Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Trots de nya reglerna – snabblåneföretagen växer sig allt större

Ny lagstiftning skulle stoppa problemen med dyra snabblån. I stället växer nu branschen som fortfarande tillämpar räntor på flera tusen procent.

Hemliga dokument avslöjar samtidigt hur den största aktören på marknaden slussar mångmiljonbelopp till ett skatteparadis.

Snabblån – eller sms-lån som de ofta kallas – etablerades i Sverige år 2006. De kännetecknas av lån som är under 5.000 kronor och som lånas ut på kort tid till hög ränta. Företagen har fått kritik för att de lånar ut pengar för lättvindigt till oskäliga kostnader. När utlåningen ökade efter 2006 växte samtidigt skuldberget hos Kronofogden.

De senaste åren har därför lagen skärpts för att få bukt med problemen.

År 2011 infördes bland annat krav på ordentliga kreditprövningar vid snabblån. Sommaren 2014 fick Finansinspektionen rätt att pröva och granska bolagen. Syftet med den nya lagstiftningen har enligt regeringens proposition varit att ”minska konsumenters problem med överskuldsättning”.

Men DN:s granskning visar att branschen snarare har vuxit ännu mer. År 2014, alltså samma år som lagen skärptes, bedömde Konsumentverket och Kronofogden att det fanns 22 aktiva snabblåneföretag i Sverige. I dag räknar Dagens Nyheter till åtminstone 25 aktiva bolag.

Omsättningen ökade från 459 miljoner kronor år 2014 till 608 miljoner kronor år 2015.

Även fjolåret såg ljust ut för branschen, enligt de tio bolag som har offentliggjort sin årsredovisning. Omsättningen för dessa ökade med i snitt 24 procent år 2016.

Vi oroas av ökningen av antalet ansökningar om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det är en signal om att det inte fungerar tillräckligt bra i dag.

Samtidigt fortsätter skuldberget att växa. Kronofogden hade 56.000 inkomna ansökningar om obetalda snabblån år 2014. Året därefter kom 62.000 ansökningar in, trots att reglerna alltså skärptes.

– Vi oroas av ökningen av antalet ansökningar om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det är en signal om att det inte fungerar tillräckligt bra i dag. Det finns skäl att införa ränte- och kostnadstak. Bolagen vänder sig till en svagare grupp konsumenter som inte får lån någon annanstans och utnyttjar ställningen, säger Per Nordkvist, biträdande avdelningschef på Finansinspektionen.

Snabblån är ett slags konsumtionslån, vilket innebär att de till skillnad från bolån inte kräver någon säkerhet. Denna typ av lån, där även andra blancolån ingår, ökar kraftigt i Sverige enligt ny SCB-statistik. Konsumtionslånen i Sverige hade en årlig tillväxttakt på 7,2 procent i mars 2017. Så hög har inte nivån varit sedan 2012.

Snabblånebranschen har tidigare fått hård kritik för att den tillämpar höga räntor. Sedan den nya lagen trädde i kraft har de mest extrema exemplen försvunnit. Bolagen har också blivit tydligare med att redovisa de effektiva årsräntorna på sina sajter. Men fortfarande är räntorna i flera fall mycket höga. 13 av de 25 snabblåneföretag som DN har granskat använder sig av räntor på över tusen procent (effektiv ränta). Företaget Kantura AB, som driver sajten Minifinans, erbjuder kunder att låna 1 000 kronor under en månad till en kostnad av 464 kronor. Det motsvarar en effektiv ränta på 9.594 procent.

Lönsamheten är i flera fall mycket god. Fem bolag har en vinstmarginal på över 30 procent, vilket kan jämföras med 6 till 8 procent för tjänstebolagen i stort.

Av branschens 15 största bolag sett till omsättning är åtta svenskägda. Den största aktören på marknaden är 4Finance AB som ägs av Oleg Boyko, en av Rysslands rikaste personer. Enligt affärstidningen Forbes är han god för över tio miljarder kronor.

