Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Frågor om språket – kroppkakor, raggmunk, bergis, barkis

Det judiska sabbatsbrödet challah.
Det judiska sabbatsbrödet challah. Foto: IBL

Vill du också ha svar på en språkfråga?
Ring: Språkrådet 0200-295555, vardagar 9–12.

Eller mejla:
sprakfragor@sprakradet.se ​

Raggmunken har en raggig yta

I Småland är vi många som med förtjusning äter kroppkakor och raggmunk, där huvudingrediensen är potatis. Men varför heter rätterna så? De är ju varken kakor eller munkar.

Bosse

Svar: I raggmunk syftar förledet ragg på den skrovliga ytan. Efterledet munk betyder ’runt, pösigt bakverk’, till exempel en äppelmunk. Den definitionen används också i en vidare betydelse om annat än bakverk och så är det i detta fall. Ordet är enligt Svenska Akademiens ordbok belagt i skrift sedan 1904.

Vad gäller kroppkakorna så är kropp ett gammalt nordiskt och lågtyskt ord, troligen med den enkla ursprungsbetydelsen ’något böjt eller runt’. Så här står det i Svenska Akademiens ordbok: ”krop, kroppe, ett slags bakverk med fyllning av kött”. Sannolikt är ursprunget fylld kräva. Kräva är besläktat med kropp och är en utvidgning av matstrupen hos många fågelarter, där de lagrar och mjukar upp födan som sedan successivt förflyttas till magsäcken. Slutledet kaka används, precis som munk här, i en lite vidare betydelse än ’bakverk’. Ordet kroppkaka är känt i svenskan sedan 1850.

Ingrid Olsson

 

Bergis har hebreiska rötter

Jag undrar om bakgrunden till ordet bergis eller barkis för franskbröd med vallmofrön. Jag har fått höra att det kommer från det hebreiska berakha, alltså ’välsignelse’, eftersom ursprunget till brödet är det judiska sabbatsbrödet challah. Stämmer det?

Lena

Svar: Det stämmer. Ordet är känt i svenskan sedan 1929 och avser ett långt vitt matbröd med vallmofrön på. Brödet var från början det judiska sabbatsbrödet. Både namnet och brödet har mest förekommit i Stockholm, Göteborg och Norrköping, som hörde till de svenska städer där mosaiska trosbekännare fick slå sig ner. Ett liknande ord, berkes, birkesbrød, finns också på danska.

Ingrid Olsson

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet.

Läs fler frågor om språket här