Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Het debatt om skatt på robotar

Foto: HAN CHUANHAO / Xinhua News Agenc

Skatt på robotarnas jobb? En av de franska presidentkandidaterna som på söndag går till val, Benoît Hamon, anser det. Han får stöd i frågan av Bill Gates, men många andra ser problem.

– Vi behöver ett skatteintag som inte hänger på antalet anställda utan som baseras på det värde som skapas i företaget. Ersätter en maskin en människa är det normalt att maskinen bidrar till välfärdens finansiering, säger socialistkandidaten Hamon, som på söndag deltar i det franska presidentvalet.

Diskussionen om en robotskatt har i vår också förts i EU-parlamentet. Till och med en av digitaliseringens fäder, Microsoft-grundaren Bill Gates, har stämt in i kören:

– Gör en robot samma sak som en anställd borde man kunna förvänta sig att roboten skulle beskattas på samma nivå, säger Gates till den amerikanska nyhetssajten Quartz.

Debatten pågår också på bred front bland forskare och ekonomer.

I en rykande färsk studie från tankesmedjan Global Employment Institute, under den internationella advokatorganisationen IBA, förutspås fundamentala förändringar på arbetsmarknaden, som kommer ställa stora krav på lagstiftarnas innovativa förmåga.

En tredjedel av alla jobb som i dag kräver treåriga högskoleutbildningar kan i framtiden utföras av maskiner eller intelligent mjukvara, tror författarna till "Artificial Intelligence and Robotics and Their Impact on the Workplace”.

Med ett tydligt exempel visar de på hur mycket billigare robotarbetskraften blir: En genomsnittlig arbetstimme i den tyska bilindustrin kostar i dag över 40 euro, motsvarande ungefär 380 kronor. En robot som utför samma uppgifter ligger runt 50-75 kronor. En robot tar heller aldrig till stridsåtgärder, blir sjuk, får barn eller tar semester.

I en uppmärksammad studie varnade i februari i år forskare vid amerikanska Boston University och Columbia University för att de smarta maskinerna till slut kommer att bita de händer som fött de. Deras ofta citerade slutsats: "Utan en anpassad skattepolitik som omfördelar från vinnare till förlorare kan de smarta maskinerna långsiktigt leda till elände och olycka för alla".

Men det finns också stark kritik mot ropen beskattning. En hel del debattörer menar att den vore teknik- och utvecklingsfientlig, något som just franska politiker av olika kulörer ganska ofta beskylls för.

I Sverige hörs kritiken bland annat från industrifacket IF Metall och från Kungliga Tekniska Högskolans professor i nationalekonomi Pontus Braunerhjelm.

Än fränare är KTH-professorn och digitaliseringsdebattören Gunnar Karlsson, som på KTH:s sajt kallar robotskatten "trams", inte minst på grund av gränsdragningsproblem. Ska till exempel en robotdammsugare beskattas för att den kan ta arbete från en städhjälp?

Mycket av automatiseringen kommer dessutom att ske genom programvaror snarare än via fysiska maskiner som kan kallas robotar, påpekar Gunnar Karlsson. Varför skulle en maskin beskattas, men inte ett redovisningssystem som tar jobb från ekonomer?

Vidare riskerar en robotskatt att bidra till att inte ens de färre jobb som uppstår för att sköta om robotparken blir kvar i landet, framhåller Gunnar Karlsson.

Han anser att skattebortfallet i stället i första hand måste kompenseras genom minskade offentliga utgifter, främst mer digitaliserade offentligfinansierade tjänster.

– Sedan måste vi växla från inkomstskatt till konsumtionsskatter så att vi inte straffar ut arbete. Och så kan bolagsskatten baseras på vinst per anställd för att ge lättnad åt personalintensiv verksamhet.

Fakta. Förslagen om robotskatt

De senaste åren har en ström rapporter varnat för att en digital tsunami ska skölja bort hundratusentals jobb.

När färre personer har jobb minskar statens intäkter. Därför höjs nu allt fler röster internationellt för "robotskatt".

Kritikerna menar dock att en sådan skatt vore teknik- och utvecklingsfientlig, och skulle falla på gränsdragningsproblem.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.