4Finance AB verkar under varumärkena Vivus och Onea. Bolaget omsatte närmare en kvarts miljard kronor år 2015 och koncernen säljer även snabblån i en rad andra europeiska länder.

DN har granskat bolaget tillsammans med andra europeiska tidningar i nätverket European Investigative Collaboration (EIC). Granskningen bygger delvis på hemliga dokument som har läckt till det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel.

Kartläggningen visar att 4Finance-koncernen har konstruerat ett system som påminner om räntesnurror. Delar av överskottet från 4Finance AB och dess systerbolag slussas vidare till Malta, ett land som är känt för sina låga skatter.

Systemet bygger på att det maltesiska bolaget lånar ut kapital till snabblåneföretagen för mellan 13 och 15 procents ränta. Fram till november 2015 skickades minst 22 miljoner kronor till Malta från 4Finance AB, enligt de läckta dokumenten. Överföringen framgår inte i det svenska bolagets årsredovisning.

Det maltesiska bolaget hade år 2015 en omsättning (ränteintäkterna) på motsvarande 350,4 miljoner kronor och i stort sett inga kostnader. För vinsten – 346,5 miljoner kronor – betalade de 0,05 procent skatt.

4Finance AB skriver i ett mejl till DN att systemet inte handlar om skatteplanering, utan att det är ett sätt för bolagen att få kapital. Bolaget skriver att de följer lagar och förordningar. ”Koncernens årsredovisning och alla koncerninterna finansieringsaktiviteter revideras av bolag som tillhör de fyra stora revisionsbolagen”, skriver de. Bolaget poängterar att de samtidigt betalar bolagsskatt i Sverige.

I höstas föreslog en statlig utredning ytterligare åtgärder för att minska risken för att snabblån och andra konsumentkrediter leder till överskuldsättning. Bland annat föreslog utredningen ett räntetak och ett kostnadstak. Den föreslog även en begränsning av möjligheten att förlänga lånens löptid, samt att marknadsföringen ska vara måttfull.

Man brukar hänvisa till att våra räntor är så höga, men vi tycker att det är fel att räkna på effektiva årsräntor eftersom våra löptider är korta.

Johnny Lindman är styrelseordförande i Ambrion Finans AB som driver snabblånesajten Daypay. Han tycker att den bild som förmedlas av branschen är felaktig.

– Det finns många missförstånd. Man brukar hänvisa till att våra räntor är så höga, men vi tycker att det är fel att räkna på effektiva årsräntor eftersom våra löptider är korta. Du tittar ju inte på årskostnader om du köper exempelvis en flygbiljett eller en hotellnatt, säger Johnny Lindman.

Alla de 25 bolag som DN har granskat uppger att de kreditprövar sina kunder. Samtidigt riktar flera sajter sin marknadsföring till personer med betalningsanmärkningar.

– Har du inte de tusenlappar som det är frågan om som du har lånat. Vad är det som säger att du har de pengarna för att betala tillbaka skulden med ränta 30 dagar senare? Det är för mig huvudpoängen till varför man ska uppmana människor att inte använda den här typen av lån. Det säger sig självt, säger Jan Åkerlund, kommunikatör på Kronofogden.

Maria Crofts: Ockerlagstiftningen fungerar inte

Fakta. Snabblån
  • Snabblån kallas ofta för sms-lån eftersom man kunde ansöka om lån via sms när de lanserades år 2006. I dag sker kreditprövning och ansökning oftast via snabblånebolagens webbsajter.
  • Lånesummorna ligger vanligtvis mellan 500 och 6.000 kronor. Löptiden är oftast 30 eller 60 dagar.
  • DN:s granskning bygger på en genomgång av de svenska företagens sajter och årsredovisningar. Kartläggningen av 4Finance AB, den största aktören på marknaden, har gjorts i samarbete med nätverket European Investigative Collaboration där bland annat Der Spiegel och Politiken ingår. Journalisterna Blaz Zgaga, Vlad Odobescu, Mathew Vella och Sergejs Pavlovs har bidragit till researchen. Deras arbete är finansierat av journalismfund.eu.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.