Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Nya försvarsuppgörelsen är en signal till omvärlden

En halv miljard kronor mer till försvar och krisberedskap på en årsbudget på nästan 50 miljarder kronor är ingen stor satsning. Men de fem riksdagspartiernas besked i dag om snabba, nya pengar till försvaret var signalpolitik. De svenska politikerna vill visa omvärlden att de är eniga över blockgränsen och beredda att agera snabbt när säkerhetsläget försämras, säger DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg.

Foto: ”Anslagsbingo” , sade statsminister Stefan Löfven på försvarskonferensen i Sälen i januari och avfärdade på så sätt sina borgerliga samarbetspartier M, KD och C:s krav på mer pengar till försvaret. Men i dag stod hans försvarsminister där och presenterade anslagshöjningar. Vad hände?
 
 – Omvärlden har blivit allt osäkrare. Politikerna anser att säkerhetsläget kring Östersjön, läs Rysslands agerande, har försämrats. USA under Donald Trump kräver att deras samarbetspartner betalar mer för sin militära säkerhet om amerikanerna ska fortsätta att samarbeta med dem. Samtidigt har ÖB förklarat att det militära försvarets pengar inte kommer att räcka till, och det civila försvaret är outvecklat. Görs inget kommer Sveriges försvarsförmåga att försämras, i en värld där andra rustar upp.

Läs även: Partier överens om ökade försvarsanslag

– När fem partier från olika sidor av blockgränsen väljer att lägga partipolitiken åt sidan och ställa sig sida vid sida på ett podium i riksdagen och deklarera att de tillsammans kommer att reagera om säkerhetsläget blir sämre blir det en signal till omvärlden. De lägger snabbt en halv miljard kronor extra på budgeten för försvar och krisberedskap och säger att de ska göra upp om ett starkare försvar för kommande år. Det är tänkt att höras såväl i Moskva, Washington som i de andra länderna som Sverige samarbetar militärt med.

Foto: Vad är det för signal de där 500 miljonerna kronorna sänder då?

– Förutom att partierna är beredda att agera tillsammans så säger valet av åtgärder något. Nästan en femtedel av den nya satsningen går till civilt försvar. Bland annat ska kommuner, landsting och länsstyrelser få pengar för att öka takten och börja planerna för höjd beredskap och ytterst för krig. Att krigsplaneringen skyndas på indikerar ju att partierna anser att det militära hotet har ökat, även om det fortfarande beskrivs som lågt.

– Försvaret av Gotland ska snabbt stärkas, liksom motståndskraften mot cyberangrepp och informationssäkerheten. Uppgifterna från bland annat USA och Frankrike om att Ryssland i det fördolda försökt påverka valrörelser tas på stort allvar av svenska politiker inför valen nästa år.

Foto: Räcker en halv miljard kronor extra för att få ett starkt försvar?

– Det är tveksamt om Försvarsmakten bett om mer pengar för i år, deras underlag är delvis hemligt. Men två av oppositionspartierna, L och SD anser att nuvarande anslag absolut inte räcker. De vill bägge nästan fördubbla de svenska försvarsanslagen på tio år, till två procent av BNP från 1,1 procent. L vill ge fyra miljarder kronor mer för i år. Försvarsmakten sade för ett par veckor sedan att det saknas 6,5 miljarder kronor mellan 2018 och 2020 för att kunna leva upp till det försvarsbeslut som de fem partierna fattade 2015.

– En viktig del av dagens uppgörelse är att de fem partierna är överens om att det behöver göras nya ökningar av försvarsanslaget nästa år. Hur mycket ska de diskutera vidare. De räknar med att leverera en ny och större försvarsuppgörelse snart, helst före sommaren.

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.