Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Så gick det för svensk ekonomi

Sveriges tillväxt var sämre än väntat det andra kvartalet i år. Men aktiviteten är fortsatt hög. Särskilt exporten går som tåget. DN:s Marianne Björklund förklarar vad som ligger bakom statistiken.

Sveriges ekonomi växte med 3,1 procent på årsbasis andra kvartalet i år och 1,3 procent jämfört med kvartalet innan. Är det bra eller dåligt?

– En tillväxt i ekonomin på över 3 procent är hög sett i ett historiskt perspektiv. Sverige är inne i en högkonjunktur med stark efterfrågan från både den svenska hemmamarknaden och utlandet. Frågan är hur länge det kan pågå. Flera branscher i näringslivet skriker efter arbetskraft.

– Även i offentlig sektor råder brist på personal inom exempelvis vården, skolan och socialtjänsten. Hittar dessa branscher inte den arbetskraft de behöver slår ekonomin automatiskt av på takten. Här har Sverige ett strukturellt problem. Den ganska stora andel av arbetskraften som saknar ett jobb, strax under sju procent, matchar inte den typ av kompetens som efterfrågas.

Vilka var de starkaste motorerna i tillväxten det andra kvartalet?

– Största bidraget till BNP-tillväxten jämfört med första kvartalet i år står exporten och de fasta bruttoinvesteringarna för. Exporten ökade med 2,3 procent och bidrog med en ökning av BNP-tillväxten med 1,0 procentenheter. Här gynnas Sverige av en god utveckling i omvärlden.

– Euroområdet har stabiliserat sig och är på väg att ljusna efter den långa svacka som följde på finanskrisen. Samtidigt tuffar den amerikanska ekonomin på i gott tempo, liksom världens tillväxtekonomier. Svenska företag har dessutom fördel av att kronan är relativt svag i förhållande till andra valutor. Det gör att priset som utländska importörer betalar för svenska produkter blir lägre.

I juli kom SCB med en snabbversion över BNP-tillväxten, enligt den växte ekonomin med 4 procent. Varför blev den definitiva siffran så pass mycket lägre?

– Den stora skillnaden jämfört med i juli är att exportnettot, export minus import, ger ett mindre bidrag till BNP-utvecklingen än i snabbversionen. Anledningen är framför allt att importen ökat mer än vad som uppskattades. I de definitiva siffrorna har importen av varor ökat med 2,2 procent jämfört med 0,1 procent i den tidiga beräkningen. Importen av tjänster har reviderats upp från en ökning med 0,3 procent till 5,3 procent.

– Anledningen till att SCB gör en snabb version över BNP-tillväxten för andra kvartalet är att regeringen ska få en indikation på hur ekonomin går under budgetarbetet. Den mätningen är dock osäker och innehåller en del schablonberäkningar, eftersom all statistik ännu inte har kommit in.

Kommer Riksbankens räntepolitik påverkas av BNP-statistiken?

– Förmodligen inte. Riksbanken spår i sin senaste penningpolitiska rapport att BNP växer med 3,2 procent i år och räknar med att höja räntan först i mitten av 2018. Många bedömare tycker att det är för sent och varnar för en överhettad ekonomi som är dopad från två håll; dels minusräntan, dels en expansiv finanspolitik. Men för Riksbanken är det viktigaste att inflationen stabiliserar sig runt dess mål om en inflation på två procent.

– Därför gladdes nog ledamöterna i riksbanksdirektionen mer över att Prosperas undersökning om inflationsförväntningarna på onsdagen visade att de har stigit till 2 procent om ett år, 2,1 procent om två år och 2,2 procent om fem år. Det antyder att det börjar finnas ett förtroende för att inflationen kan hålla sig kring målet.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.