Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Oväntat många män drabbas av dysmorfofobi”

”Det är inte så att människor med bdd är fåfänga. De upplever att de har en defekt som gör att de är groteska och inte kan gå ut”, säger forskaren Christian Rück.
”Det är inte så att människor med bdd är fåfänga. De upplever att de har en defekt som gör att de är groteska och inte kan gå ut”, säger forskaren Christian Rück. Foto: Janerik Henriksson/TT

En vanlig missuppfattning är att det mest är kvinnor som drabbas av ”självupplevd fulhet”, dysmoforbi. Det är helt fel, säger överläkaren och forskaren Christian Rück vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Dysmorfofobi, som även kallas bdd eller ”självupplevd fulhet”, innebär att den drabbade har en förvrängd kroppsuppfattning och upplever någon del av sitt utseende som groteskt eller defekt. Trots att diagnosen är ungefär lika vanlig som anorexi har få studier gjorts och oftast är det kvinnor som är med i studierna. Men sjukdomen förekommer nästan lika ofta hos män, enligt Christian Rück.

– Studier visar att det är ungefär lika vanligt. Överlag är kvinnor mer missnöjda med sitt utseende och generellt sett söker fler kvinnor hjälp för psykiska sjukdomar. Utifrån det skulle jag snarare säga att bdd är oväntat vanligt hos män.

Att kvinnor oftare söker hjälp kan ha att göra med att de generellt tänker mer på sitt yttre, menar han.

– Om jag får spekulera så skulle jag tro att det handlar om att det är mindre stigmatiserat för kvinnor att oroa sig över sitt utseende.

Tillståndet kan ta sig samma uttryck hos båda könen, men generellt har män oftare än kvinnor en ångestproblematik kopplad till tunnhårighet eller en upplevd brist på muskler.

– Det finns en grupp personer som ser ut som bodybuilders men som ser sig själva som tunnisar. Detta kallas ibland för megarexi och ses som ett slags omvänd anorexi, säger Christan Rück.

När det gäller önskad muskelmassa handlar det inte om kroppsbyggare med perfektionistiska drag, utan om att personerna inte ser sig själv som andra upplever dem.

– Det centrala är att de här personerna har en förvrängd kroppsuppfattning. Om du är en vanlig bodybuilder är bilden av dig själv oftast hyggligt överensstämmande med hur du ser ut i verkligheten. Men precis som vid anorexi så ser personen med muskelrelaterad bdd sig själv på ett visst sätt men uppfattas av andra på ett helt annat sätt.

Uppmuntra personen till att göra sina vanliga aktiviteter, alltså att gå ut och träffa andra trots att det kan kännas jobbigt. Det är nyckeln.

Christian Rück säger att vanligast är att både män och kvinnor insjuknar i tonåren.

Vad som utlöser sjukdomen är svårt att säga. Även om många under behandlingen uppger att sjukdomen har startat med en negativ kommentar kan det vara något annat som ligger bakom. Studier visar att dysmorfofobi förklaras ungefär till hälften av genetik och av hälften med omgivningsfaktorer.

Christian Rück säger att det generellt sett är svårt att förklara varför psykiska sjukdomar drabbar vissa men inte andra, detsamma gäller för dysmorfofobi.

– I det enskilda fallet vet vi oftast inte. Det finns en viss slumpfaktor.

Tryck från samhället och sociala medier tror Christian Rück inte är förklaringen till att vissa utvecklar dysmorfofobi.

– Bdd handlar mer om att man uppfattar en defekt än om att man vill vara snygg. Det är vanligt att i synnerhet unga oroar sig för sitt utseende utan att det behöver vara problematiskt.

– Det är inte så att människor med bdd är fåfänga, de har en annan sorts problem. De upplever att de har en defekt som gör att de är groteska och inte kan gå ut, säger han.

Ibland kan det vara svårt att upptäcka att någon har dysmorfofobi. Enligt Christian Rück kan ett tecken vara att den drabbade undviker situationer där den upplevda defekten exponeras. Överdrivna ritualer kring det upplevda felet, som att spegla eller ”fixa” sig länge, kan vara tydliga tecken. När en person undviker att lämna hemmet behövs troligtvis professionell hjälp.

– Många tonårsföräldrar har aldrig hört talas om sjukdomen men det finns bra behandling. I Stockholm finns bland annat en BUP-mottagning som har specialiserat sig på bdd och liknande tillstånd, säger han.

Om en anhörig upplever att det känns för tidigt att söka hjälp råder Christian Rück den anhöriga att försöka se till att den drabbade inte begränsas av det negativa tankemönstret.

– Uppmuntra personen till att göra sina vanliga aktiviteter, alltså att gå ut och träffa andra trots att det kan kännas jobbigt. Det är nyckeln.

ida.yttergren@dn.se

Fakta. Vad är dysmorfofobi (bdd, självupplevd fulhet)?

Personer som har diagnosen dysmorfofobi ser sig själva som fula, defekta eller vanställda, trots att de ser normala ut för andra.

På engelska heter sjukdomen Body Dysmorphic Disorder och kallas för bdd. Förkortningen används ofta även på svenska.

Diagnosen innebär ofta självmordstankar, depression och sjukskrivning.

Omkring 1-2 procent av lider av bdd i Sverige. Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn, även om det förekommer något oftare hos kvinnor.

Dymorfofobi behandlas med ssri, selektiva serotoninåterupptagshämmare och liknande läkemedel, eller med kognitiv beteendeterapi. I Stockholm finns en specialklinik som har specialiserat sig på dysmorfofobi.

En färsk studie som har bedrivits vid Karolinska institutet visar att internet-kbt kan hjälpa mot dysmorfofobi. Ungefär hälften av dem som genomgick studien hade minskat symtomen efter behandlingen och var tredje person blev helt botad.

Självupplevd fulhet

Del 4.

Upp till 2 procent drabbas av bdd, eller självupplevd fulhet – ett tillstånd som kan bli mycket handikappande och orsakar stort lidande. Det här är den sista artikeln i serien.

  • Läs de två artiklarna i del 1:

”Jag trodde att alla bara såg mina defekter”

Självupplevd fulhet kan botas med internet-kbt