Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

En av fem invånare var asylsökande

När läget var som mest kritiskt bodde över 1.000 asylsökande i den lilla kommunen Ljusnarsberg, med knappt 5.000 invånare. Trots att Migrationsverket nu avvecklar asylboenden förväntas kommunen fortfarande vara en av dem som tar emot flest flyktingar.

Ljusnarsberg är mycket litet. De som bor i kommunen har sett hur invånarantalet sjunkit år efter år. Den enda grupp ljusnarsbergare som är större i dag än på 1970-talet är de som är över 85 år gamla.

Läs mer: Små kommuner pressas ta emot fler flyktingar

Men i slutet av 2015 hände något, och kommunens invånarantal kämpade sig tillbaka över 5 000-strecket, för första gången på sju år.

Människorna som flydde till Europa och Sverige hade även hittat till den lilla kommunen i Bergslagen. När behovet var som störst levde nästan 1 200 asylsökande i Ljusnarsberg, säger kommunalrådet Ewa-Leena Johansson (S).

– I våra mått mätt är det en jätteutmaning. Hade Stockholm tagit in en lika stor andel hade det varit 250 000 människor. De ska klämmas in i skolor och förskolor. Vi försöker prata med våra riksdagsledamöter om det här. Men vi är en liten kommun, vem lyssnar på oss?

I dag är fyra av tio elever i Ljusnarsbergs skola nyanlända. Förutom de asylsökande har närmare 300 personer bosatt sig i kommunen på egen hand efter att de beviljats uppehållstillstånd.

I Stockholm säger man att man förstår oss. Men jag tror faktiskt inte att man gör det. 

Frågan är hur lämpad kommunen är som första anhalt i Sverige.

Näst högsta andelen förtidspensionärer i Sverige, tredje lägsta medianinkomsten, fjärde lägsta förvärvsfrekvens. Och så vidare. På tidningen Fokus senaste lista över de bästa kommunerna att bo i ligger Ljusnarsberg på näst sista plats för andra året i rad.

– I Stockholm säger man att man förstår oss. Men jag tror faktiskt inte att man gör det, säger Ewa-Leena Johansson.

Migrationsverket avvecklar asylboenden till följd av ett minskat antal asylsökande. Men än så länge tänker myndigheten fortsätta hyra nästan 400 platser i Ljusnarsberg.

– Från Migrationsverkets sida är de tydliga. När vi ber dem ta hänsyn till vår situation säger de: ”det är inte vårt uppdrag”, säger Ewa-Leena Johansson.

En av dem som kommit till Ljusnarsberg är Noorullah Aria. Han säger att han levde under dödshot i Afghanistan eftersom han arbetat mot korruption och varit tolk åt amerikanerna. Han hoppas nu få flyktingstatus så att han kan ta hit sin fru och fem barn.

– Jag är född och uppvuxen i Kabul. Att komma hit till Ljusnarsberg är en väldigt svår övergång. Det finns ingen möjlighet att ha kontakt med storstäderna. Det är lätt att känna sig isolerad. Men det är bättre än den flyktinganläggning jag bodde på först, säger Noorullah Aria.

Han ställer sig frågande till varför just Ljusnarsberg ska ta emot så många flyktingar.

– Det är ett litet samhälle med små resurser. De saknar många av de professionella personer som krävs. Och för oss asylsökande är det svårt att lära känna svenskar här.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.