Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Alkoholen får oss inte att visa vårt sanna jag”

Alkoholen får inte människor att visa sitt sanna jag, enligt forskarna.
Alkoholen får inte människor att visa sitt sanna jag, enligt forskarna. Foto: Heiko Junge/NTB/TT

Får alkoholen oss att säga sanningen och avslöja vad vi egentligen tycker? Nej, det är snarare precis tvärtom, berättar ledande beroendeforskaren Markus Heilig. DN har också gjort en enkät och frågat fem personer om de tror att alkoholen lockar fram vårt verkliga jag.

Vi har sett det många gånger på företagsfesten, kräftskivan eller nyårsfirandet. Någon berusad festdeltagare har bekänt sin kärlek för en kollega. En annan överförfriskad och ilsken gäst berättar precis vad hon tänker och tycker om en gammal bekant. Den vanligtvis tystlåtne skrattar och röjer på dansgolvet.

En vanlig kommentar dagen efter är att den berusade personen på festen visade sitt rätta jag och sa vad den egentligen känner.

In vino veritas - sanningen finns i vinet. Att alkoholen lockar fram människors egentliga jag och får oss att avslöja våra innersta känslor och önskningar är en gammal föreställning. Den latinska frasen har spårats tillbaka till den romerska författaren Plinius den äldre, född år 23 efter Kristi födelse.

På de alkoholindränkta festerna som kallades symposium i det antika Grekland, bjöds filosofer på vin som bränsle för de kreativa tankarna. Uttryck där alkoholen beskrivs som ett sanningsserum finns inom många olika språk och kulturer - inte minst en av de svenska varianterna ”av barn och fyllon får du höra sanningen”.

Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet och världsledande beroende- och psykiatriforskare, väljer att vända på begreppet. Det är när vi är nyktra som vi visar vilka vi är, menar han.

Markus Heilig, ledande beroendeforskare.
Markus Heilig, ledande beroendeforskare. Foto: Beatrice Lundborg

– Väldigt många som dricker alkohol reagerar framför allt med att bli dämpade, trötta och sömniga. I stället för att leva ut sina impulser och berätta en massa saker så somnar de i soffan. Betyder det att de här personerna egentligen är sömngångare?

Det är fel att tänka att det finns en enskild sak som en människa egentligen vill eller känner, menar Markus Heilig.

– Vi vill alla en massa olika saker som står i konflikt med varandra, om man tittar på det i ljuset av modern hjärnforskning. Vårt inre liv är en myriad av olika impulser som drar oss åt olika håll.

Många delar av hjärnan är evolutionärt gamla och enklare delar som ger oss impulser att närma oss och förse oss med saker som är lustfyllda. Andra delar av hjärnan står för impulser att hålla oss borta från saker som verkar skrämmande eller jobbiga.

– Vi människor har utvecklat en unik förmåga att balansera och värdera de här impulserna, och det är frontalloberna i hjärnan som sköter väldigt mycket av det jobbet, säger Markus Heilig.

När vi dricker alkohol är frontalloberna en av de delar som drabbas absolut hårdast.

– Det är främst hippocampus, som är viktig för minnesinprägling, samt frontalloberna som ryker först.

Frontalloberna, som också kallas pannloberna, är den nyare och mest avancerade delen av hjärnan. Nervbanorna därifrån kontrollerar våra mest basala impulser i de gamla delarna av vår hjärna. Frontalloberna mognar vid ungefär 25 års ålder. Det är en av förklaringarna till att barn och tonåringar kan ta stora risker och säga eller göra nästan precis vad som faller dem in.

Man får en försämrad förmåga att sätta saker i deras sammanhang, inse deras konsekvenser och att föreställa sig vad som sker i framtiden.

När alkoholen slår ut frontalloberna styrs vi delvis av vad som skulle kunna kallas reptilhjärnan.

– Man får en försämrad förmåga att sätta saker i deras sammanhang, inse deras konsekvenser och att föreställa sig vad som sker i framtiden. Man får också en nedsatt förmåga att värdera risker, både fysiska och sociala risker.

För att återkoppla till firmafesten så är det i detta alkoholpåverkade tillstånd som du kanske berättar om dina känslor för kollegan som du är lite förtjust i, trots att du själv är i ett lyckligt förhållande. Alkoholen har slagit ut hjärnans förmåga att filtrera det som kommer ut ur munnen.

– Det betyder att impulser kommer ut på ungefär samma sätt som hos ett omoget barn. Men innebär det att det som sägs är sannare eller att det är vad personen egentligen tycker? Nej, självklart inte. Det är bara ett slags funktionsnedsättning som gör att saker kommer ut osorterade, ofiltrerade och ogenomtänkta.

Ett exempel på en basal impuls i hjärnan är att bli attraherad av någon man träffar, förklarar Markus Heilig.

