Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så fungerar social kompetens – och så kan du träna den

Foto: Rawpixel Ltd/Alamy

En ”god social kompetens” är ofta efterfrågat både i privatlivet och på arbetsmarknaden. Men vad innebär det? Är det att alltid vara utåtriktad och orädd för att prata inför andra? Eller handlar det snarare om att kunna lyssna, vara inkännande och empatisk? DN har pratat med två forskare om vad social kompetens egentligen är.

Begreppet social kompetens kan kännas luddigt och brett, inte minst när det efterfrågas av en arbetsgivare.

– Ibland förväxlar man social kompetens med att vara utåtriktad och att ha lätt för att prata. Snarare syftar social kompetens på förmågan att fungera väl i olika sociala situationer. Det handlar också om att kunna samverka och upprätthålla god kommunikation med andra, till exempel kolleger, säger Bo Melin, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Även Per Johnsson, lektor i psykologi vid Lunds universitet, framhåller att förmågan att kunna anpassa sig efter situationen är viktig för att anses ha en god social kompetens.

– När vi talar om riktigt god kompetens har man en god förmåga att byta strategi, eller sätt att vara, beroende på situationen. Till exempel om man är på en arbetsintervju eller en middag med vänner, säger Per Johnsson.

Han beskriver det som en rörelse som pendlar mellan ett lyssnande och att lyckas ta tag i samtalstrådar som behandlas – men att vara måttlig när det gäller hur mycket man relaterar till sig själv i samtalet.

– Många har nog mött personer som alltid börjar konversationen med sitt eget jag, och sedan enbart talar om sig själva. Det uppskattas sällan.

Jag tror generellt att arbetsgivare gör det lite för lätt för sig när de skriver att de vill ha social kompetens.

Social kompetens började synas som en allt mer efterfrågad egenskap i arbetsplatsannonser runt 1990-talet. Förklaringarna kan vara många, men en av dem är troligen att arbetsmarknaden hade förändrats. Från ett individuellt arbete vid ett löpande band hade man även inom industrin börjat arbeta i grupper för att producera varor – då krävs att de som arbetar är bra på att samarbeta, menar Bo Melin.

– Men jag tror generellt att arbetsgivare gör det lite för lätt för sig när de skriver att de vill ha social kompetens, att de inte alltid har tänkt igenom vad de egentligen menar med det. Om det är att man ska kunna samarbeta, vilket är en viktig förmåga i dagens arbetsliv, så är det i så fall den egenskapen man ska söka efter, säger Bo Melin.

Men social kompetens får inte ersätta kvalificerade meriter, anser han.

– Går man 15 år tillbaka i tiden översatte nog många social kompetens till att vara en bra säljare, och då blev det problem. Många kände sig kallade för att de var bra på att ta människor, men hade inte rätt utbildning.

Även Per Johnsson är inne på samma spår. Att enbart efterfråga social kompetens, och med det mena utåtriktade personer, kan skapa en likriktning i personligheter på arbetsplatsen som inte alltid är positiv.

Om den sociala kompetensen är medfödd eller inte är svårt att säga.

– Inom intelligensforskningen vet vi ganska mycket om vad som är ärftligt och vad som är förvärvat. Men vad som är social kompetens är svårare att definiera, och som forskare vågar jag inte riktigt svara på vad som är medfött och vad som inte är det, säger Bo Melin.

Förmågan att titta människor i ögonen, inte stirra, utan titta, är väldigt viktig för den sociala kompetensen.

Men att vissa är födda blyga, och andra med ett häftigare temperament, kan vi konstatera menar Per Johnsson. Däremot är det möjligt att träna upp sin sociala kompetens.

– Det är min erfarenhet att vi föds med olika temperament. Men det går att hjälpa varandra inom familjen redan från barnsben, säger han.

Ett enkelt och effektivt sätt är enligt Per Johnsson att äta tillsammans i familjen. Vid middagen kan föräldrarna hjälpa barnet som är lite tystlåtet att ta mer plats, samtidigt som någon annan får lära sig att lämna plats, menar han.

Något av det mest grundläggande i kommunikationen mellan människor är ögonkontakten, och det är också den egenskapen som är mest central för att man ska anse att någon har hög social kompetens.

– Evolutionärt har det varit en otroligt viktig kompetens. Att ta ögonkontakt är viktigt för föräldrar gentemot sina barn och det är viktigt när vi ska träffa en partner. Men det är också viktigt på vår arbetsplats, säger Bo Melin.

– Förmågan att titta människor i ögonen, inte stirra, utan titta, är väldigt viktig för den sociala kompetensen, säger Per Johnsson.

Men ögonkontakten är också det som kan vara svårast att träna upp om man är ovan eller obekväm med det. Vad som ligger bakom att man känner obehag inför att titta andra personer i ögonen kan variera, vilket också betyder att en eventuell terapiform för att lära sig hantera det kan variera. Bo Melin rekommenderar KBT.

– Där tränar man antingen i grupp eller enskilt med terapeuten på att upprätthålla en ögonkontakt, om det är det man har identifierat som ett problem som man vill komma tillrätta med. Man kan också träna sig i aktivt lyssnande, det vill säga om man är en person som har lätt för att prata för mycket, säger Bo Melin.

Per Johnsson anser att typen av terapi som fungerar är högst individuellt.

– Det finns olika sätt, och det beror på vad du har i bagaget. Ibland behöver man ringa in de rädslor man har, och det kan ta lång tid. Sedan behöver man ta itu med de rädslorna först, innan man kan bättra på sin sociala kompetens, säger Per Johnsson.

  • Läs mer:

Därför är det bra att vara introvert – så känner du igen personlighetsdragen

Här kommer alla känslorna på en och samma gång

Viktiga basegenskaper i den sociala kompetensen – och vad du kan träna på

Ögonkontakt. Basen för kommunikation mellan människor. Viktig både i det privata och i det offentliga, som i arbetslivet. Titta, men stirra inte, den du talar med i ögonen.

Handslag. Att känna av vad som är lagom hårt när man skakar hand kan vara svårt, men är viktigt att öva på.

Lyssna. Att vara en bra lyssnare är en konst. Men lyssnar man ordentligt blir det lättare att hålla en konversation vid liv och att återknyta till ämnen som diskuterats tidigare i konversationen.

Tala. Var lyhörd när det gäller vilken ljudnivå och samtalston som råder där du befinner dig. Ställ öppna frågor i konversationen, alltså frågor som inte går att bara svara ja eller nej på.

Hjälp varandra. Middagsbordet är en bra arena för att träna barn på förmågan att både ge och att våga ta plats, något som är viktigt för en god social kompetens. Var uppmärksam som förälder och försök att uppmuntra den blyga och lugna den energiska när det behövs.

Kom ihåg. God social kompetens handlar inte om att ta mycket plats och att alltid vara utåtriktad, utan om förmågan att kunna anpassa sitt beteende på ett positivt sätt till den sociala situation man befinner sig i.

Källa: Bo Melin/Per Johnsson

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.