Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Kärnvapenförbud hotar försvarssamarbete

Amerikanska marinsoldater på Utö i Stockholms skärgård under övningen Balltops juni 2016. Här övade man med svenska soldater. Foto: Magnus Hallgren.
Amerikanska marinsoldater på Utö i Stockholms skärgård under övningen Balltops juni 2016. Här övade man med svenska soldater. Foto: Magnus Hallgren.

Sverige går i bräschen för att förbjuda kärnvapen, men priset kan för svensk del bli högt. USA, Frankrike och Storbritannien varnar nu för att Sveriges samarbete med Nato hotas. Även industrisamarbete, vapenexport och andra länders vilja att hjälpa Sverige i en kris är i fara.

DN kan i dag rapportera om en hotande, allvarlig, försämring av Sveriges säkerhetspolitiska läge. Sverige riskerar att bli försvarspolitiskt isolerat.

– Det här innebär att den nuvarande svenska säkerhetspolitiken inte kan fullföljas, varnar en av DN:s källor. Denne har insyn i tiotalet diplomatiska signaler som Sverige tagit emot från andra västländer under sommaren.

Orsaken är en målkonflikt mellan två skilda delar av säkerhetspolitiken. Det handlar på ena sidan om Sveriges ”aktiva utrikespolitik” och en principiell vilja att skynda på nedrustningen av kärnvapen. 

På den andra sidan står försvarspolitikens praktik där en stor riksdagsmajoritet slagit fast att ”säkerhet byggs solidariskt med andra”. Det innebär att Sverige väver allt tätare samarbeten likasinnade länder och organisationer – främst Nato.

Konflikten kan bli akut redan från den 20 september. Orsaken är att FN då vid en ceremoni öppnar för att underteckna en ny, lagligt bindande konvention med totalförbjud mot kärnvapen. Sverige är ett av de 122 länder, från Afghanistan till Zimbabwe, som röstat för konventionen. 

Utrikesminister Margot Wallström (S) deklarerade i en debattartikel i förra fredagen i SvD att den svenska regeringen vill skriva under FN-konventionen. En analys görs ”med inriktning att kunna underteckna”. 

I den avsikten står Sverige helt ensamt i Norden och Östersjöområdet. Ryssland, Belarus, samtliga 29 Nato-länder samt det närstående Finland är emot konventionen. 

Samtidigt med FN-ceremonin genomförs i september Aurora, den största svenska militärövningen på 23 år. I övningen deltar kärnvapenmakterna USA och Frankrike, men konventionen kan göra ländernas deltagande i svenska övningar omöjligt.

Enligt Margot Wallström är det visserligen fullt möjligt att både skriva på konventionen och samarbeta militärt som förut. ”Vår första analys visar att våra bi- och multilaterala försvarssamarbeten, inklusive partnerskapet med Nato samt samarbete med USA, Frankrike och Storbritannien kan fortsätta”, slog Wallström fast.

Men diplomatiska dokument som DN har tagit del av ger en helt annan bild.

Redan innan arbetet med FN-konventionen inleddes förra året så gjorde USA en skriftlig demarche till Sverige. USA:s Nato-ambassadör Douglas Lute framförde att konventionen har stora brister och riskerar försvaga de nedrustningsavtal som i dag finns. Om Sverige gick vidare och stödde ett kärnvapenförbud skulle detta ”vara oförenligt med Sveriges önskan att fördjupa sitt samarbete med Nato”.

Ett annat kärnvapenland, Frankrike, kallade den 23 juni Natos europeiska partnerländer till möte. En svensk diplomatrappart sammanfattar beskeden: ”Allierade nyckelländer - Frankrike, Storbritannien, USA, Tyskland – varnar Sverige för ett kärnvapensförbuds konsekvenser för partnerskapet i Nato”. 

Även Tyskland, som inte har egna kärnvapen och i fredsfrågor ligger nära Sverige, anslöt sig till kritiken.

Nato har nedrustning av kärnvapen som slutmål. Men sedan Ryssland 2013 övade simulerade kärnvapenanfall mot Sverige och Polen (långfredagsnatten 2013 mot mål i Stockholmsområdet och Sydsverige samt mot Warszawa under övningen Zapad) har Nato tydligare betonat kärnvapen roll för att avskräcka från anfall. 

Sedan Sverige den 7 juli röstade ja till den slutliga resolutionstexten har läget skärpts. Inom Nato i Bryssel noteras att Sverige ”både vill ha kakan och äta den”. Det vill säga både förbjuda kärnvapen och samarbeta tätt med en kärnvapenallians. I Natos strategi ingår ju som kärnvapen som en sista utväg för att avskräcka en eventuell angripare. 

I värsta fall kan detta omöjliggöra Jas-programmet. Och ytterst kan den politiska beredvilligheten att hjälpa Sverige militärt i en kris avta.

Sverige och Finland är inte med i Nato, men länderna är privilegierade som de två mest gynnade partnerländerna i Europa. Duon har ”Natos guldkort”, Enhanced Opportunities Program. Trots att vi inte är med i Nato har svenska ministrar därmed kunna sitta med när alliansen diskuterat vårt närområde. Det innebär också ett närmare samarbete i rena försvarsfrågor.

I oktober ska Sveriges och Finlands EOP-status behandlas inom Nato, vilket är bestämt sedan tidigare. Finlands position i kärnvapenfrågan beskrivs av DN:s källor som "diametralt motsatt Sveriges". Regeringen i Helsingfors bedömer kärnvapenkonventionen undergräver det gällande icke-spridningsavtalet. Dessutom står en anslutning till förbudet i strid med Finlands linje att hålla dörren till ett framtida Nato-medlemskap öppen.

– Får Finland av Nato en annan och mer gynnad behandling än Sverige, så slår det också mot det svensk-finska försvarssamarbetet, varnar en av DN:s källor. 

USA är Natos viktigaste medlem. Så sent som i maj besökte försvarsminister Peter Hultqvist (S) Washington. Försvarsminister James Mattis sade då att om Sverige hotades av Ryssland sågs Sverige av USA som ”en vän och allierad”. Till DN sade Mattis: ”Om ni hamnar i knipa – då kommer vi att vara där”.

Enligt vad DN:s källor uppger vill USA fortsätta försvarssamarbetet med Sverige, men är nu bekymrat. Om Sverige går med i totalförbudet mot kärnvapen får det juridiska och politiska följder. Detta eftersom USA aldrig talar om när man har kärnvapen och många flygplan, fartyg och andra vapensystem kan bära både konventionella vapen och kärnvapen. 

Enligt vad DN erfar kan detta leda till att amerikanska stridskrafter inte längre kan öva i Sverige. Bägge länderna har ett intensivt försvarsindustriellt samarbete och exporterar krigsmateriel till varandra. Svensk försvarsindustri är också beroende av amerikansk teknik – och välvilja.

– I värsta fall kan detta omöjliggöra Jas-programmet. Och ytterst kan den politiska beredvilligheten att hjälpa Sverige militärt i en kris avta, befarar en svensk initierad källa.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.