Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

"Kvinnor startar eget för att klara jobb och familj"

Iclal Atci, vd på Skönhetsvård Södermalm, tillsammans med kunden Anette Asp.
Iclal Atci, vd på Skönhetsvård Södermalm, tillsammans med kunden Anette Asp. Foto: Emil Hammarstrom

Fler kvinnor med utländsk bakgrund väljer att bli egna företagare än män med utländsk bakgrund, visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Iclal Atci, som har ägt en skönhetssalong i tjugo år, är inte förvånad.

2015 fanns det 76.000 egna företagare med utländsk bakgrund i Sverige. 19,5 procent av männen väljer att starta eget. Men fler kvinnor med utländsk bakgrund, mer än 23 procent, gör samma val.

– Många av oss som kommer från andra länder behöver en flexibilitet som är svårt att få om man är anställd. Vi kommer från kulturer där det förväntas att vi ska umgås, ordna stora sammankomster och ta hand om släkten. Många egenföretagare jag känner kan inte leva upp till det om de har en anställning. Men har du en liten hårsalong kan du stänga klockan två en dag om du måste, säger Iclal Atci, vd på Skönhetsvård Södermalm och fortsätter:

– Själv har jag valt bort att klara av att ha ett perfekt hem. Och de senaste åren har jag mött många drivna kvinnor i trettioårsåldern som är egna företagare. De vill göra det för att få en karriär, de vill växa och få sin röst hörd.

Bakom siffrorna finns förstås också andra förklaringar, som till exempel att det är lättare för män att få en anställning. Män med utländsk bakgrund har i högre grad arbetslivserfarenhet än vad kvinnor har, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Iclal Atci är kurd från Turkiet och kommer från en familj med entreprenörer. Hennes pappa och bror startade olika restaurangrörelser.

– När jag kom hem från skolan som liten satte jag mig vid ett personalbord på vår restaurang i Eskilstuna där hela familjen samlades. Det var som i italienska filmer, man åt och sedan hjälpte man till, säger hon.

Själv valde hon att utbilda sig till hudterapeut efter gymnasiet och i mitten av 1990-talet startade hon en egen liten salong. Till sin hjälp hade hon en kollega som fick den största delen av lönen betald av Arbetsförmedlingen.

Under de drygt tjugo åren har salongen växt och hon har flyttat sin verksamhet två gånger. Nu har hon en av de största skönhetssalongerna i Stockholm, som inte är knuten till en annan anläggning eller verksamhet. Hon har fem anställda och tre inhyrda nagelterapeuter. Hennes barn har vuxit upp på salongen.

– Jag hade inte tid att vara mammaledig och var här då. När min son kom hem från skolan och behövde vila kunde han komma hit och lägga sig på en brits, säger hon och skrattar.

Men att vara egen har sitt pris och Iclal Atci har haft många kriser under åren.

– Det är inte lätt att ansvara för personal. Det är många nätter som jag har legat vaken och väntat på att hon som var snuvig ska ringa och sjukskriva sig på morgonen. Jag vet inte hur många gånger som jag har fått låsa dörren till salongen och arbeta ensam sent på kvällarna för att klara av alla kunder. Eller alla de månader som jag själv inte har kunnat ta ut lön.

Iclal Atci började i sin bransch när det fortfarande inte var så vanligt med skönhetssalonger. Men branschen har växt rejält.

– Den ekonomiska krisen i slutet på 90-talet var ingen kris för mitt företag. Folk ville unna sig att komma hit. De valde ett besök på salong i stället för en dyrare semesterresa.

Det finns gott om skönhetssalonger och spa runt om i landet och betydligt fler som utbildar sig till hudterapeuter. Det borde vara lätt att få tag i bra personal?

– Nej, faktiskt inte, förklarar Iclal Atci. Det finns så många salonger nu och de bästa studenterna headhuntas.

Flest kvinnliga företagare med utländsk bakgrund.

Fem-i-topp

Restauranger 2.738

Frisörsalonger 2.432

Städföretag 2.283

Inrättningar för kroppsvård 1.349

Skönhetssalonger 978

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.