Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Fler uppsagda som får nytt jobb får också högre lön

Pirjo Isoaho Hildebeck fick bättre förmåner och högre lön på nya jobbet, än det hon blev uppsagd från.
Pirjo Isoaho Hildebeck fick bättre förmåner och högre lön på nya jobbet, än det hon blev uppsagd från. Foto: Magnus Hallgren

Många uppsagda får högre lön på sitt nästa jobb. Det visar undersökningar från Trygghetsrådet.

– Att byta jobb ger ny kunskap. Det innebär också ofta högre lön och mer trygghet, säger Lennart Hedström, vd på Trygghetsrådet.

Missnöje med chefen, känslan av att allt går på rutin eller en önskan om att bli något nytt är sådant som får många att vilja byta bransch eller arbetsplats.

Undersökningar pekar på att upp till 1,8 miljoner svenskar funderar på att byta jobb. Hur går det då för de som byter? Allra tydligast är statistiken när det gäller arbetstagare som blivit uppsagda.

Trygghetsrådet, en organisation som ägs av näringslivet och PTK, har till uppgift att hjälpa cirka 15.000 tjänstemän om året som blivit uppsagda från sin tidigare arbetsplats. Siffrorna för privata tjänstemän visar flera trendbrott på arbetsmarknaden.

Cirka 90 procent av de uppsagda tjänstemännen får ett nytt jobb. Även de i åldersgruppen 55–60 år är eftertraktade i hög grad. Dessutom får allt fler som får nytt jobb högre lön än vad de hade tidigare.

Trygghetsrådets undersökningar visar att de som fått högre lön har ökat i år i en jämförelse med första kvartalet 2016. Ökningen är 18 procent. Sammanlagt får numera drygt en tredjedel högre lön på sitt nya jobb än vad de hade på sin tidigare arbetsplats.

– Vår statistik visar att många tjänstemän är anställda under sitt marknadsvärde. Att det är så visar sig dock först efter att de fått nytt jobb, säger Lennart Hedström, vd för Trygghetsrådet.

Enligt Trygghetsrådet är det också generellt positivt med jobbyte, både för individen som för arbetsmarknaden i stort. De som har haft flera olika arbeten har lättare att få nya jobb när arbetsmarknaden förändras.

– Att byta jobb då och då innebär ökad kompetens och höjer ens värde på arbetsmarknaden och ger därmed trygghet. Hög ålder är inte ett hinder. Erfarenhet är mycket viktigare. I dag är det ett större handikapp att ha varit 20 år på samma arbetsplats än att ha fyllt 55 år, fortsätter Lennart Hedström.

Just nu stöder Trygghetsrådet bland andra 1.772 tjänstemän som förlorade jobbet på Ericsson vid årsskiftet. Av dessa har 370 tjänstemän fått nya jobb under första kvartalet.

Många tjänstemän som sagts upp från andra arbetsgivare har också fått nytt jobb.

En av dem är 61-åriga Pirjo Isoaho Hildebeck, som fram till årsskiftet arbetade som customer service specialist på Billerud Korsnäs i Solna. Just i denna vecka har hon gjort sin första arbetsdag på nya jobbet på Kyrkans akademikerförbund, som är en del av fackförbundet Saco.

– När jag förlorade jobbet vid årsskiftet så kändes det som om jag gick igenom min värsta livskris. Ekonomiskt gjorde det inte ont. Jag hade ju haft bra betalt på mitt tidigare jobb på Billerud Korsnäs men jag ville ha ett jobb, säger Pirjo Isoaho Hildebeck.

Det nya jobbet innebär för Pirjo en stor omställning men även högre lön och bättre förmåner.

– Lönen gick upp och så fick jag en extra semestervecka, säger hon.

– Det nya jobbet handlar ju också om service, likt det tidigare, men jag får nog bli mer ödmjuk när jag pratar med präster och diakonissor. Den senaste gången jag pratade med en präst var när jag gifte mig, säger Pirjo Isoaho Hildebeck.

Fakta. Så byter du jobb

Prata ordentligt med någon och identifiera vad det är du vill. Räkna på din ekonomiska situation. Kan du fortsätta arbeta i din gamla bransch vid sidan av? Undersök arbetsmarknaden i den bransch du vill in i. Hör om det finns något utbildningsstöd som du kan söka. I arbetsansökan, betona vart du är på väg och vilka dina drivkrafter är.

Bristjobb med högskoleutbildning: Förskolelärare, sjuksköterskor, speciallärare, specialpedagoger, grundskollärare, lärare i yrkesämnen, civilingenjörer, ingenjörer inom bygg, anläggning och elektronik, socialsekreterare, läkare, mjukvaru- och systemutvecklare, systemanalytiker, it-arkitekter, psykologer.

Bristjobb utan högskoleutbildning: Kock, kallskänka, VVS-montör, byggnads- och ventilationsplåtslagare, installations- och serviceelektriker, undersköterskor, träarbetare, snickare, målare, murare, motorfordonsmekaniker, lastbilsförare, medicinska sekreterare.

Källa: Källa: Arbetsförmedlingen, DN.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.