Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Viktigt att tänka på vid inskolning på förskolan

Foto: Pontus Lundahl/TT

I dag finns flera sätt att skola in sina barn på förskolan. Att skapa en trygg övergång mellan hemmet och förskolan kan vara viktigt för att barnen ska kunna ta till sig förskolans pedagogiska arbete. Men hur kan man som förälder tänka kring inskolningen? DN har pratat med Malin Broberg, professor i psykologi, som ger sin syn på saken.

Många barn i Sverige skolas i dag in på förskolan vid ett till ett och ett halvt års ålder. För många familjer är detta nödvändigt eftersom föräldrar måste återgå till arbete, och därför behöver ha sina barn på förskolan. Att barnet känner trygghet även hos andra vuxna än dess föräldrar är viktigt för den fortsatta tiden på förskolan.

– Inskolningen är viktig för att barnen ska känna sig trygga och lugna under den tiden föräldern inte är där. Därför behöver de vänja sig inte bara vid miljön, utan också vid de nya vuxna som ska vara deras trygghet under dagen, säger Malin Broberg, professor i psykologi vid Göteborgs Universitet, och en av författarna bakom boken ”Anknytning i förskolan”.

I dag finns flera sätt att skola in ett barn på förskolan. Medan det tidigare var vanligt med en tvåveckorsperiod då barnet fick tillbringa längre och längre stunder på förskolan och gradvis vande sig vid att föräldern lämnade det finns i dag även snabbinskolning som alternativ vid inskolning. Det innebär att barnet under en en- till tredagarsperiod har sin förälder med sig under hela förskoledagen, för att sedan lämnas där själv.

– Man säger att det fungerar och att det är bra att föräldern får möjlighet att se vad som händer under en dag i förskolan. Problemet med snabbinskolning är att barnet inte hinner bli trygg med personalen och stå ut med att om det ramlar ska någon annan vuxen trösta, och om man är hungrig ska någon annan vuxen ge en mat, säger Malin Broberg.

Vid tvåveckorsinskolning vänjer sig barnet successivt vid att använda pedagogerna som trygghetspersoner och att leka med de andra barnen på förskolan, medan föräldern efter några gånger befinner sig i ett annat utrymmet på förskolan – med möjlighet att rycka in om barnet blir otröstligt. Malin Broberg menar att inskolning vid åldern ett till ett och ett halvt år kommer att innebära en viss separationsångest, eftersom det är en stark känsla hos barnet i den åldern.

– Många beskriver hur de inte ens kan gå på toaletten hemma utan att barnet vill vara med. Så att skola in på förskolan vid den åldern är svårt för de flesta, säger hon.

Men det finns några saker man kan tänka på för att underlätta inskolningen både för barn och förälder. Malin Broberg menar att en viktig faktor är att ha en öppen dialog med förskolepersonalen, så att man får reda på vad som fungerar – och vad som går sämre. Hon tycker också att det är viktigt att man har en utsedd kontaktperson på förskolan som är särskilt ansvarig för barnets inskolning.

– Då vet man vem man ska prata med om hur barnet har haft det på dagen. Under den första tiden behöver man inte gå med på att all förskolepersonal är lika viktig, utan faktiskt be om att någon har huvudansvaret, säger Malin Broberg.

Vid lämningen på förskolan är det vanligt att barnet blir ledset, något som inte alls behöver vara konstigt. Däremot menar Malin Broberg att det är viktigt att vara uppmärksam på om ledsenheten fortsätter under dagen.

– Man kan säga att om ens barn är ledset under lång tid kan förskolepersonalen höra av sig, så man kan prata om hur man får barnet att känna sig tryggt. Under den första perioden kommer barnet antagligen vara ängsligt och kanske lite passivt, men det är viktigt att barnet blir tillräckligt trygg med personalen så att oron och längtan efter föräldern går över efter en stund. Det är när barnet känner sig tryggt som det kan börja leka och utforska allt det positiva som finns på förskolan.

Om ett barn fortsätter att vara ledset under längre perioder på förskolan kanske det är läge att backa lite i inskolningen, och under en tid ge barnet kortare tid på förskolan för att anknytningen ska fungera bättre.

– Det kan vara jobbigt både för förskolepedagoger och föräldrar att inse att man kanske inte är riktigt färdiga med inskolningen. Men det är väl värt att investera i barnets trygghet, annars kan det bli så stressat att det låser sig och får svårt att ta sig över den där trygghetströskeln.

