Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Regeringspartierna splittrade i frågan om ensamkommande

Migrationsminister Heléne Fritzon under debatten om situationen för ensamkommande flyktingbarn i Riksdagen.
Migrationsminister Heléne Fritzon under debatten om situationen för ensamkommande flyktingbarn i Riksdagen. Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

Miljöpartiet vill ändra lagstiftningen så att fler ensamkommande får stanna i Sverige. Det framkom när frågan debatterades i riksdagen på onsdagen. Men migrationsminister Heléne Fritzon (S) säger nej. Därmed är regeringspartierna splittrade.

Riksdagens åhörarläktare var fullsatt av ensamkommande ungdomar och sympatisörer under onsdagens migrationspolitiska debatt. De fick höra två oeniga regeringspartier presentera sin syn på frågan.

Miljöpartiet säger att de ”vill hitta en lösning” genom ny lagstiftning för att de ensamkommande som kom 2015 ska få stanna.

– Detaljerna kring det återstår att se. Vi driver det här för det är något som vår kongress har fattat beslut om. Vi kommer att fortsätta arbeta för en förändring, säger Maria Ferm (MP), migrationspolitisk talesperson.

Men det största regeringspartiet säger nej. 

– Regeringens mening i den frågan är att vi överväger i dag ingen ny lagstiftning. Vi ser att vi har gjort förändringar i lagstiftningen sedan 2015 och vi vet att det tar lång tid att göra en lagändring, säger migrationsminister Heléne Fritzon (S).

Moderaterna noterade de två olika beskeden.

– Då inställer sig ju frågan: Vem av dem är det som talar för regeringen? Är det Maria Ferm eller Heléne Fritzon? Den frågan fick vi inget svar på, säger Johan Forssell (M), migrationspolitisk talesperson.

Centerpartiet vill att ensamkommandes ålder vid asylansökan ska gälla vid beslut. Efter debatten ville hon inte ta ställning till de uttalanden som gjordes av Miljöpartiet, som också vill se en förändring.

– Jag tyckte inte att det var så jättetydligt vad deras förslag var, och det är helt omöjligt att ta ställning till det om man inte vet, säger Johanna Jönsson (C), talesperson för migrationsfrågor.

Onsdagens debatt hölls på begäran av Vänsterpartiet, som förespråkar amnesti för ensamkommande.

– Det glädjer mig att Miljöpartiet är tillbaka på banan. Vi har saknat dem, så det är bra, säger partiets talesperson Christina Höj Larsen efter debatten.

Åhörarläktaren inne i riksdagens plenisal fylldes med afghanska ungdomar medan ännu fler köade ute på Riksbron. Yousuf Rizai, som själv kom till Sverige 2011 som ensamkommande och numera har uppehållstillstånd, uppger att många av ungdomarna kommer från manifestationen som pågår på Norra Bantorget i Stockholm.

– Många har aldrig varit i Afghanistan, de har kommit från Iran till Sverige. Afghanistan är inte säkert för dem, säger Yousuf Rizai, som själv har hunnit lära sig bra svenska, om kamraterna i kön.

Han menar att de afghanska ungdomarna kan bli en tillgång för det svenska samhället och bli väl integrerade som han själv. Omsvängningen i den svenska flyktingpolitiken är han besviken på. Budskapet till politikerna som debatterar inne i riksdagshuset är enkelt.

– Vi vill att Sverige ska ha en human flyktingpolitik, säger Yousuf Rizai.

Drygt 300 personer satt på åhörarläktaren och de flesta var ensamkommande. Stämningen var lugn.

– Trots att många inte kan svenska så var de där och lyssnade. När de var utanför efteråt frågade de andra vad alla hade sagt, säger Yousuf Rizai.

På plats i och utanför riksdagen fanns organisationen ”Vi står inte ut”, gruppen ”Ung i Sverige” och elever från Globala gymnasiet i Stockholm.

– Vi tycker att det här är en superviktig fråga och vi vill visa vad vi tycker genom att sitta med, säger Bobo Gandini, en av arrangörerna.

På tisdagen, i samband med riksdagens öppnande, överlämnade organisationen Vi står inte ut nästan 60.000 namnunderskrifter med krav på amnesti för ensamkommande barn och ungdomar som varit mer än ett år i Sverige.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.