Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

TCO: Högskolorna måste öppna mer för fortbildning

Eva Nordmark, ordförande TCO. Arkivbild.
Eva Nordmark, ordförande TCO. Arkivbild. Foto: Maja Suslin/TT

Regeringen måste tvinga universitet och högskolor att öppna sina portar även för fler redan yrkesverksamma i behov av regelbunden kunskapsuppdatering. Högskolan behöver släppa in fler akademiker – på deltid, distans och i kortkurser – anser fackförbundet TCO.

– Den snabbt föränderliga arbetsmarknaden ställer allt högre krav, då måste universitet och högskolor ta på sig en större roll, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark, som igår onsdag presenterade TCO:s nya förslag till hur regeringen kan ge högskolan en större roll i omställningen mot en ständigt mer kompetent svensk arbetskraft.

Regeringen har hittills inte varit tillräckligt tydlig i sina förväntningar, anser Nordmark. De senaste tio åren har utvecklingen gåt åt rakt motsatt håll, varnar TCO.

– Universitet och högskolor värnar sin autonomi och vill själva bestämma över sitt kursutbud. Men det måste kunna utmanas. Regeringen pratar mycket om behovet av livslångt lärande, men har varit alltför försiktig med att peka på högskolevärldens ansvar också för yrkesorienterad vidareutbildning.

Positiva exempel finns, påpekar Eva Nordmark. Inte minst på de nyare, regionala högskolorna.

– Till exempel Högskolan i Väst, som jobbar nära näringslivet.

Debatten är inte ny, men det här är första gången som TCO, en ledande debattör på området, lägger fram konkreta förslag till hur tjänstemännens fackliga centralorganisation anser att regeringen bör ändra både högskolans och studenternas förutsättningar.

TCO:s förslag bottnar i det faktum att en utbildning i dag, oavsett om den är sex terminer eller tio, inte räcker för ett helt arbetsliv. Att fylla på kunskapsbanken med jämna mellanrum är ett måste för den som vill avancera i karriären - och i många fall för den som vill ha en möjlighet att över huvud taget behålla en anställning.

Samtidigt visar TCO:s undersökning att nära hälften inte tror att deras nuvarande arbetsgivare kan erbjuda någon påbyggnads- eller vidareutbildning.

För den som har en universitets- eller högskoleutbildning känns det ofta mest naturligt att söka sig tillbaka till högskolevärlden, snarare än till Yrkeshögskolan, som erbjuder korta kurser men oftare i hantverkaryrken eller mindre kvalificerade, mer praktiskt inriktade tjänstemannajobb. Det visar TCO:s undersökning. Över hälften efterlyser kurser som kan kombineras med det arbete och den familjesituation man har, korta kompletterande utbildningar på högst ett år, och gärna på deltid och/eller distans.

Men de senaste tio åren har utvecklingen på lärosätena gått åt rakt motsatt håll. Nya statliga ersättningsregler har lett till allt färre fristående korta kurser och allt mer av heltäckande program. Ersättningsreglerna och stordriftsfördelar har verkat för långa utbildningar för unga på snabb väg ut i arbetslivet, och motverkat kortare kurser med färre deltagare och långsammare genomströmning.

Därför föreslår nu TCO en rad politiska åtgärder:

  • Särskilda anslag till utbildning för yrkesverksamma. Ändrade ersättningsregler så att studenternas söktryck inte styr lika mycket över kursutbudet.
  • Högre ersättning till lärosätena för redan yrkesverksamma, för att skapa incitament för lärosätena att starta sådana kurser. Ett utbildningsutbud mer styrt av arbetsmarknadens behov.
  • Höjt fribelopp för alla yrkesverksamma studenter över 25 så att det blir möjligt att ta studiemedel på halvtid och fortsätta arbeta.
  • Ändrade behörighets- och antagningsregler.
  • Fler korta heltidskurser, och kurser på deltid, exempelvis kvällar och helger, och på distans. Flexibla kursstarter över året.
Tjänstemännen om behovet av vidareutbildning:

48 procent tror inte att deras arbetsgivare kan ge dem den kompetensutveckling de behöver.

47 procent tror att de kommer att behöva kompetensutveckling eller vidareutbildning inom fem år. 39 procent anser sig behöva det redan inom ett år.

Anledningen är för 54 procent att kunna avancera inom yrket/branschen. Men för 13 procent handlar det uttryckligen om att kunna vara säker på att behålla nuvarande jobb.

Bland de med en eftergymnasial yrkesutbildning över tre år skulle tre fjärdedelar, 73 procent, helst söka sig till högskola eller universitet, framför privata utbildningsanordnare eller Yrkeshögskolan.

42 procent efterlyser möjligheten till deltidsstudier jämte deltidsarbete.

Undersökningen är gjord för TCO av SCB bland yrkesverksamma tjänstemän 30-55 år, med nära 3 000 svarande av totalt 5 500 tillfrågade.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.