Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Vivian Buczek hyllar Ella Fitzgerald: ”Hon hade allt som de andra hade – och sen något mer”

Jazzsångaren Vivian Buczek hyllar sin förebild Ella Fitzgerald. ”Jag har valt låtar som betytt något för mig”, säger hon.
Jazzsångaren Vivian Buczek hyllar sin förebild Ella Fitzgerald. ”Jag har valt låtar som betytt något för mig”, säger hon.

På sitt nya album hyllar jazzsångerskan Vivian Buczek sin förebild Ella Fitzgerald, som skulle fyllt 100 i år. Men det är en Ella i nutida dräkt.

–Jag är egentligen inget stort fan av hyllningar, men det här är en artist som betytt så mycket för mig ända sedan min pappa gav mig ”Ella in Berlin 1960”, berättar Vivian Busczek, som släpper albumet ”Ella lives”.

”Ella in Berlin 1960” fick Vivian när hon gick på gymnasiet och lyssnade på Michael Jackson. Hon säger själv att jazz är något man måste mogna in i, något som kommer lite med åldern. Men Ella Fitzgerald drabbade henne.

– Hon hade allt som de andra hade – och sen något mer, både gammaldags och före sin tid. Jag ser henne framför mig lite när jag hör henne, det gör jag inte med alla artister.

En del säger att hon saknade någon sorts rå nerv som till exempel Billie Holiday hade? Att hon var lite fin och polerad?

– Jag håller inte med där, fast jag vet ju att det är den bilden många har. Nu ska man veta att Billie Holiday var Ellas idol, så man ska inte jämföra dem som om de var samtida. Tiden går vidare och Ella var verksam på 60-talet, hon spelade med storband vilket Billie Holiday aldrig gjorde. Ella hade också ett väldigt temperament i sin sång, fast på sitt sätt.

Vivian Buczek räknas i dag som en av Sveriges främsta jazzsångare och har kommit med nya album regelbundet sedan hon gjorde debut 2003.

– En viktig sak om man nu gör en hyllningsskiva är att man måste göra något eget av det. Jag har valt låtar som betytt något för mig. Sedan har de arrangerats om av Martin Sjöstedt, ordentligt.

Resultatet är ett Ella Fitzgerald-album à la 2017 med instrument som originalet själv aldrig använde, som vibrafon. Skivan är redan efterfrågad i USA, enligt producenten. Vivian Busczek säger att den har lite amerikanskt sound, svalt men med attityd.

– Jag gillar också det vemodiga i mycket av den svenska jazzen, men det är kul när det får explodera lite! säger Vivian Buczek.

Hon talar varmt om dynamiken i bandet med Martin Sjöstedt på piano, Niklas Fernqvist på bass och Johan Löfcrantz Ramsay på trummor. De har hittat ett speciellt samspel under de tre år de samarbetat, Vivian Buczek säger att de har kemin, något som bara kommer utan att de behöver sitta och prata.

– Jag vill inte vara en sådan där vokalist som sjunger en vända och sedan bara står och väntar på att de där bakom ska leka klart så hon får sjunga igen, sådant tycker jag är jättetråkigt. Jag vill interagera med musikerna.

Samspelet kommer fram inte minst när hon i Ella Fitzgeralds anda scatsjunger, alltså sjunger improviserat utan ord, som ännu ett instrument i orkestern.

Scatsång är något som är unikt för vokaljazzen och typiskt för Elle Fitzgerald. Alla sångare har sina egna favoritljud. Att Vivian Buczek även lärt sig spela piano har hjälpt till när hon scatsjunger,

– Det blir som ytterligare ett språk som man skapar själv. Det är coolt! säger Vivian Buczek.

Hur låter din scatsång?

– Tja, lite dadeldodelida... det ligger bra i munnen för mig. Bokstaven B… den är lite svårare.