Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Familj

DN gratulerar: Nassnet Hakin

Nassnet Hakin i Prinsens galleri i Stockholms stadshus, där hon tog emot sitt folkbildningsstipendium.
Nassnet Hakin i Prinsens galleri i Stockholms stadshus, där hon tog emot sitt folkbildningsstipendium. Foto: Lars Epstein

I två år har Nassnet Hakin jobbat med Kompasshuset, en verksamhet för ensamkommande unga. Nu har hon fått Stockholms stads folkbildningsstipendium.

Nassnet Hakin, eller Ness som hon kallas, började som volontär när Studieförbundet Vuxenskolan startade Kompasshuset för drygt två år sedan. I dag är hon projektledare för verksamheten.

Kompasshuset på Södermalm i Stockholm är en träffpunkt för ensamkommande ungdomar mellan 14 och 18 år, med samvaro, olika studiecirklar, kurser och aktiviteter.

– Vi vill skapa en trygg plats för dem att åka till, säger Ness. Och hjälpa dem att få ett större kontaktnät. Många är väldigt ensamma.

Det var egentligen genom musiken som Ness fick kontakt med Vuxenskolan. Hon har sjungit och skrivit låtar sedan 12-årsåldern.

– Musikintresset har funnits så länge jag kan minnas. Grannen hade ett piano som jag fick klinka på. Men på ungdomsgården i Skärholmen, där jag växte upp, kom jag i gång ordentligt och så småningom hade jag musikcirklar där.

Hon fortsatte senare med musikcirklar på Vuxenskolan. Och när studieförbundet skulle starta Kompasshuset våren 2015 kände hon direkt att hon ville hjälpa till.

– Det var väldigt naturligt för mig. Under uppväxten var jag omgiven av människor som behövde hjälp, ofta nyanlända i Sverige. Min mamma var ensamstående och vi hade alltid folk hos oss som hon tog hand om ett tag.

Ness började som volontär och tolk – hon talar tigrinja (officiellt språk i Eritrea).

– Jag blev bara mer och mer engagerad, säger Ness. I och med att vi inte är en myndighet får man en mer familjär relation till besökarna. Och de lär känna fler människor, får större möjligheter att komma in i samhället.

– Många som kommer hit är vana vid ett stort socialt nätverk i sitt hemland. Här vänder man sig till socialen när man behöver hjälp, där till grannen.

Kompasshuset har sin ”huvudverksamhet” som träffpunkt på fredagar, men ordnar också kurser och aktiviteter vid andra tidpunkter.

– Vi har kurser och workshoppar i det mesta. Det kan vara svenska, dans, musik, foto, låtskrivande, poesi, debatter. Vi har också läxhjälp och besöker till exempel museer. Det är kul att se att många får nya intressen genom oss.

Här vänder man sig till socialen när man behöver hjälp, där till grannen.

Kurser och aktiviteter leds av volontärer. Ungefär ett hundratal unga deltar i verksamheten – även om alla inte kommer varje gång, berättar Ness.

– Det är en ganska speciell målgrupp eftersom en del blir förflyttade ibland. Men många som kom 2015 är fortfarande kvar. Alla vet inte om de får stanna, en del har inte ens fått en intervju ännu. Deras liv är på paus, och många mår psykiskt dåligt.

De flesta ensamkommande unga är pojkar, och det märks också på Kompasshuset.

– Men det finns tjejer också, och dem får vi inte glömma. De är en mindre grupp och de behöver få ta plats.

– Många kommer från länder där man separerar könen. Det är viktigt att visa att vi inte gör det här, att ta den diskussionen, säger Ness och berättar om en tjej från Afghanistan som sa: ”Vi kommer från länder där man delar upp tjejer och killar. Varför ska vi göra det här? Vi har ju flytt därifrån.”

Att många av volontärerna är unga kvinnor gör att det blir mer naturligt för killarna att umgås med tjejer, att känna att man kan ha en tjejkompis, menar Ness.

– Man får pusha tjejerna, och lära killarna att släppa fram dem. Jag har sett så många tjejer bli aktiva och våga ta för sig, efter att först ha suttit tysta längst bak.

Härom veckan fick Ness Stockholms stads folkbildningsstipendium vid en ceremoni i Stadshuset. Motiveringen lyder:

”Tack vare Nassnet Hakins insatser som volontär och cirkelledare i vardagssvenska och musik på Kompasshuset, har många ensamkommande flyktingungdomar fått möjlighet att ta del av den svenska folkbildningstraditionen. Nassnet har genom sitt starka engagemang bidragit till att ge ungdomarna ett kreativt utrymme och fått dem att känna sig välkomna och sedda.”

Nassnet Hakin

Gratuleras till: Stockholms stads folkbildningsstipendium på 10 000 kronor.

Ålder: 26 år.

Bor: Vårby gård, född och uppvuxen i Skärholmen.

Familj: Mamma, två bröder, en syster, pojkvän.

Gör: Jobbar på Studieförbundet Vuxenskolans verksamhet för unga ensamkommande. Sjunger, skriver låtar och spelar in. ”Det är en passion. Jag älskar att stå på scenen. Men just nu behöver jag få ihop mer material.”

Intressen: ”Musiken. Jag hinner inte med mycket annat. Jag arbetar halvtid på Vuxenskolan och heltid med musiken, kan man säga.”

Om stipendiet: ”Jag blev jätteglad! Men det finns också så många andra som gör så mycket.”