn Lindquist.

Om man däremot menar flest antal sökande per plats blir det ofta utbildningar med förhållandevis få platser, som veterinär, som är mest populära.

Därmed inte sagt att det inte finns trender. För ett antal år sedan, när ”CSI” gick på tv, blev utbildningar inom forensisk analys väldigt populära. Och efter att IT-bubblan sprack har antalet sökande till högskoleingenjör minskat med 80 procent. I motsatt riktning har lärarutbildningen gått där antalet sökande ökat kraftigt de senaste tio åren, även om behovet fortfarande är stort.

Enligt Torbjörn Lindquist är frågan om universitetens och högskolornas utbud i förhållande till samhällets behov komplex.

– Vårt uppdrag är inte att utbudet, det vill säga kurserna och programmen, ska spegla behovet. Det ska också spegla vad de sökande vill söka, säger han.

Läs mer: Använd både hjärta och hjärna när du väljer utbildning

Fakta. Knepigt hitta kunnigt folk

Allt fler arbetsgivare uppger att de har svårt att hitta rätt personal, enligt SCB:s senaste arbetskraftsbarometer som kom i december.

Störst brist är det på sjuksköterskor, både specialister och grundutbildade. Fler än tidigare har också svårt att rekrytera socionomer och behovet bedöms öka.

Pedagoger är det också brist på, särskilt matematik- och naturvetenskapslärare för grundskolans senare del.

Inom teknik- och tillverkningsområdet råder det brist på både nyutexaminerade och yrkeserfarna på många områden. Även här bedöms behovet öka, enligt arbetsgivarna.

Inom vissa andra yrken är tillgången på arbetskraft god. Det gäller bland annat journalister, samhällsvetare och biologer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.