Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Racerföraren Betty – en palestinsk förebild

På många håll i Mellanöstern råder patriarkala strukturer. Men där finns också organisationer och enskilda kvinnor som kämpar för ökad jämställdhet och kvinnors rättigheter. Den palestinska racerföraren Betty Saadeh har inspirerat andra kvinnor.

För tio år sedan, när Betty Saadeh var 24 år, bestämde hon sig för att bli racerförare. Inspirationen kom från hennes pappa och hennes bror, som bägge tävlar. Men också av en inre övertygelse att utmana kvinnorollen i hemlandet Palestina.

I det palestinska samhället finns i dag starka kvinnor som nått framskjutna positioner, särskilt inom politiken. Men i grunden är det männen som styr. Och männen vill ofta sätta snäva gränser för vad kvinnor kan göra och inte göra.

Betty Saadeh har fått kvinnliga efterföljare, både på racingbanan och på andra områden. De palestinska kvinnorna tar plats på ställen där männen tidigare dominerade – på universiteten, i administrationen, i sportens värld.

– Det var det bästa jag gjort, säger Betty Saadeh i dag om beslutet att börja tävla i banracing.

Det jag har gjort går att översätta till andra områden där mansdominansen är stor.

Vid sidan av tävlandet har hon tagit en universitetsexamen i internationella relationer. Racing är populärt i Mellanöstern, men ger inga stora pengar. Betty Saadeh kan inte leva på sin sport utan kör på fritiden, vid sidan av arbetet som assistent på Mexikos ambassad i Palestina.

Hon har inspirerat andra kvinnor i Palestina och på andra håll i arabvärlden att börja tävla. Det lilla nätverket av aktiva racingkvinnor har hamnat i fokus för en prisbelönt dokumentärfilm, ”Speed Sisters”. Betty Saadeh planerar nu att starta en bilskola för kvinnor som vill börja tävla.

När Betty Saadeh började köra racing möttes hon av misstänksamhet, till och med förakt. Men nu har det svängt. Hon har blivit en känd profil på Västbanken och får skriva autografer och ställa upp för selfies.

– Det jag har gjort går att översätta till andra områden där mansdominansen är stor. Vad det handlar om är att sätta upp ett mål och kämpa för att nå dit, även om du möts av misstro, säger hon.

Foto:

Är kvinnorna med är möjligheterna mycket större att vi lyckas.

Aisha Hanod är en annan kvinna som sprängt könsgränsen. Hon blev barnbrud – redan som 14-åring blev hon bortgift och fick barn. I dag är hon den yngsta kvinnan i det palestinska parlamentet. Som parlamentsledamot vill hon inspirera andra kvinnor att engagera sig politiskt och våga ta plats.

När Aisha Hanod fött sitt barn gick hon tillbaka till skolan och avslutade sin grundskoleutbildning.

– Det minskade risken att jag skulle bli fast hemma vid spisen, utan valmöjligheter.

Som folkvald politiker driver Aisha Hanod kvinnofrågor, i synnerhet försöker hon påverka lagstiftningen så att kvinnor får samma rättigheter som män i arbetslivet. Hon vill också uppmuntra kvinnor att vidareutbilda sig. I det arbetet handlar det också om att påverka männen, säger hon.

– Om vi någonsin ska kunna bygga ett starkt palestinskt samhälle behövs ju alla goda krafter. Är kvinnorna med är möjligheterna mycket större att vi lyckas, säger Aisha Hanod.

Foto: Tjugoåriga Dana Rothwy är en kvinna som tagit Aisha Hanod på orden. För ett år sedan valdes hon till ordförande i studentkåren på Ahilyauniversitetet i Betlehem.

Dana Rothwy är otålig. Hon tycker att jämställdhetsarbetet i det palestinska samhället går för sakta.

– Vi måste ut ur köksregionerna, ut ur hemmen och visa vad vi kan. Jag vill att kvinnor ska leda, inte bara vara med som dekoration eller alibi. Och då måste jag ju föregå med gott exempel, säger hon apropå sin ordförandepost.

