Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Johan Schück: Bara två år kvar tills priset för Brexit ska börja betalas

Big Ben i London. Arkivbild.
Big Ben i London. Arkivbild. Foto: Justin Tallis/TT/AFP

Priset måste betalas, även om det ännu knappt är synligt. Om två år ska Storbritannien gå ur EU, utan att ha något annat klart. Det blir svårast för britterna, men slår även mot Sverige.

Före utgången av mars, alltså inom två veckor, har brittiska premiärministern Theresa May lovat att lämna in landets begäran om utträde ur EU.

Men en ännu viktigare tidpunkt kommer två år senare, i slutet av mars 2019. Då ska Storbritannien lämna EU, såvida britterna inte begär ytterligare tidsfrist eller ångrar sig helt innan dess.

Sannolikheten för en omsvängning är dock låg. Efter segern för Brexit i förra årets folkomröstning är Storbritannien inställt på att lämna EU, även om det möjligen blir med viss fördröjning.

De två närmaste åren ska användas till förhandlingar om villkoren för britternas utträde. Parterna står där mycket långt från varandra.

Till exempel gäller det notan till Storbritannien som av EU-kommissionen beräknas till 60 miljarder euro, medan brittiska regeringen avfärdar beloppet.

Denna ordning passar inte britterna som vill hitta särlösningar som passar just deras intressen.

Från EU:s sida håller man samtidigt hårt på att utträdesförhandlingarna ska slutföras först och det därefter är dags att diskutera den kommande relationen mellan Storbritannien och EU.

Denna ordning passar inte britterna som vill hitta särlösningar som passar just deras intressen.

Främst handlar det om att stänga dörren för fri rörlighet av arbetskraft, även till priset att förlora tillträdet till EU:s inre marknad.

Om frihandeln samtidigt ska bibehållas, så finns ingen färdig modell för detta – utan en sådan måste förhandlas fram.

Beträffande Storbritannien blir förhandlingarna ännu mer krävande än med Kanada.

Någon snabb lösning är inte i sikte. Man kan jämföra med frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, där det krävdes sju år för att komma från start till mål.

Beträffande Storbritannien blir förhandlingarna ännu mer krävande än med Kanada, eftersom så stora värden står på spel.

För Storbritannien sker ungefär hälften av utrikeshandeln med EU-länder – och många av dessa har också en stor andel av sin handel med britterna.

Båda sidor har också stora utlandsinvesteringar på ömse håll, liksom tillverkningsprocesser där företag skickar produkter fram och tillbaka över Engelska kanalen.

Sådant kan inte rivas upp utan ett högt ekonomiskt pris. Både Storbritannien och EU har starkt intresse av att utbytet ska fortsätta. Men frågan är hur det ska gå till, först i ett avtalslöst tillstånd och sedan med något slags uppgörelse.

Självklart berör detta Sverige, som har Storbritannien som en viktig handelspartner. Som Kommerskollegium förklarar i en färsk rapport till regeringen, kommer kostnaderna och krånglet att öka.

Oavsett hur samarbetet utformas, blir det försämringar jämfört med nuläget.

I fall det inte blir någon övergångslösning kommer reglerna från världshandelsorganisationen WTO att gälla i handeln mellan EU och Storbritannien. Det blir en återgång till tullar och byråkratiska procedurer som försvårar utbytet.

Om två år är detta vad som möter både Storbritannien och EU- länderna, däribland Sverige.

Då hjälper det inte att brittiska ekonomin gick bra efter Brexitomröstningen, innan det började bli allvar. Då kunde Storbritannien vinna på att pundet föll mot andra valutor, men nu ökar inflationen och tillväxten ser ut att sacka.

Längre fram kan man ändå hoppas på ett brett frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien.

Stort frågetecken gäller hur forskning och högre utbildning påverkas.

Ett sådant avtal har ingen tidigare förebild, utan måste skräddarsys efter de berördas behov. Men vid det laget borde avigsidorna med tullar och andra handelshinder ha blivit så tydliga att man kan samla sig kring en bred lösning.

Tullfrihet är viktigt, men är endast en mindre del. Det handlar också om annat som har uppnåtts inom EU: fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft.

Stort frågetecken gäller hur forskning och högre utbildning påverkas. Flera av de brittiska universiteten håller världsklass och står öppna för utbyte med andra EU-länder. Men med strängare immigrationsregler i Storbritannien blir allt högst osäkert.

Detta pekar på vikten av att människor även i fortsättningen får röra sig fritt, såsom i dag inom EU. Men där tycks dörren snart bli stängd, på obestämd framtid.

Läs mer: May avvaktar med att utlösa Brexit

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.