Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Var tredje ung bor hos föräldrarna

Nästan en tredjedel av ungdomarna i åldrarna 21 - 25 år bor hos sina föräldrar. De nyproducerade hyresrätterna är för dyra och bolånetaket hindrar dem från att köpa bostadsrätter.

Det framgår av rapporten ”Det var bättre förr" som bostadsorganisationen HSB låtit göra. Där jämförs villkoren på bostadsmarknaden 2005 och 2015. Bland annat undersöks de ungas möjligheter att få ett eget boende, med tonvikt på bostadsrätter, i 20 svenska kommuner.

Rapporten visar att det blivit besvärligare för unga vuxna att köpa en lägenhet. Problemet är störst i Stockholm, Göteborg och Uppsala där priserna är högst.

– Det har blivit svårare för unga och unga familjer att köpa en bostad men även nyproducerade hyresrätter är så dyra att många inte har råd med dem, säger Anders Lago, förbundsordförande i HSB.

Han understryker att det här inte är ett storstadsproblem utan att det är svårt att ta sig in på bostadsmarknaden i stora delar av Sverige. Nästan en tredjedel, 31 procent, av dem som är i åldrarna 21 - 25 år bor kvar hemma hos föräldrarna.

– Det har blivit svårt att köpa en bostadsrätt i en stor del av landet. Det gör att unga tvingas bo kvar hemma även om de har ett jobb, säger Anders Lago.

Många unga har fått det bättre ekonomiskt under tioårsperioden. Lönerna har ökat och skatterna har sänkts.

Därför är inte amorteringskravet det stora hindret för de ungas bostadsplaner, enligt rapporten. Amorteringskravet tvingar alla att betala av på bolånen tills de är nere på bostadens halva värde.

Bankerna räknar ofta med en ränta på runt 7 procent i sina kalkyler när de avgör om bolånen ska beviljas. Kalkylräntan ligger alltså långt över dagens räntenivåer.

Efter kalkylräntan, utgiften för amorteringen och andra boendekostnader ska hushållet ha en rimlig summa kvar att leva på för att beviljas lån.

– Många klarar kraven bankerna ställer för att de ska få bolån. Men det tar lång tid att spara ihop till den del de behöver betala kontant, säger Anders Lago.

Därför anser han att det framför allt är bolånetaket, som infördes 2011, som hindrar dagens unga från att köpa bostad. Bolånetaket innebär att det som mest går att få bolån upp till 85 procent av bostadens pris, resten måste finansieras på annat sätt.

– Bolånetaket gör det svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden. Därför kan det behöva ses över, säger Anders Lago.

För att köpa en bostad som kostar en miljon kronor krävs att man kan få fram 150.000 kronor. Med en spartakt på 2.500 kronor i månaden tar det fem år att få ihop beloppet.

Ett snabbare sätt att skaffa fram de 15 procent av bostadens pris som inte går att täcka med bolån är att ta ett lån utan säkerhet, blancolån, till högre ränta. Men om inkomsten är låg är det svårt att få blancolånet beviljat.

En annan utväg är att föräldrar och släktingar skjuter till pengar eller går in som borgensmän eller medlåntagare.

– Tyvärr är det den enda lösningen för många och det är en trist och ganska allvarlig utveckling, säger Anders Lago.

Han ser tillgången till bostäder som en generationsfråga. De äldre och medelålders bor på stora ytor och flyttar inte så gärna.

– Det är ungdomarna som fått ta smällen och vi måste försöka öka rörligheten på bostadsmarknaden. Ett sätt kan vara att stimulera byggandet av seniorboenden och trygghetsboenden.

– Vi försöker ta den här diskussionen med politiker i alla partier. Jag tror inte att politikerna alltid är medvetna om resultaten av sina beslut, säger Anders Lago.

I Norge finns det mycket färre hyresrätter än i Sverige. Där bosparar 70 procent av ungdomarna för att kunna köpa en bostad.

Anders Lago tycker att Sverige borde följa Norge och ge en subvention till ungdomar som bosparar.

– Det är en hyfsat enkel åtgärd och det går nog att få majoritet i riksdagen för den, Vi i måste gå från en lånekultur till en sparkultur, säger Anders Lago.

 

Fakta. Skattesubventioner hjälper norska ungdomar att spara

Flera andra länder uppmuntrar unga som bosparar på olika sätt. Den norska modellen är den som fått mest uppmärksamhet i Sverige. Så här ser den ut i korthet:

Boligsparande för unga, BSU, vänder sig till personer som är upp till 33 år och ger ett skatteavdrag på 20 procent av det sparade beloppet.

Skatteavdraget beräknas på ett sparande på högst 25 000 norska kronor per år så det maximala avdraget blir 5 000 kronor per år. Det får inte finnas mer än 300 000 kronor på kontot.

Sparpengarna får bara användas till köp av bostad eller amortering av bolån. Annars måste skatteavdraget betalas tillbaka.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.