Att skolas in med nya pedagoger, kamrater och miljöer kan vara ett tröttsamt arbete för ett litet barn. Därför menar Malin Broberg att man kanske bör dra ner på andra aktiviteter under den period då barnet skolas in på förskolan.

– Gör allting runtomkring så lugnt som möjligt, för barnet kan bli väldigt trött av den nya miljön och den utmaning det innebär att skolas in.

Malin Broberg menar också att det finns flera saker att hålla utkik efter hos sitt barn, för att veta att det mår bra under inskolningen. Om barnet slutar äta, sover dåligt eller tydligt visar att det inte vill gå till förskolan är det tecken på att trygghetsbehovet inte blir tillgodosett.

– Det är väldigt individuellt hur mycket trygghetsbehov ett barn har. Att barnet upplever separationsångest behöver inte vara ett tecken på att barnet är otryggt i hemmet, tvärtom är det ofta svårt att skola in ett barn som är väldigt tryggt med sina föräldrar. Man får tänka på att inte bli besviken på sitt barn och hur det reagerar. Det är naturligt för barn i en viss ålder att ha separationsångest, men i vårt samhället är det normalt att börja förskolan då. Det är ett ganska högt krav att ställa på så små barn, och då får man försöka göra allt man kan för att allt runtomkring ska kännas så bra som möjligt.

Samtidigt kan det enligt Malin Broberg vara bra att komma ihåg att det allra viktigaste för barnets långsiktiga psykiska utveckling är att det känner sig tryggt i hemmet, oavsett om det spenderar några timmar varje dag på förskolan.

– Så man behöver inte ha dåligt samvete över att lämna sitt barn på förskolan, så länge man tycker att miljön man lämnar barnet i känns okej. Därför är det viktigt att inte vara rädd för att ta upp om någonting inte fungerar eller om man är orolig för någonting gällande förskolemiljön, säger Malin Broberg.

Sven Bremberg är barnläkare och docent i socialmedicin och har för Folkhälsomyndighetens räkning författat en rapport om psykisk hälsa hos barn i förskolan. Han menar att studier har visat att det är positivt för barn att börja i förskolan vid låg ålder.

– Teoretiskt har man sedan 60-talet sagt att det inte är bra för barn att gå på förskolan, men de nio studier vi gått igenom visar att om det finns en rimlig personaltäthet, som det gör i förskolor i de nordiska länderna, är det entydigt bra för barn att gå i förskola, säger han.

Framför allt är det barn som har problematiska hemförhållanden som tjänar på att gå i förskolan, men inte heller för barn som har det bra hemma syns någon negativ påverkan av att ha gått på förskola tidigt.

– Det finns ingen skadeverkan där, säger Sven Bremberg.

Varför förskolan är positiv för barn går Folkhälsomyndighetens rapport inte in på, men Sven Bremberg tror att det kan bero på att barnet får fler vuxna kontakter tidigt i livet, som bryr sig om dem. Samtidigt har han dock förståelse för att det är svårt att skola in ett barn som visar separationsångest.

– Själva separationen mellan barn och förälder är svår, men barnen drar nytta av vistelsen på förskolan, precis som de gör med alla möjliga saker som de till att börja med protesterar mot, säger Sven Bremberg.

Tänk på detta inför inskolning.

– Det är inte konstigt om barnet reagerar med separationsångest vid lämning. Bli inte besviken på barnets reaktion, utan försök att göra situationen runtomkring inskolningen så enkel som möjligt genom att ta bort andra stressmoment och extraaktiviteter i vardagen.

- Håll god dialog med personalen på förskolan. Se till att ha en kontaktperson på förskolan som kan berätta om hur barnet haft det på dagen.

- Säg till personalen att ringa dig om barnet fortsätter vara ledsen under längre perioder.

- Läs av ditt barns beteende. Börjar barnet sova dåligt, äta sämre eller visa tydligt att det inte vill gå till förskolan kanske det är läge att backa och låta inskolningen ta längre tid. Trygghetsbehovet är individuellt, så det kan ta olika lång tid innan barnet knyter an till nya vuxna.

- Ha inte dåligt samvete. Många barn trivs bra på förskolan, och utvecklar språk och sociala färdigheter på förskolan.

Källa: Malin Broberg, Sven Bremberg