Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Skallfynd kan vara kranier av denisovaner

Forskare kan ha hittat de första skallfynden av denisovaner, neandertalarnas mystiska släktingar i Östasien.

Tidigare har denisovanerna bara varit kända genom sitt dna. Nu får man första gången en aning om deras utseende.

Fynden, som är 105.000-125.000 år gamla, består av två fragmentariska kranier. De upptäcktes på en plats kallad Lingjing i provinsen Henan i östra Kina.

Skallarna, som beskrivs i Science, har klara likheter med samtida neandertalskallar från Europa. De har kraftiga ögonbrynsbågar, låga pannor, och en bred och låg hjärnskål. Hjärnvolymen var mycket stor, cirka 1.800 kubikcentimeter.

Detta är logiskt med tanke på att denisovanerna och neandertalarna är varandras närmaste släktingar. Deras respektive linjer gick skilda vägar för cirka 450.000 år sedan.

Det var en sensation när denisovanerna beskrevs 2010, eftersom det var första gången en utdöd människoart beskrevs enbart utifrån sitt dna – som hade utvunnits från ett fingerben som hittats i en grotta i södra Sibirien. Hur den nya arten såg ut var med andra ord okänt, även om de flesta har gissat att den liknade neandertalarna.

Forskarna bakom upptäckten säger inte någonstans i sin redogörelse för fynden att det verkligen rör sig om denisovaner. Inget dna har kunnat utvinnas från de två kranierna. Men alla utomstående forskare som kommit i beröring med materialet tycks dra den slutsatsen.

– De här kinesiska fossilen är på rätt plats vid rätt tidpunkt, och med de rätta karaktärsdragen, säger paleoantropologen Jean-Jacques Hublin vid Max Planck-institutet i Tyskland, i en kommentar i Science.

Det påpekas att kranierna inte är som exakta kopior av neandertalarnas kranier. Ögonbrynsbågarna är något tunnare, och skallbenen är inte fullt lika robusta – som neandertalare som förändrats en smula och fått ett delvis nytt utseende.

Fakta: Arkaiska människor

När vår egen art, Homo sapiens, började sprida sig från urhemmet i Afrika för drygt 60.000 år sedan stötte vi på andra, numera utdöda, människoarter i Europa och Asien.

I västra delen av Eurasien levde neandertalmänniskan och i den östra delen de närbesläktade denisovanerna. Båda delade en gemensam anmoder med vår egen art för över 400.000 år sedan.

Genetiska analyser visar att alla icke-afrikaner bär på neandertal-dna, vilket antyder att vi hade sexuellt utbyte med neandertalarna vid något skede efter utvandringen från Afrika. De första moderna människorna som kom till Asien hade också sexuellt utbyte med denisovanerna.

Källa: Science

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.