Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Ny masskoralldöd drabbar Barriärrevet

Förra året inträffade den hittills värsta korallblekningen på Stora Barriärrevet. Nu bleks revet för andra året i rad, något som inte tidigare hänt.

– Vi har knappt hunnit förstå effekten av den förra blekningen innan det här händer igen, säger forskaren Magnus Nygren.

Den australiska myndigheten som har i uppdrag att skydda Stora Barriärrevet flög över delar av det jättelika revet i sex timmar på torsdagen. Efteråt kunde chefen för revåterhämtning, David Wachenfeld, konstatera att en massblekning äger rum för andra året i rad.

”Hur den här händelsen kommer att utveckla sig kommer att bero väldigt mycket på lokala väderförhållanden de närmaste veckorna”, säger han på myndighetens hemsida.

De höga temperaturerna har även i år stressat korallerna. Det område som undersökts ligger mellan Townsville och Cairns, två städer där det avgår många turistbåtar till revet dagligen. 60–80 procent av det område som övervakats visar tecken på allvarlig korallblekning.

Magnus Nygren är forskare vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet, och har bland annat studerat korallblekning. Han säger att det nu är okänt vad effekterna blir, eftersom det aldrig tidigare skett masskorallblekning två år i rad. Hela revet kommer antagligen inte att dö, men kan komma att förändras och se annorlunda ut än vi är vana vid.

– Det återstår ju att se, men det är helt klart oroväckande. Blekning sker varje år, men massblekning är av en helt annan dignitet, säger han.

De koraller som blektes men överlevde förra året har ännu inte hunnit återhämta sig.

– Forskarna har fruktat att blekningarna ska komma för tätt. Efter ett blekningsår fungerar i regel inte reproduktionen hos koraller, för att de blivit så hårt drabbade att de inte har energin att reproducera sig året därpå. De som överlever kämpar så hårt att de konsumerar sina energireserver. Fokus är att överleva, säger han.

Om korallerna dör finns risk att alger tar över i deras ställe. Alger växer lätt på död korall och har de väl fått fäste kan det vara svårt för korallerna att komma tillbaka. Hur fisksamhället ser ut har stor betydelse.

– Har du betande fiskar som fungerar som gräsklippare kan de hålla undan algerna och göra botten möjlig för korallarver, men har du utfiskade rev har man sett att det signifikant ökar algdominerade rev, säger han.

Även Världsnaturfonden (WWF) oroas över korallblekningen. Marinbiologen Inger Näslund säger att vi måste koppla ihop vårt användande av fossila bränslen på land

– Det här är helt klart en koppling till den klimatuppvärmning som vi har i dag. Man pratade om risken redan på 1990-talet, men då tog man det inte på allvar. Det är mer tydligt i dag, säger hon.

Fakta: Korallblekning

När vattentemperaturen stiger dör zooxanthellerna som lever i koralldjurens vävnader. De står för nästan all energi som korallen behöver. När stora mängder av zooxantheller dör blir hela korallrevet blekare.

Om temperaturen sjunker kan reven återhämta sig, men pågår processen för länge kan korallen helt dö.

Den globala uppvärmningen bidrar till koralldöd och är ett stort hot mot korallrevens överlevnad.

Källa: NE

Fjärde året med massblekning

Stora Barriärrevet utanför Australiens östkust är 344 000 kvadratkilometer stort, större än Italiens landyta. Fyra gånger har revet drabbats av masskorallblekning; 1998, 2002, 2016 och i år.

Förra årets blekning var den värsta hittills. I revets norra del, en sträcka på 700 kilometer, dog två tredjedelar av korallerna. Södra delen klarade sig helt, i mellersta dog sex procent i och i den nordligaste dog 26 procent av korallerna.

Hade inte cyklonen Winston dragit in och kylt ner vattnet hade antagligen hela revet blekts.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.