Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Stora löneskillnader för svenska biståndstoppar

Swedfunds vd Anna Ryott, IDEAs generaldirektör Yves Leterme och klimatminister Isabella Lövin leder löneligan bland topparna i biståndsbranschen i Sverige. Bilden är ett montage.
Swedfunds vd Anna Ryott, IDEAs generaldirektör Yves Leterme och klimatminister Isabella Lövin leder löneligan bland topparna i biståndsbranschen i Sverige. Bilden är ett montage. Foto: Olof Holdar/Pressbild/Yves Logghe/AP/Eva Tedesjö/Montage

Statliga riskkapitalbolaget Swedfunds vd Anna Ryott fortsätter vara den högst avlönade av topparna inom bistånds-Sverige. Det visar en sammanställning som tidningen Omvärlden gjort, där 62 organisationer granskats.

Topp tre på lönelistan är oförändrad jämfört med förra året. Anna Ryott, vd för Swedfund, har högst bruttomånadslön på 146.657 kronor. Hon följs av Yves Leterme som är generaldirektör på den mellanstatliga organisationen IDEA som tjänar 137.740 kronor i månaden. På tredje plats finns miljöpartisten Isabella Lövin som är minister för internationellt utvecklingsarbete och klimat. Hon tjänar 130.000 kronor i månaden före skatt.

Swedfund försvarar lönesättningen med att bolaget har marknadsmässiga löner för att kunna rekrytera chefer i finanssektorn och att hänsyn tas till regeringens regler för statliga bolag.

Längst ned på listan är Charlotte Bohman, som är generalsekreterare för Hand in hand. Hon får ett volontärsarvode på 12.000 kronor i månaden. Ett kliv upp på listan finns Ola Rosling, direktör för Gapminder Foundation, som har en halvtidstjänst med en bruttomånadslön på 23.175 kronor. Ytterligare ett steg upp finns Afrikagruppernas generalsekreterare Gabi Björsson som tjänar 35.130 kronor i månaden före skatt.

– Det har med våra grundvärderingar att göra. Om man verkligen vill förändra och tro på en jämnare resursfördelning globalt måste man nånstans börja med sig själv, säger Gabi Björsson till Omvärlden.

Medellönen för biståndstopparna landar på 68.887 kronor och medianlönen är 73.434 kronor. Störst lönelyft har Rudolph Cleveringa, generalsekreterare för den mellanstatliga organisationen Global Water Partnership, gjort. Hans lön ökade med 38.641 kronor, vilket GWP förklarar med att han befordrats till ordinare verkställande sekreterare.

Fyra organisationer har valt att inte redovisa vad högsta chefen har för månadslön. Dessa är Postkodlotteriet, Jarl Hjalmarson Stiftelsen, UNCHCR Norra Europa samt UNDP Sverige.

– Vi har information om lönesättning på olika positioner, det finns online. Men vad gäller specifika personer så kan vi tyvärr inte dela ut det. Vi är inte direkt kopplade till Sverige. FN är liksom bortom nationalstaterna, säger Didzis Melbiksis vid UNHCR till Omvärlden.

Lönelistan baseras på bruttolöner för 2016 och i enstaka fall av senast satt lön. Biståndsbranschen utgörs av fristående filantropiska organisationer som arbetar för global utveckling och organisationer som tar del av den statliga biståndsbudgeten.

 

Fakta. Så gjordes undersökningen

Organisationerna i granskningen ska ha tagit del av Sidas rambidrag, fått mer än 40 miljoner kronor från biståndsbudgeten via Sida eller vara en partianknuten hjälporganisation som fått medel från Sida. Statiga aktörer som till mer än 50 procent finansierats av biståndspengar och haft en egen budgetpost under internationellt bistånd i statsbudgeten räknas också in, liksom organisationer med biståndsrelaterad verksamhet som haft intäkter över 40 miljoner kronor under senare år.

Källa: Omvärlden

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.