Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Professorn: Vi saknar talorgan

Björn Lindblom.
Björn Lindblom. Foto: Francisco Lacerda

För att komma åt problem som dyslexi och stamning måste vi förstå mer om hur det talade språket utvecklats biologiskt, enligt lingvisten Björn Lindblom.

– Vi har en hel del praktisk kunskap om stamning, dyslexi och försenad talutveckling, men det är magrare med vår teoretiska förståelse. Vad orsakar störningarna? Vad är det som går fel i maskineriet? Där återstår mycket jobb, säger Björn Lindblom, professor emeritus på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.

På Interspeech, en internationell konferens om talkommunikation, höll han ett föredrag om vikten av ett biologiskt perspektiv.

– Utvecklingshistorien är ganska snål med innovationer. Gång på gång upprepar den lösningar på nya sätt och för nya funktioner, säger han.

Människan saknar talorgan, menar Björn Lindblom.

– Vi talar med hjälp av en fysiologi som ursprungligen har skapats för andra ändamål, som att tugga, svälja och andas. Då är det rimligt att anta att språket har formats av de förutsättningarna.

Första steget mot ett språk, både för det lilla barnet och för våra förfäder, är en mycket enkel käkrörelse som växlar mellan öppet och mer slutet, som barnet behärskar tidigt när det suger och tuggar.

– Barnet får den således gratis. Bara genom att röra käken så ändrar sig ljudet drastiskt.

Vi säger att barnet börjar jollra. Björn Lindblom menar att det är början till fenomenet stavelse.

– Språk bearbetas av kulturer, och det finns hur mycket variation som helst, men inte i det här avseendet. Alla språk är uppbyggda av stavelser. Jag menar att språk är evolutionärt anpassade för att vara lätta att lära sig.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.