Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Motor

Förbränningsmotorn hänger med länge än

Bilindustrin är på väg att elektrifiera produkterna. Laddhybrider, batteridrivna elbilar och vätgasdrivna elbilar ska lanseras.

Men hur snabbt kan utvecklingen tänkas gå?

Tänk på att en bilfabrikant i dag måste bestämma sig för vilka bilar kunderna vill ha om cirka fyra år?

I den senaste statistiken från Elis finns det 35 000 laddbara fordon i Sverige. Av dessa är 68 procent laddhybrider och 32 procent rena elfordon.

Sammanlagt finns det cirka 4,7 miljoner fordon i Sverige. Det betyder att en knapp procent av dessa är laddbara.

Tillväxttakten för elfordon de sista tolv månaderna är 60 procent. Skulle den takten hålla i sig skulle det ändå dröja fram tills 2024 innan en miljon laddbara fordon rullat ut på svenska gator och vägar.

Vad hindrar utvecklingen?

Priset är ett. Så länge små bränslesnåla bensinbilar är billigare så har de en konkurrensfördel. Bensin och diesel, skatten borträknad, är också billiga bränslen.

Elbilars batterier är vanligtvis av typen litium-jon. Det är inte säkert att gruvindustrin klarar av att bryta tillräckligt av de sällsynta mineraler som behövs för att förse världens elbilar med batterier.

Vätgasdrivna elbilar behöver ett utbyggt nät av tankställen. Det finns nu 4 i Sverige som ska bli 6 senare i år och 14 till 2020. Det är för få. Särskilt mot bakgrund av att batteridrift inte är något alternativ för de tunga fjärrtransporterna med lastbil.

Det är inget vågat tips att förbränningsmotorn hänger med många decennier till. Men den kommer förmodligen hindras från att förgifta luften i de stora tätorterna som allt fler framöver kommer att bo i.

Men ännu 2040-50 väntas, enligt olika analytiker, hälften av världens nya bilar ha förbränningsmotor.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.