Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Cancerfallen ökar – men fler kommer att leva längre

Vid immunterapi stimuleras det egna immunförsvaret för att lättare kunna angripa och döda cancercellerna.
Vid immunterapi stimuleras det egna immunförsvaret för att lättare kunna angripa och döda cancercellerna. Foto: Science Photo Library/IBL

Allt fler kommer att få cancer de närmaste åren, men genom många små och en del större forskningsframsteg blir prognosen för många patienter allt bättre. Förhoppningen är att cancer ska bli en kronisk sjukdom som allt fler kan leva med.

Varje år får fler än 60.000 människor i Sverige en cancerdiagnos och omkring 22.000 dör i cancer. Antalet som insjuknar kommer att öka de närmaste åren, tror Klas Kärre, professor i immunologi vid Karolinska institutet och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

– Det beror dels på att vi blir fler och äldre. Men även om vi tar hänsyn till det så kommer cancerfallen att öka på grund av de livsstilsfaktorer vi anammat under de senaste decennierna och för att vi är bättre på att upptäcka cancer tidigare. När det gäller risken att dö så har den faktiskt gått ned och denna trend kommer sannolikt att fortsätta. Det beror huvudsakligen på att forskningen har lett till bättre metoder för att diagnostisera och behandla cancer. På ett halvt sekel har chansen att bli botad gått från 40 procent till 70 procent.

När så många drabbas finns det också ett stort allmänintresse. Det leder ibland till att små forskningsresultat blåses upp till stora rubriker i medier och att patienter får uppfattningen att cancerns gåta snart kan lösas eller att all cancer snart kan botas. Men det är inte realistiskt, förklarar Lena Claesson-Welsh, professor i medicinsk biokemi vid Uppsala universitet.

– Det kommer aldrig att finnas ett botemedel mot all cancer, det är inte en sjukdom utan många olika sorters sjukdomar. Behandlingar som fungerar bra mot en typ av cancer kanske inte fungerar alls mot en annan. Det visar vilket jättespektrum av utmaningar som det handlar om.

Vissa cancerformer har gått från att vara en direkt livshotande sjukdom till en kronisk sjukdom som man kan leva med i många år.

Ju mer forskarna lär sig om cancer, desto mer komplex bild framträder. Det finns många olika mutationer och mekanismer som gör att samma behandling kan fungera olika bra på personer med samma typ av cancer. Men det betyder inte att det inte funnits eller kommer att fortsätta finnas genombrott inom cancerbehandlingen. De senaste årtiondens tekniska genombrott har lett till att forskarna lärt sig mer om mutationer och mekanismer, vilket lett till att det utvecklats läkemedel som påverkar dem.

– När jag började forska levde patienter med kastrationsresistent, alltså spridd, prostatacancer som inte längre svarar på hormonbehandling i kanske 6–12 månader. Tack vare nya läkemedel kan somliga leva i kanske 4–5 år i detta stadium. Våra genombrott har inneburit en förlängd överlevnad, men vi har inte botat sjukdomen. Vi skjuter upp försämringen och det är fantastiskt att vissa med en spridd cancersjukdom kan leva i flera år. Det är flera små steg som sammantaget leder till ganska stora förändringar, säger Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Göteborgs universitet.

Han tror att det kommer att fokuseras allt mer på individualiserade behandlingar framöver. Ju lättare det blir att kartlägga tumörer desto mer kan behandlingarna skräddarsys så att patienten får de läkemedel som ger störst nytta med så få biverkningar som möjligt. Trots att de nya läkemedlen ofta är mycket dyra kan behandlingen göras kostnadseffektiv då de endast ges till de patienter som har nytta av dem.

Läs mer: Han dokumenterade sin frus cancerbehandling

Den stora utmaningen med de nya läkemedlen är att cancercellerna anpassar sig och till slut blir resistenta mot dem. Det händer även med cytostatika, det som i dagligt tal ibland kallas cellgifter. Klas Kärre tror att resistensutvecklingen kan undvikas genom olika kombinationer av läkemedel.

