Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Jordlik planet kan vara beboelig

Den nyupptäckta, jordlika planeten Proxima b kan ha ett klimat som gör den lämplig för liv. Det hävdar brittiska forskare i en ny studie.

Proxima b, som ligger bredvid solens närmaste granne i världsrymden, dvärgstjärnan Proxima Centauri, upptäcktes i fjol.

Den väckte genast stor uppmärksamhet eftersom den har nästan exakt lika stor massa som jorden, och möjligen har temperaturer på ungefär samma nivå.

Dessutom är avståndet dit 4,2 ljusår. Det är så nära vi kan komma en planet utanför vårt eget solsystem.

Problemet är att den bara är nära med kosmiska mått mätt. Med mänskliga mått är avståndet dit hisnande – cirka 40.000 miljarder kilometer.

Det innebär att det är komplicerat att få mer exakta kunskaper om hur pass jordlik planeten egentligen är. Men de brittiska forskarna, som publicerar sina rön i Astronomy & Astrophysics, har försökt överkomma problemet. Med en klimatmodell som använts här på jorden har man granskat klimatet på Proxima b.

Man har utgått från två möjliga typer av atmosfär, en av samma typ som på jorden och en enklare huvudsakligen bestående av kväve.

Resultat: Proxima b har potential för att kunna härbärgera liv och vara beboelig. Vatten, som är nödvändigt för det liv vi känner, kan mycket väl finnas på planeten, och klimatet är möjligen lika stabilt som här hemma.

Stämmer detta? Ja, kanske, enligt Carina Persson, astrofysiker vid Chalmers i Göteborg, men hon påpekar att det hela bygger på många antaganden som kan vara felaktiga.

– Studien är helt klart jätteintressant. Men det är så mycket man inte vet om den här planeten att jag ändå är tveksam, säger hon.

– Proxima b ligger väldigt nära sin stjärna. Det innebär att solvinden kan ha blåst bort planetens atmosfär. Då faller hela resonemanget.

Carina Persson tar också upp det faktum att man inte vet hur Proxima b roterar. Risken finns att den hela tiden vänder samma sida mot sin stjärna och i så fall sjunker förstås förutsättningarna för liv.

Risken finns också att planeten roterar som Merkurius, det vill säga tre gånger kring sin egen axel, samtidigt som den snurrar två gånger runt stjärnan. Forskarna har tagit med detta i beräkningarna, men en sådan rotation skulle kunna påverka klimatet negativt.

Proxima b

Proxima b kretsar kring den röda dvärgstjärnan Proixima Centauri som är den närmaste grannen till vår egen sol i rymden.

Planeten har ungefär samma massa som jorden, och kanske samma temperatur, vilket skulle kunna innebära att där finns vatten.

Samma temperatur innebär dock olika saker beroende på om planeten har en skyddande atmosfär med växthuseffekt eller inte. Vår egen planet skulle ha en normaltemperatur på 30 minusgrader utan atmosfär, men istället ligger snittet på drygt 14 plusgrader – tack vare växthuseffekten. I dagsläget är det oklart om Proxima b har atmosfär eller inte.

Källa: Nature, Lunds universitet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.