Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Så är livet för terrormisstänkta Akilov i häktet

Han är avskärmad från all kontakt med omvärlden och övervakas av häktespersonal genom en glasruta dygnet runt. Så ser terrormisstänkte Rakhmat Akilovs tillvaro ut på Kronobergshäktet i Stockholm.

Strax efter midnatt, klockan 00.55, den 8 april kom den 39-åriga Rakhmat Akilov till Kronobergshäktet. Några timmar tidigare hade han gripits i Märsta och sedan anhållits misstänkt för lastbilsattentatet på Drottninggatan som dödade fyra människor och skadade 15.

Tre dagar senare häktades Akilov i Stockholms tingsrätt och har sedan dess suttit häktad under sträng bevakning och med restriktioner, visar dokument som DN har tagit del av.

I dokumenten framgår att Akilov vid ankomsten till häktet hade brännsår på höger ben och klagade över smärta i höger hand. Skadorna ska han ha fått i samband med kraschen in i Åhlénshuset.

Jennie von Alten är häkteschef på Kronobergshäktet. Hon får inte uttala sig om enskilda fall men ger en generell beskrivning av häktets rutiner. När en häktad kommer dit kontrollerar kriminalvårdarna bland annat om personen är i behov av vård eller är självmordsbenägen.

– Vi gör en suicidscreening på alla som kommer in till häktet och har egen sjukvård. Om det behövs kan vi även transportera personer till sjukhus eller kalla på en jourläkare, säger Jennie von Alten.

Vid inskrivningen gör häktespersonalen också en bedömning om vilken grad av tillsyn den intagna behöver innan inlåsningen i cellen. I Rakhmat Akilovs fall beslutades om ständig tillsyn, enligt dokumenten. Det innebär att han övervakas dygnet runt av kriminalvårdare genom en glasruta. Anledningen till en sådan övervakning kan till exempel vara en oro för att den intagna ska skada sig själv, begå självmord eller inte mår bra på annat sätt.

– Det finns flera orsaker till att vi inför ständig tillsyn och baseras på våra egna beslut, säger Jennie von Alten.

Dessutom har åklagaren utfärdat fullständiga restriktioner för Rakhmat Akilov under häktestiden: Han får inte ha kontakt med någon annan än sin advokat, utredande poliser eller häktespersonal. Han får heller inte använda telefon, konsumera någon form av medier eller ha kontakt med andra häktade – om inte åklagaren godkänner det.

Rörelsefriheten är också starkt begränsad och inskränker sig till en timmas daglig promenad på häktets gård. Måltiderna äter han på rummet.

Enligt uppgifter till Aftonbladet ska Akilov ha ertappats med ett vasst föremål andra dagen i häktet, som ska ha varit en avbruten gaffeltagg. Skulle händelsen upprepas kan den intagna tvingas äta "fingermat" , det vill säga utan bestick. Jennie von Alten kan inte kommentera uppgiften, men säger att det handlar om säkerhet för att någon inte ska skada sig själv eller andra.

– Vi är ett säkerhetshäkte och har den beredskapen att kunna hanterade den typen av klienter, säger hon.

Utredningen av det misstänkta terrorattentatet beräknas enligt åklagaren Hans Ihrman, ta uppemot ett år. Det innebär att Rakhmat Akilov kan sitta häktad och vara avskuren från omvärlden lika länge, vilket kan bli psykiskt påfrestande.

– Vi har haft personer som har suttit häktade väldigt länge och då är det viktigt att aktivera dem. Isloeringsbrytande aktiviteter är något vi jobbar ganska hårt med, säger Jennie von Alten.

Det kan vara att den häktade får gå på gym, delta på yoga och ha olika spel som playstation. Häktet har även andlig vård, psykolog och tillgång till bibliotek.

– Men för aktiviteter som sker i grupp måste vi för varje individ med restriktioner ansöka hos åklagaren för ett godkännande, säger Jennie von Alten.

Fakta. Häktet
  • Kronobergshäktet har 123 platser, men efter årsskiftet utökas de till 280.
  • En häktescell är vanligtvis utrustad med säng, bord, handfat, hylla och bänk fastskruvat på väggen. I vissa specialceller finns även toalett.
  • Rastgårdar på häkten är övertäckta för att förhindra att till exempel mobiltelefoner, narkotika eller meddelanden ska kastas in.

Källa: Kriminalvården

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.