Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Nätneutralitet är en absolut princip

Foto: Bertil Ericson/TT

DN 16/7 2017. Nätneutraliteten är grundläggande för ett fritt internet. När makthavare sätter denna princip på undantag är det inte till det allmännas bästa.

Det brukas talas om internet som en revolution, och det finns det verkligen goda skäl att göra. På bara något decennium har en allt större del av vår tillvaro flyttat ut på nätet: myndighetskontakter, bankärenden, socialt liv, kulturkonsumtion och shopping. Genomsnittssvensken tillbringar numera tre timmar om dagen på nätet.

Själva servicen att tillhandahålla internet bygger på samma neutralitet som postväsendet. Budbäraren är bara just en budbärare, och ska inte lägga sig i vad som skickas.
Detta är hela förutsättningen för att verksamheten ska fungera på ett tillförlitligt och demokratiskt sätt.

Det är allvarligt att staten, myndigheterna och rättsväsendet inte förstår vikten av detta. Trots att det är deras jobb att begripa. De fattar beslut och agerar på ett sätt som de aldrig skulle drömma om i den analoga världen, och konsekvenserna är ödesdigra.

De fattar beslut och agerar på ett sätt som de aldrig skulle drömma om i den analoga världen, och konsekvenserna är ödesdigra.

I USA omvandlade den dåvarande president Barack Obama – efter många om och men – nätneutraliteten till lag. Den lagen håller nu på att rivas upp. En av de första saker Donald Trump gjorde när han kom till makten var att sparka ledningen för etermyndigheten Federal Communications Commission, FCC.

Ny ordförande är Ajit Pai. Han var tidigare advokat och lobbyist hos telekomjätten Verizon, som inte bara brutit mot nätneutralitetsprincipen genom att blockera konkurrenten Googles tjänster utan dessutom rentav stämt FCC i ett försök att omintetgöra hela nätneutralitetslagen.

Kritiken mot FCC har varit massiv. Stora företag som Google, Facebook, Twitter och Amazon varnar för att beslutet om att riva upp nätneutralitetslagen kommer att leda till ett långsammare och mer slutet internet, där operatörerna ges enorm makt att kontrollera vad användarna kan göra och inte.

Ajit Pai menar dock att farhågorna om att det fria internet hotas bara är trams. Beslutet kommer inte att göra någon skillnad alls, annat än att internetleverantörerna nu får råd att bygga ut bredbandsnätet, påstår han.

Man kan ju fråga sig hur han menar att internetoperatörerna ska få råd med detta, om beslutet nu inte gör någon skillnad för deras position. Man kan också fråga sig vems intressen Ajit Pai, och därmed FCC, företräder. För det tycks inte vara det allmännas bästa som står i centrum.

I Europa är nätneutraliteten betydligt starkare, sägs det. Det har dock inte hindrat Sverige från att införa en lag som Ipred, som tvingar operatörerna att lämna ut information om sina kunder så att nöjesindustrin kan kräva personer på stora "bötessummor" vid blotta misstanken om olaglig fildelning, och utan föregående domstolsbeslut.

Det hindrade inte heller Patent- och marknadsöverdomstolen från att i våras beordra internetoperatörer att helt blockera tillgången till två sajter varifrån man kan dela filer, däribland upphovsrättsskyddade sådana.

Inte heller hindrade det statligt ägda Telia från att sjösätta en kampanj med det motsägelsefulla mottot "Hata hat", som erbjöd gratis tillgång till vissa sociala medier i utbyte mot att kunderna lovade att bara skriva snälla saker på internet.

Nätneutralitet är en absolut princip. Det går inte att säga att man ju bara inskränker den litegrann, i vissa fall, till exempel om privata och pengastarka intressen ber om det. Antingen existerar nätneutraliteten, eller så gör den det inte. Det lutar dessvärre allt mer åt att svaret i framtiden kommer att bli inte, både i USA och här i Sverige.

DN Ledare. 16 juli 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.