Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Även en amatör kan få ett superminne

Foto: Auscape/UIG/REX

Med hjälp av en teknik från antiken går det att träna sig till ett exceptionellt minne, och dessutom få en hjärna som liknar världselitens, enligt en ny studie. Och effekten håller i sig i flera månader.

”I Italien lärde han sig ett minnessystem, så han minns allt: varje steg som förde honom hit”, skriver författaren Hilary Mantel om Thomas Cromwell i boken ”Wolf Hall”.

Cromwell förser sitt minnessystem med bilder av djur och människor som håller i osannolika föremål. ”När man har förfärdigat bilderna placerar man ut dem i världen på platser man väljer, var och en med sitt kolli av ord och bilder som de visar för en när man begär det. I Greenwich kan en rakad katt kika fram emot dig bakom en skänk; på slottet i Westminster kan en orm flina ner mot dig från en bjälke och väsa ditt namn.”

Tekniken kallas loci, plural av locum som betyder plats på latin, och används också av världseliten, som kan memorera 500 siffror eller hundratals ord på fem minuter.

– Ingen av minnesmästarna föddes med ett speciellt bra minne. Allihop, utan undantag, har lärt sig strategier och sedan tränat minnet, säger Martin Dresler, forskare i kognitiv neurovetenskap vid Radboud University Medical Center i Nijmegen i Nederländerna.

Han och hans kolleger har jämfört hjärnorna hos 23 av de främsta från världsmästerskapen i minne med 23 personer av samma kön, ålder, hälsotillstånd och intelligenskvot, men med vanliga minnesförmågor.

– Vi hittade inga slående skillnader. Det fanns inte någon enskild struktur i hjärnan som var annorlunda, och inte heller någon tydlig olikhet på funktionsnivå när de utförde minnestest, säger Martin Dresler.

I stället fann de skillnader i ett nät av kopplingar mellan olika delar av hjärnan när personerna vilade.

– Det var subtila skillnader som inte var så lätta att tolka, säger Martin Dresler.

Nästa steg var att undersöka hur lätt det är att träna upp minnet. 51 försökspersoner, mellan 18 och 30 år gamla, fick en lista med 72 ord. Efter 20 minuter fick de återge så många de kunde komma ihåg. Medan minnesmästarna kom ihåg alla orden på listan kunde försökspersonerna bara minnas mellan 26 och 30.

Sedan fick de träna. Och efter sex veckor hade en grupp som fått lägga en halvtimme varje dag på att öva minnet med Thomas Cromwells metod blivit mer än dubbelt så bra på att minnas. Nu kom de i genomsnitt ihåg 62 av 72 ord. En annan grupp som hade ägnat lika mycket tid åt spelet ”dual n-back”, en krävande variant av memory som tränar arbetsminnet men inte ger några minnesstrategier, hade ingen signifikant förbättring av resultatet. Inte heller den tredje gruppen, som inte hade tränat alls.

– Vi hittade ingen skillnad på enskilda områden i hjärnan hos gruppen som hade tränat. Men vi såg samma typ av utspridda kopplingar mellan olika delar av hjärnan som vi hade sett i minnesmästarnas hjärnor, säger Martin Dresler.

Effekten höll dessutom i sig. När deltagarna fick göra om uppgiften fyra månader senare presterade gruppen som lärt sig minnestekniken fortfarande mycket bättre än de övriga. Resultaten publicerades i veckan i tidskriften Neuron.

– Det visar att gott minne inte är en medfödd talang. Ett superminne kan i princip vem som helst träna upp, säger Martin Dresler.

Ingen av minnesmästarna föddes med ett speciellt bra minne. Allihop, utan undantag, har lärt sig strategier och sedan tränat minnet. 

Minnesmetoden loci har använts i flera tusen år. Du lägger ut det du vill minnas längs en bana genom ett tänkt minnespalats: det kan vara lägenheten där du bor, ditt barndomshem, vägen till jobbet, miljön i ett dataspel eller en helt påhittad miljö, och tänker dig sedan att du går banan och ser allt du ska komma ihåg.

– Metoden har förmodligen använts under större delen av mänsklighetens historia. Den ingick i läroplanen för 150 år sedan, så de som fick gå i skolan då lärde sig den. Men av någon anledning har vi slutat lära ut den under senare decennier, säger Martin Dresler.

Läs mer: Minnesmästaren Mattias Ribbing: Se fakta som en Youtube-film

Under antiken använde retorikerna metoden loci för att komma ihåg långa tal, men den kan användas till mycket mer, menar Martin Dresler.

– Min kollega Boris Konrad, som var en av världens tio bästa minnesmästare för några år sedan, använde metoden för att bli bättre på fysik och datavetenskap, säger han.

Sheena Josselyn forskar om andra aspekter av minnet vid Hospital for Sick Children i Toronto i Kanada.

– Våra minnen definierar vilka vi är. Vi är summan av våra minnen. Och jag är intresserad av hur hjärnan skapar minnen, säger hon.

Själv kommer hon alltid att minnas den 9 mars 2009.

– Den dagen publicerade vi en studie om hur minnen kodas i hjärnan, och hur vi kunde sudda ut smärtsamma minnen hos möss, säger Sheena Josselyn.

Samma dag satte också förlossningen för hennes dotter i gång.

– Dessa två mycket olika händelser – den fantastiska studien och det mycket smärtsamma kejsarsnittet - är för alltid sammankopplade i min hjärna. När jag tänker på studien kommer jag alltid att tänka på min dotter. När jag tänker på någon av våra andra studier tänker jag inte på henne, säger hon.

Hennes forskargrupp undersöker just hur sådana kopplingar kan uppkomma.

– Hjärncellerna konkurrerar med varandra för att bli rekryterade till ett nytt minne. Vi har sett att den konkurrensen är nyckeln till hur vi organiserar minnen i hjärnan, säger Sheena Josselyn.

De hjärnceller som har lättast att ta emot elektriska signaler när minnet skapas kommer att vinna och rekryteras till minnet.

– Det riktigt coola är att nervcellerna förblir extra mottagliga för signaler under en viss tidsperiod. Inträffar en annan händelse under perioden kommer samma nervceller även att vinna den tävlingen, och rekryteras till det minnet. På så sätt kopplas minnena ihop, säger Sheena Josselyn.

Det kan vara hjärnans sätt att hålla ordning på tiden: den kopplar ihop händelser som inträffat tätt inpå varandra och håller isär andra. Det kan också vara orsaken till att studien alltid får Sheena Josselyn att tänka på sin dotters förlossning.

– Det är förmodligen samma population av hjärnceller som innehåller båda dessa mycket olika, och mycket känslomässigt laddade, minnen, säger Sheena Josselyn.

Att förstå hur hjärnan lagrar och använder information är mycket viktigt, menar hon.

– Det kan hjälpa oss förstå sjukdomar och tillstånd med brister i hjärnans informationsbehandling: från autism till Alzheimers sjukdom, från depression till schizofreni. Bara om vi förstår hur den friska hjärnan fungerar kan vi få fram behandlingar, och i framtiden förhoppningsvis botemedel, för hjärnans sjukdomar.

Foto:

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.