Tidiga äktenskap och många barn har annars länge varit de flesta kvinnors lott i det palestinska samhället. Raja Mustafa i Betlehem är född i början av 1970-talet. Redan som tjugoåring var hon fembarnsmor.

– Det var inget ovanligt då. Jag gifte mig när jag var 14. Jag räknades som minderårig – enligt lagen ska man ha fyllt 16. Men jag låtsades att jag hade åldern inne, det var min mamma som föreslog det, minns Raja Mustafa.

– Men sedan dess har det skett en stor förändring. Unga kvinnor av i dag finner sig inte i att göra som familjen säger, de har en egen vilja som de uttrycker. Det tycker jag är bra, säger Raja Mustafa som själv aldrig fått tillfälle att vidareutbilda sig eller yrkesarbeta.

I dag är hälften av universitets- och högskolestudenterna i Palestina kvinnor. Samma tendens syns på många andra håll i Mellanöstern. Men kan kvinnorna få arbete efter examen?

Läs mer om Palestina här

FN:s utvecklingsprogram UNDP gjorde nyligen en stor undersökning om ungdomars situation i Mellanöstern. Statistiken för kvinnors ställning på arbetsmarknaden är mycket nedslående: Mellanöstern och Nordafrika har världens lägsta andel av förvärvsarbetande kvinnor. I Palestina är den bara 19 procent, jämfört med över 78 procent i Sverige.

Enligt Randa Siniora, chef för frivilligorganisationen Kvinnocentret för juridisk rådgivning (WLAC) i Ramallah, beror kvinnornas problem på arbetsmarknaden inte bara på könssegregering.

– I Palestina är arbetslösheten ett generellt problem som drabbar både män och kvinnor. Men visst har män större möjligheter på arbetsmarknaden, de har fler typer av arbetsuppgifter att välja mellan. Det handlar ju till stor del om kulturella och religiösa värderingar, men de är på väg att förändras, säger Randa Siniora.

Översättning: Erik Ohlsson

Fakta. Jämställdhet i Mellanöstern
  • Trots ökad jämställdhet under senare år har situationen för kvinnor i Mellanöstern inte förbättrats nämnvärt. Fortfarande utsätts många kvinnor för förtryck och kränkningar av män.
  • I maj presenterades den första stora undersökningen om attityder till jämställdhet i Mellanöstern och Nordafrika, av UN Women (FN:s organisation för jämställdhet) och frivilligorganisationen Promundo. 10.000 män från Egypten, Marocko, Libanon och de palestinska områdena deltog.
  • Endast en fjärdedel av männen stödde någon form av jämställdhet mellan könen. Det var bara i Libanon man såg en åldersskillnad, där yngre män var mer positiva till jämställdhet än äldre. ”Sämst” på jämställdhet var män i Egypten, medan Libanon hade störst andel positiva män.
  • I den palestinska tillfälliga grundlagen (Basic Law från 2005) slås fast att kvinnor har samma rättigheter som män. Detta undermineras dock av patriarkala strukturer, som tar sig uttryck bland annat i form av få förvärvsarbetande kvinnor och få kvinnor i ledande positioner. Det visade en rapport från det svenska regeringskansliet i fjol.
  • Enligt rapporten diskrimineras fortfarande kvinnor i den familje- och straffrättsliga lagstiftningen. Men rapporten visar samtidigt att palestinska kvinnor utbildar sig i högre grad än män, och även har en högre läs- och skrivkunnighet.
  • En rapport som Palestinian Central Bureau of Statistics presenterade år 2012 visade att våld mot kvinnor i de palestinska områdena då fortfarande var utbrett. En tredjedel av kvinnor som var/varit gifta på Västbanken, och hälften av kvinnor i samma grupp i Gaza, uppgav att de utsatts för någon form av våld i hemmet.
  • Källa: Rapport om mänskliga rättigheter i Palestina år 2015–2106 (Svenska regeringskansliet), Rapport om kvinnors utsatthet (Palestinian Central Bureau of Statistics), International Men and Gender Equality Study in the Middle East and North Africa (UN Women och Promundo).