Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

”Googleingenjören skulle ha fått behålla jobbet i Sverige”

Sundar Pichaim är vd för Google. Företaget avskedade nyligen en anställd som ville debattera jämställdhetspolicyn.
Sundar Pichaim är vd för Google. Företaget avskedade nyligen en anställd som ville debattera jämställdhetspolicyn. Foto: Tsering Topgyal

Ett uppmärksammat fall där en ingenjör på Google i USA sparkades har väckt debatt om vad man får säga på jobbet. Även i Sverige är yttrandefriheten för privatanställda starkt begränsad. Flera domar i Arbetsdomstolen visar att den anställdes lojalitetsplikt går före yttrandefrihet.

James Damore, en meriterad ingenjör i Silicon Valley, fick i början av augusti sparken från en av världens mest attraktiva arbetsplatser. Orsaken var att han blivit anklagad för sexistiska åsikter efter att i ett internt PM försökt diskutera Googles anställningspolicy, förekomsten av kvotering vid befordran och jämlikhetssträvande, som han hävdade skapade stereotyper och var menligt för Googles utveckling.

Att en anställd blivit sparkad för sina åsikter på ett av världens mest framgångsrika företag, vars inkomster just bygger på yttrandefriheten, har väckt internationell uppmärksamhet. Till del handlar det om James Damores PM ”Google’s Ideological Echo Chamber”, som argumenterar för biologiska skillnader mellan könen och hur till synes goda föresatser om diversifierade arbetslag går på tvärs med meritokratiska principer.

Allra mest handlar debatten om vad man får säga och inte säga på en arbetsplats, både internationellt och på hemmaplan. Är inte yttrandefriheten, vilket inte sällan inbegriper obekväma åsikter, avgörande för att utveckla samhället? Kan högteknologiska företag fortsätta att vara framgångsrika om de sätter munkavel på kritiken? Får inte den anställda larma om skadlig verksamhet eller brott som företag begår?

Även i Sverige krockar yttrandefriheten med den anställdes lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten består av flera plikter som har det gemensamt att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren.

Mest yttrandefrihet har de offentlighetsanställda. Inom det privata näringslivet väger dock lojalitetsplikten tyngre. Flera domar i arbetsdomstolen har gått arbetsgivarens väg och då har de privatanställda i flera fall förlorat jobbet. Frågan om James Damore skulle ha sparkats om han arbetat i Sverige går till Karin Lundin, arbetsrättsjurist på fackförbundet Sveriges ingenjörer:

Foto: Sveriges Ingenjörer

– Han skulle ha fått behålla jobbet. Kanske skulle han ha varnats. Men att en arbetstagares yttranden eller agerande uppmärksammas i medier, som hände för James Damore, är inte grund för uppsägning så länge arbetstagaren inte eftersträvat uppmärksamheten, säger hon.

– Parallellt med den anställdes lojalitetsplikt mot arbetsgivaren finns också en kritikrätt. Kritikrätten är en förutsättning för goda arbetsförhållanden och arbetsresultat. Däremot finns ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, fortsätter Karin Lundin.

Arbetsrättsjurister som DN talat med framhåller vikten av att den anställde allra först framför den interna kritiken till företaget. Men Susanne Lundberg, arbetsrättsjurist och enhetschef på TCO:s och LO:s rättskydd, som har till uppgift att företräda fackliga medlemmar i arbetsdomstolen, menar att lojalitetsplikten är en bedömningsfråga som avgörs från fall till fall.

– Lojalitetsplikten är en svår fråga. Generellt är det viktigt att arbetstagaren för fram sin kritik så att företagets ledning blir uppmärksammande på kritiken. Likaså är lojalitetskravet högre när det gäller företagets chefer. Men var gränserna går för lojalitetsplikten är omöjligt att besvara, säger Susanne Lundberg.

Läs mer: Andreas Bergh: Frågan om könsskillnader fick magkänsla att ersätta tänkande

Sedan första januari 2017 infördes en så kallad visselblåsarlag. Jämte det vanliga anställningsskyddet ska visselblåsarlagen ge ett extra skydd för anställda i privat sektor i de fall de utsätts för repressalier i samband med att de larmat om allvarliga missförhållanden på ett företag. Villkoret är dock att missförhållandena ska vara kriminella och skulle kunna ge fängelse. Lagen har inte prövats i Arbetsdomstolen ännu.

Foto i text: Sveriges Ingenjörer

Fakta. Svenska AD-domar

Brott mot lojalitetsplikt leder oftare till varningar eller separata uppgörelser. Arbetsdomstolen har dock behandlat ett antal fall som handlat om avsked:

En maskinist gick offentligt ut med uppgifter om bristande säkerhet i det flygbolag han var anställd av. AD ansåg att han gjort sig skyldig till allvarligt åsidosättande av sin lojalitetsplikt. Avskedad.

Arbetstagare varnade offentligt för risker med klorgas från pappersbruket där han arbetade. AD ger mannen delvis rätt, men i domen håller AD lojalitet högre än yttrandefrihet. Slutligen är det en olaglig strejk som gör att arbetstagaren får arbeta kvar.

En nattportier anmälde att ett hotell sålde sprit olagligt. AD gav arbetsgivaren rätt att avskeda mannen eftersom han inte tagit upp missförhållandena med arbetsgivaren först.

Källa: DN, AD-domar, CNN, Wall Street Journal, New York Times med flera

Fakta. James Damore

I dokumentet ”Google’s Ideological Echo Chamber” skrev James Damore bland annat att ”distributionen av preferenser och färdigheter hos män och kvinnor skiljer sig åt, delvis på grund av biologiska orsaker och […] dessa skillnader kan förklara varför vi inte ser jämställd representation av kvinnor inom teknik och ledarskap”.

När dokumentet fick stor spridning sparkades James Damore. I ett brev till personalen skrev Googles vd, Sundar Pichai, att dokumentet strider mot Googles uppförandekod eftersom det bidrar till att upprätthålla skadliga könsstereotyper.

Flera amerikanska organisationer anklagar Google för att vara inkonsekvent och hotar med att bojkotta företagets tjänster.

Julian Assange har erbjudit James Damore arbete på Wikileaks.

Källa: DN, CNN, Wall Street Journal, New York Times med flera

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.