Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Stå upp mot diktaturen

Other: Kin Cheung / AP

DN 15/7 2017. Liu Xiaobos död är en påminnelse om den kinesiska regimens grymhet. Världens demokratier får inte låta sig skrämmas av diktaturen. 

På torsdagen avled den kinesiske människorättsaktivisten och Nobelpristagaren Liu Xiaobo. Han hade suttit fängslad i nästan ett decennium och har under den sista tiden nekats adekvat vård för den levercancer som till slut tog hans liv. 

Liu Xiaobo blev känd först som litteraturkritiker och sedan som förkämpe för mänskliga rättigheter. Han fängslades efter att ha hjälpt till att formulera och sprida ett demokratimanifest 2008 tillsammans med andra aktivister.

Hans död blixtbelyser den kinesiska diktaturens grymhet.

 

Hans död blixtbelyser den kinesiska diktaturens grymhet.

Den är också en skarp påminnelse om den svenske förläggaren Gui Minhais situation. Sedan han plötsligt fördes bort av kinesisk underrättelsetjänst från sin lägenhet i Thailand för drygt och ett och ett halvt år sedan sitter han fängslad i Kina. Hans familj har inte fått träffa honom.  

I onsdagens "Sommar i P1" berättade hans dotter Angela Gui om sin kamp först för att få reda på vad som hänt fadern och sedan för att få honom frigiven. Det är en personlig historia om hur hon på ett dussintal månader gått från att vara en vanlig 20-årig student till att bli ofrivillig aktivist. 

Svenska myndigheter nämns inte med många ord i sommarpratet. Det är kanske inte så konstigt. För finns inget gott att nämna är det artigare att inte säga något alls. Och sanningen är att det svenska engagemanget har varit pinsamt dåligt. 

Försvinnandet möttes först av en lång tystnad. Margot Wallström utryckte oro för Gui Minhai i samband med att en annan svensk, Peter Dahlin, också tillfångatogs. Men efter att Dahlin frigavs i januari förra året mer eller mindre förseglades utrikesministerns läppar. 

Stefan Löfven ska ha tagit upp Gui Minhais situation med kinesiska representanter i samband med sitt Pekingbesök i juni. Men några offentliga krav på att han måste släppas har statsministern inte levererat. 

Liu Xiaobos och Gui Minhais fall är på flera vis illustrativa. Främst understryker de att Kina 2017 är en fullblodsdiktatur. Landet må vara på väg mot att bli en supermakt, men regimen saknar fortfarande all respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Efter de återetablerade relationerna med USA och Deng Xiaopings maktövertagande under 70-talet och öppnandet mot världsekonomin därefter, trodde många att Kina skulle utvecklas i demokratisk riktning. 

Angela Gui berättar i "Sommar i P1" om faderns 80-tal som universitetsstudent. Nätter som präglades av poesi, utländsk litteratur och drömmar om ett öppnare Kina. Studentrörelsen kulminerade i demokratiprotesterna på Himmelska fridens torg 1989 – där Liu Xiaobo som ung universitetslärare medlade mellan studenterna och myndigheterna.    

Efter att regimen slagit ner demonstrationerna förvandlades landet för en tid till internationell paria. Men när Kina i mitten på 90-talet återigen fördjupade den ekonomiska liberaliseringen skapade det förhoppningar om att det också skulle ge skjuts till politisk förändring. 

Men så blev det inte. Faktum är att sedan Xi Jinping ersatte Hu Jintao 2012 har repressionen förstärkts ytterligare. Kontrollen och förföljelsen av organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter har ökat. Aktivister som Liu Xiaobo har på olika sätt tystats. 

Den tama svenska reaktionen på Gui Minhais försvinnande speglar naturligtvis rädslan för Kina.

De senaste två decennierna har Kina inte blivit friare, men både rikare och mäktigare. Landet utgör världens näst största ekonomi och är såväl en viktig exportmarknad som en källa till investeringar. Samtidigt tar kineserna för sig mer i relationerna med andra. 

Den tama svenska reaktionen på Gui Minhais försvinnande speglar naturligtvis rädslan för Kina. Och för vad konsekvenserna kan bli för handel och investeringar för den som trotsar landet. 

Oron är inte obefogad. När Liu Xiaobo tilldelades fredspriset svarade Peking med sanktioner som raderade ut de norska andelarna av den kinesiska laxmarknaden. 

Men västerländska demokratier kan inte reflexmässigt böja sig för Pekings auktoritära nycker på grund av ängslan. I stället innebär det faktum att en diktatur är på väg att inta positionen som supermakt att demokratier måste bli bättre på att hålla ihop. 

Det svenska arbetet för att få Gui Minhai frigiven måste intensifieras. Hans öde får inte bli att som Liu Xiaobo förtvina i den kinesiska regimens fångenskap.

DN Ledare. 15 juli 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Rättelse 2017-07-17 11:56
I en tidigare version av denna ledare uppgavs att Liu Xiaobo har suttit i husarrest. I själva verket har han suttit i fängelse.
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.