Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Suu Kyis tystnad väcker världens ilska

Protesterna mot Burmas behandling av rohingyer sprider sig över världen. Här demonstrerar pakistanier på gatorna i Karachi.
Protesterna mot Burmas behandling av rohingyer sprider sig över världen. Här demonstrerar pakistanier på gatorna i Karachi. Foto: Asif Hassan/AFP

ANALYS. Var är den Aung San Suu Kyi som världen lärde känna? Hon har ställt in sin resa till New York och öppnandet av FN:s generalförsamling. Men det är inte hennes geografiska position som väcker frågor, utan vart personen Aung San Suu Kyi tog vägen.

Hon som under årtionden utmanade den brutala militärregimen, satt i husarrest i 15 år för sin kamp, fick Nobels fredspris 1991 och levererade brinnande tal för demokrati när hon släpptes fri.

Som landets statskansler har hon inte bara hållit opassande tyst om militärens brutala utrensning av den muslimska minoriteten rohingyer, hon stödde den öppet då polis och säkerhetsstyrkor genomförde vedergällningar efter ett terroristdåd.

Om den föraktade minoriteten – ofta beskriven som världens mest förtryckta – sa hon däremot inte ett ord.

Den burmesiska regeringen använder inte ens namnet rohingyer utan kallar dessa invånare för bengaler. I Burma ses de som illegala invandrare från Bangladesh, trots att de bott i landet i generationer. Nu har över 400 000 av dem tvingats fly till grannlandet.

Även högt utbildade burmeser som i ena stunden kämpar för demokratiska rättigheter kan i nästa ögonblick kasta ur sig rasistiska omdömen om den muslimska minoriteten.

”Som utlänning förstår du inte den här frågan”, sa min burmesiske vän när jag ifrågasatte hans beskrivning mer än vanligt.

Genom att öppet ta strid för rohingyer skulle Aung San Suu Kyi därför riskera att stöta sig med många av sina mest lojala anhängare och starka buddistiska krafter. Hon vill inte framstå som att ha nära band med muslimer.

Det finns även en annan möjlighet, den att Suu Kyis syn på mänskliga rättigheter har förändrats. Eller att den aldrig var av det slag som beundrarna i omvärlden trodde.

Läs mer: Säkerhetsrådet fördömer våldet i Burma

I samtal med diplomater och akademiker visar hon privat ingen vånda över den svåra situationen som minoriteten befinner sig i, enligt brittiska The Times. I stället verkar det som om hon accepterar den officiella synen att rohingyer befinner sig i Burma som olagliga invandrare.

Konstitutionen gör det inte lätt för Aung San Suu Kyi. Enligt grundlagen tar armén bara order av överbefälhavaren. Militären styr över försvarsministeriet, gränskontrollen och inrikesdepartementet. Suu Kyi kan inte hindra militären från de etniska utrensningar de enligt FN gjort sig skyldiga till.

Kaos råder och uppgiften att finna en lösning är svår. Men om inte ens Aung San Suu Kyi vill se problemet – vem i landet ska då ta itu med det?

Flatheten, tystnaden, till och med stödet för militärens vedergällningar får den före detta frihetskämpen att likna de militärer som hon tidigare bekämpade. Det är detta som upprör omvärlden.

Aung San San Kyi kan ha förebådat problemen kring sin image. Redan före valet hösten 2015, som gjorde slut på militärdiktaturen efter 50 år, bad hon att bli kallad politiker i stället för frihetskämpe. Men så lätt är det inte att byta roll. Det var som frihetskämpe hon fick folkets röster och blev ett av världens mest kända ansikten.

När hon nu rör sig i den dagliga politiken i huvudstaden Naypyidaw har hon, enligt vissa experter, inget annat val än att gå i militärens ledband. Grundlagen ändrades under juntans tid och ger militären en fjärdedel av platserna i parlamentet. För att få något gjort av allt hon vill förändra måste hon spela på generalernas planhalva.

Besvärande för Aung San Suu Kyi är att om det handlar om att ge och ta, så är det svårt att se några områden där hon skulle ha gjort stora framsteg – som kompensation för att hålla inne med kritik mot militären.

Tidigare talade hon ofta om att se till att ändra konstitutionen – vilken stoppade henne från att bli president – för att eliminera militärens 25-procentiga inflytande i parlamentet. Det senaste året har hon sällan hörts ställa kravet offentligt.

Har det internationella samfundet misstagit sig som tänkt på henne som en Gandhi eller Moder Teresa?

Aung San Suu Kyi fick frågan vid en av de sällsynta intervjuer hon gett i år. Och svarade:

– Jag är bara en politiker. Varken lik Margaret Thatcher eller Moder Teresa.

Läs mer: Kina stöttar Burmas hårda tag – kallar det interna affärer

Fakta. Svenskt stöd

20 miljoner kronor i humanitärt bistånd kanaliseras nu via Sida för stöd till rohingyer som flytt Burma, främst till Bangladesh.

Dessutom ger Sverige under 2017 närmare 60 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Burma. 18 miljoner kronor av stödet är riktade mot den muslimska minoriteten rohingya och delstaten Rakhine.

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Källor: UD, Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.