– Det tror jag inte att man blir immun mot även om man är i ett parförhållande. Men är du nykter aktiverar du dina kognitiva förmågor i frontalloberna. Du kan väga det ena mot det andra och tänka att ”den här personen kanske jag skulle ha varit intresserad av tidigare men nu är jag gift och det är det som jag prioriterar”.

Men en berusad person har tappat förmågan att värdera risker och har svårare att blicka in i framtiden.

– Det är klart att när ens förmåga att väga saker mot varandra har pajat så kan det bli lite hipp som happ. Men det betyder ju inte att det ena är mer äkta än det andra.

Alla har problematiska impulser i sig. Den som säger något annat är hycklare, har dålig självkännedom eller båda delarna.

Många alkoholkonsumenter kan vakna upp dagen efter en fest och tänka ”varför sa jag så där?”. Vissa kan till och med använda rasistiska eller sexistiska svordomar som man vanligtvis aldrig skulle ta i sin mun. Det är inte ovanligt att läsa i medierna om personer som gör avbön efter att ha sagt något grovt på fyllan.

– Alla har problematiska impulser i sig. Den som säger något annat är hycklare, har dålig självkännedom eller båda delarna, säger Markus Heilig.

Det finns urgamla evolutionära impulser att vara fientlig mot personer från en grupp som vi inte identifierar oss med, några vi ser som ”de andra”. Likaså finns det impulser att gå i fysisk strid om revir eller resurser, menar Markus Heilig.

– I ett modernt samhälle utför hjärnan ett otroligt komplicerat jobb, där den integrerar och balanserar dessa olika signaler. För att reglera de primitiva impulserna använder vi frontallobernas sofistikerade men känsliga maskineri.

Foto: TT

Några öl eller glas vin för mycket gör att frontalloberna stänger av.

– När det maskineriet sätts ur spel kommer många dåliga impulser igenom. Jag har patienter som normalt är världens mest ansvarsfulla och hänsynsfulla arbetstagare, makar och föräldrar, men som blir våldsamma var och varannan gång när de blir berusade. Betyder det att de egentligen är våldsamma människor? Jag tror inte det.

Hjärnan går att likna vid ett urverk som med stor precision mäter tiden genom att använda att stort antal kugg- och balanshjul, förklarar Markus Heilig.

– Om du dränker mekanismen i någon tjock smet kommer uret att visa fel, och låta illa. Betyder det att det ”egentligen” är ett felvisande och gnisslande ur?

Läs mer om alkohol här


ENKÄT: Tror du att alkoholen lockar fram vårt verkliga jag?

Monica Lidén, 76, pensionär, Stockholm:

– Nej, jag tror inte att det lockar fram vårt rätta jag. Man tänker inte efter ordentligt innan man säger något. Hjärnan fungerar inte lika bra när man är full. Så det är bättre att vänta tills man är nykter innan man säger sanningen.

Liam McGaley, 34, jobbar med ensamkommande ungdomar, Stockholm:

– Nej, inte alls faktiskt. Vissa sitter i fängelse på grund av saker de gjort när de druckit alkohol, kört bil fulla till exempel. Jag tror inte att det är deras sanna jag. När de är nyktra kan de vara helt annorlunda.

Mikael Hwasser, 57, egenföretagare, Sundbyberg:

– Nej, det gör den inte. Visst kan man bli lite upprymd och känslorna kommer fram. Men vad man säger beror på hur man mår. Ditt omdöme och förnuft dämpas och du begår misstag som du många gånger skäms för i efterhand.

Marja-Liisa Öberg, 30, jobbar inom akademin, Stockholm:

– Nej, man kanske säger mer än vad man skulle säga i vanliga fall, men det kan också gå över styr och få en att säga saker som man egentligen inte ens menar. Man kanske släpper på hämningarna men det betyder inte att det man säger är sanningen.

Nadine Rösner, 18, student, Berlin:

– Ja, man blir väldigt självsäker, spontan och känslosam. Hämningarna släpper och du blir mer öppen och vågar prata om känslor och hur du mår. Du vågar säga saker som du kanske inte vågar säga annars.

Enkät, text och foto: Anton Kasurinen

Fakta. Frontalloberna

Frontalloberna är den största och på många sätt mest avancerade delen av hjärnbarken. I frontalloberna, som också kallas pannloberna, sitter vår personlighet, omdömesförmåga och koncentrationsförmåga. Där sitter även det som gör det möjligt för oss att planera och se konsekvenser i framtiden. Vi kan korttidslagra information där, till exempel när vi ska komma ihåg en inköpslista.

Frontalloberna är en av de delar i hjärnan som slås ut först när vi dricker alkohol.

En variant av demens som kan drabba yngre personer, före 65 års ålder, är frontallobsdemens. Symtomen är ofta personlighetsförändring, minskat intresse för omvärlden och ett avvikande beteende.

En del drabbade blir aggressiva och ohämmade och gör sådant som är pinsamt för dem själva och för omgivningen, utan att bry sig om det.

Källor: Hjärnfonden, Alzheimerfonden

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.