Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Kolhydrater och motion bakom världens friskaste hjärtan

Tsimanefolket rör sig betydligt mer än andra, även långt upp i åren.
Tsimanefolket rör sig betydligt mer än andra, även långt upp i åren. Foto: Michael Gurven/St. Luke's Health System Kansas City/AP

Nu har världens friskaste hjärtan identifierats. Människorna som bär dem rör sig mer än 15.000 steg om dagen, äter lite fett och mycket kolhydrater. Nästan ingen av dem har förkalkade kärl.

Ett forskarteam har hittat den folkgrupp som har världens friskaste kärl och hjärtan. Knappt någon individ bland dem har förkalkade blodkärl, ens i hög ålder.

Folket det handlar om är Bolivias tsimane, en grupp som ägnar sig åt fiske, jakt, samlande och odlande, och deras hälsa beskrivs i en ny studie publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet.

De ungefär 16.000 medlemmarna av tsimanefolket lever längs Maniquifloden i norra Bolivias lågland under fattiga förhållanden utan elektricitet eller rinnande vatten. Men de har den lägsta förekomst av hjärt- kärlsjukdom som registrerats i någon folkgrupp hittills.

Forskarna har under en längre period undersökt 705 personer över 40. Vid 45 års ålder hade i stort sett ingen av dem några tecken på förkalkning i kranskärlen. Bland amerikanska 45-åringar hittar men sådana hos en fjärdedel.

Bland dem som fyllt 75 hade en tredjedel någon grad av avlagringar i kärlen, vilket kan jämföras med att 80 procent av amerikanerna har det vid det laget.

En av forskarna, Michael Gurven vid Kaliforniens universitet i Santa Barbara, säger till BBC att detta är den lägsta förekomsten av förkalkning som upptäckts hittills.

– Det närmaste man kommer är nivåerna hos japanska kvinnor, men också det är i en annan division, säger Gurven.

Kosten hos tsimane anses vara en nyckel till de kärnfriska kärlen. En fjärdedel utgörs av kött och fisk, och köttdelen är framför allt tapir, vildsvin och kapybara. Resten utgörs huvudsakligen av egenhändigt odlat ris, majs, maniok och kokbanan samt frukt och nötter från naturen.

Nästan tre fjärdedelar av kalorierna, 72 procent, härrör från kolhydrater och 14 procent från fett, i huvudsak omättat. I USA är dessa andelar 52 respektive 34 procent. Proteinandelen är densamma hos tsimane som hos den genomsnittliga amerikanen, men tsimane äter huvudsakligen magert kött.

En annan nyckel är motion. Tsimanefolket rör sig betydligt mer än andra, även långt upp i åren. Män går i genomsnitt 17.000 steg om dagen och kvinnor 16.000, och de som är över 60 år kommer fortfarande upp i 15.000 steg.

– De får en anmärkningsvärd mängd motion, säger Gregory Thomas, en annan av forskarna i teamet.

Forskarna är klara över att vi andra knappast kan återgå till att bli jägare och samlare. Tsimane drabbas av infektioner och parasiter, och barnadödligheten är hög. Men de menar ändå att vi har lärdomar att dra från tsimanes livsföring.

– Det kan vara så att för att behålla en god hälsa måste vi röra oss betydligt mer än vi gör nu, säger Thomas.

Gavin Sandercock från Essexuniversitetet konstaterar i en kommentar till BBC att det faktum att tsimane äter så mycket kolhydrater går på tvärs mot en del som sagts om den delen av kosten på senare tid:

– Att de har de bästa indikatorer på hjärt- och kärlhälsa som någonsin registrerats är raka motsatsen till många antydningar om att kolhydrater är onyttiga.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.