Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Chefernas höga löner ska bli offentliga i Storbritannien

Storbritanniens premiärminister Theresa May har stämplat landets höga chefslöner som ”ett av kapitalismens värsta ansikten”.
Storbritanniens premiärminister Theresa May har stämplat landets höga chefslöner som ”ett av kapitalismens värsta ansikten”. Foto: Matt Dunham

Medianlönen för chefer på börsnoterade företag i Storbritannien ligger 144 gånger över den nationella genomsnittslönen. Nu ska alla britter kunna se vad cheferna tjänar. I Sverige tjänar de högst betalda makthavarna 54,3 gånger så mycket som en industriarbetare, enligt LO.

Det är High pay centre som i samarbete med CIPD, ett yrkesförbund för HR-anställda, rapporterar om skenande chefslöner på börsnoterade företag i Storbritannien. Sedan 2002 har chefslönerna i Storbritannien ökat med 82 procent och ligger nu på en nivå som motsvarar 144 genomsnittliga arbetarlöner. Detta har fått konkreta efterverkningar på arbetsmarknaden.

– Arbetsmoralen har påverkats negativt av de höga chefslönerna i Storbritannien. Enligt vår undersökning blir så mycket som 59 procent av de anställda omotiverade på arbetsplatsen på grund av det. Fenomenet har alltså en hög påverkan på engagemang och prestation, dock är det svårt att veta exakt hur mycket, säger Charles Cotton från CIPD till DN.

Men nu kan det bli ändring på detta. De nya reglerna, som ska införas i juni 2018, tvingar 900 brittiska börsnoterade företag att redovisa löneskillnaden mellan chefer och medarbetare.

Det konservativa partiet med premiärminister Theresa May i spetsen, föreslog ursprungligen att chefslöner ska godkännas först efter en årlig omröstning bland aktieägarna. De nya riktlinjerna fastslår dock att börsnoterade företag, där 20 procent eller mer av aktieägarna röstar mot chefernas löner, kommer att redovisas i ett offentligt register.

Det väntas motverka överdrivet höga chefslöner i förhållande till vanliga industrilöner, något som Theresa May under ett tal för några veckor sedan stämplade som ”ett av kapitalismens värsta ansikten”.

Alla tar dock inte de nya lagarna som någon garanti för förändring. Vince Cable, partiledare för Liberaldemokraterna, har kallat förslaget svagt och hänvisar till Theresa Mays tidigare löften om att tvinga börsnoterade företag att ha en representant från arbetare med i styrelsen, ett förslag som May senare backade ur från. Denna reglering är nu aktuell på nytt, med brasklappen ”comply or explain” vilket tillåter företagen att säga nej till förändringen förutsatt att förklaringen är bra nog.

Även i Sverige ökar inkomstgapet mellan chefer och arbetare. Landsorganisationens årliga granskning av maktelitens löner i jämförelse med vanliga löntagare visar liknande, om än inte lika påtagliga, skillnader som i Storbritannien. Inkomster inom makteliten har ökat stadigt sedan 2002 och vad gäller den ekonomiska makteliten rapporterar LO en genomsnittlig inkomst på motsvarande 54,3 industriarbetarlöner.

– Ja, det är ju en sjukligt hög skillnad. Det är förstås helt moraliskt förkastligt att direktörerna förser sig själva på det här sättet, samtidigt som de är ute i debatten och säger att det inte finns något löneutrymme för sina anställda, sa LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson när årets rapport släpptes.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har tidigare diskrediterat LO:s undersökning och kallat jämförelsen mellan olika arbetsgrupper för ”siffertrixande”.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.