– De stora genombrotten för cytostatika kom när man började kombinera dem för olika cancerformer. Jag hoppas på en liknande utveckling där de nya läkemedlen används tillsammans med olika cytostatika.

Han nämner bland annat immunterapi, främst den form där immunförsvarets broms hämmas med hjälp av antikroppar. På så sätt kan immunförsvaret lättare angripa cancercellerna. När forskarna kombinerat olika typer av läkemedel har det gett stora överlevnadsvinster för vissa cancerformer, som till exempel spritt melanom och lungcancer.

Lena Claesson-Welsh vill också lyfta fram de konventionella metoderna vid cancer – kirurgi, strålning och cytostatika.

– Kirurgi, strålning och cytostatika är fortfarande helt avgörande och metoderna blir allt mer förfinade. Vi behöver självklart nya läkemedel, men vi behöver också utnyttja det vi redan har till att göra behandlingen så effektiv och skonsam som möjligt. Särskilt viktigt är det att utveckla mer skonsam behandling vid cancer hos barn och ungdomar, som nu kan få svåra men för livet, säger hon.

Behandlingarna blir allt bättre, men ju tidigare cancer upptäcks desto skonsammare behandlingar och större möjlighet att faktiskt bota cancern. Därför kommer troligtvis allmänheten att börja screenas för fler cancertyper. I dag screenas kvinnor för bröstcancer och i vissa landsting och åldersgrupper screenas män och kvinnor för tjocktarmscancer. Det diskuteras också om män ska börja screenas för prostatacancer. Även screening för bukspottkörtelcancer och äggstockscancer skulle kunna bli möjligt i framtiden.

Något som det också kommer att fokuseras mer på framöver är prevention. Majoriteten av all cancer beror på slumpartade mutationer, alltså otur. Men det uppskattas att runt en tredjedel av cancerfallen kan förebyggas genom förändrade levnadsvanor. Utmaningen är att ta till sig den kunskap som finns.

– Människor förstår att de inte ska röka, inte sola för mycket, inte dricka för mycket alkohol eller äta för mycket och att de ska motionera regelbundet. Cancerfonden hade en kampanj om att säga nej till cancer, men som vi tvingades lägga ned, vilket visade att det finns en medvetenhet, både om livsstilens roll och att den inte ligger bakom majoriteten av cancerfallen. Men det är svårt att påverka levnadsvanor. Vi behöver mer forskning om hur vi ska övertyga människor utan att skuldbelägga, säger Klas Kärre.

Trots många framsteg kommer inte all cancer gå att förebygga eller bota. Men alla forskare som DN pratat tror med att cancer kommer att bli en kronisk sjukdom, ungefär som diabetes, i framtiden. Redan i dag har vissa cancerdiagnoser en väldigt hög femårsöverlevnad. Förhoppningen är att även de cancertyper som har en låg överlevnad i dag successivt ska få bättre överlevnadssiffror.

– Vissa cancerformer har gått från att vara en direkt livshotande sjukdom till en kronisk sjukdom som man kan leva med i många år. Man måste gå på kontroller och få behandlingar med jämna mellanrum, men somliga kan leva med sin cancer länge. Människor som får den insikten kanske är lite mer hoppfulla och inte uppgivna. Cancer är inte automatiskt en dödsdom, det är den stora förändringen och det som är hoppfullt, säger Jan-Erik Damber.

Fakta. Cancer

  • Cancer är ett samlingsnamn på cirka 200 olika typer av sjukdomar, många av dem komplexa och vitt skilda.
  • Varje år får cirka 60.000 människor i Sverige en cancerdiagnos. Runt en tredjedel kommer någon gång under sin livstid att få en cancerdiagnos.
  • Den vanligaste cancerdiagnosen hos män var prostatacancer med 10.440 fall år 2015. Hos kvinnor var bröstcancer vanligast, med 9.382 fall.
  • Den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige är tumörer efter hjärt-kärlsjukdomar.

Källa: Socialstyrelsen, Cancerfonden

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.