Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Resor

Cykla i Sörmland – nära naturen på två hjul

Att semestra med små medel kan bli ett riktigt äventyr. Med campingköket i cykelväskan kliver vi på pendeltåget söderut för en långhelg i Sörmland. En roadmovie på två hjul i ett böljande landskap.

Det börjar inte så bra. Första tramptaget med de tunga cykelväskorna nerför Huddinges brantaste backe mot tåget, och så ett säkerhetstest av handbromsen, som inte tar! Med ett brak studsar cykeln in i en stenmur. Ena knät får ta smällen och vi tvingas ta ett senare tåg mot Södertälje som är utgångspunkten för cykeläventyret.

Där blir det också tid för omplåstring på apoteket där ett biträde tar fram måttband som försäkran om rätt storlek på knäskyddet. Handbromsen justeras hos en lokal cykelhandlare.

– Det här är bara tillfälligt, varnar den hjälpsamme mannen, och påpekar att bromsblocken egentligen behöver bytas.

Nu finns i alla fall en handbroms, vilket inte är minst viktigt med tung last som ger extraskjuts i nedförsbackarna. Det tar lite tid att bli vän med packningen och inse vad den gör med tempot och balansen. Det gäller inte minst när det blir dags att kliva av och parkera.

Innan vi hunnit lämna Södertälje har klockan dragit iväg och vi stärker oss med medhavt kaffe. Sedan bär det av ut ur staden, i riktning söderut. Målet är att färdas på småvägar utan intensiv biltrafik, och snart befinner vi oss på behörigt avstånd från E4:an. Det är lantligt nu, och fint att se åkrarna breda ut sig i det böljande landskapet. En skylt talar om att vi åker på Utflyktsvägen. Det sätter oss i rätt stämning.

Pauserna är centrala, och småningom söker vi efter ett lämpligt rastställe, helst där vi kan både luncha och bada. En vägvisare pekar mot Farstanäs camping som blir vårt första lunchstopp. Med en titt på kartan konstaterar vi att det är havet vi doppar oss i. Uppfriskande. Det är mycket kvar av dagens första etapp och efter en försenad lunch drar vi snabbt vidare.

När vi nått fram till Gnesta är klockan redan 18. En kvinna stannar till i centrum och rekommenderar olika vägar. Definitionen på en bra cykelväg kan variera. Bra underlag med asfalt, men en del biltrafik. Eller grusväg, kämpigt underlag och lite bilar.

Färden går vidare på landsväg mellan gårdar. Det är gott om betande djur. Kor betar med sina kalvar och följer oss förvånat med blicken.

Vi letar efter Eriksgatan, som kan vara en genväg till vår första övernattning. I fantasin åker här vår egen kung Carl XIV Gustaf fram i landskapet i en av sina glänsande bilar, bekvämt nedcabbat, men det stämmer dåligt med verkligheten. Den bevarade Eriksgatan är visserligen en kungaväg, men med en historia som sträcker sig bak till medeltiden, då Upplands nyvalda kungar red medsols genom riket för att bli erkända i de intilliggande landskapen. Kvarlevan är en bitvis knagglig grusväg som leder oss in i skogen, och så småningom ut i ett grönskande våtmarkslandskap med parkbänkar och åar vid slottet Jacobsberg.

Här är inte bara naturskönt utan också historisk mark. Många är de slott och herrgårdar vi passerar, och som också är möjliga att övernatta på.

Vid Jacobsberg råkar vi köra en omväg på kanske sju kilometer. När vi sedan kommit på rätt spår känns Björnlunda hembygdsgård och vandrarhem, där vi sover första natten, som en uppenbarelse. Förtjusningen blir inte mindre när vi ser de rödtimrade husen ordnade som i en gammaldags by. I en nyanlagd örtagård finns traditionella nyttoväxter som libbsticka och vinruta. På gården rustas det till bröllop, och medan vi lagar mat i soldattorpets kök lövas det för helgens högtid.

En stund senare klättrar vi upp till nattlogin på ett timrat 1700-talsloft.

Vid avfärden på lördagsmorgonen möter vi bröllopsgästerna och prästen. Men då har vi det desto kämpigare med ett bakdäck som är helt platt. Lite snöpligt känns det när vi leder cyklarna in mot samhället Björnlunda.

Men Björnlunda har mycket att erbjuda visar det sig. Vi letar oss fram till Ica-butiken där en av kunderna kliar sig i huvudet och tycker att vi ska försöka med Roland, som bor några hundra meter bort.

Roland Eriksson öppnar dörren till sitt nymålade och bländande vita hus, där det tidigare fanns en bensinmack. Sedan 1999 är pumparna borta men Roland Eriksson som nu är pensionär håller igång en liten bilverkstad.

– Det har jag som pensionärssyssla i stället för att sitta i gungstolen, säger Roland Eriksson som kränger av cykeldäcket och utan svårigheter hittar hålet på slangen.

Efter reparationen rullar cykeln till och med bättre än innan. Vi dröjer oss dock kvar och slår oss ner vid uteserveringen till Sternersborgs choklad dit människor åker särskilt för att unna sig hemlagad ”gelato”, glass enligt italienskt recept. Vi tittar sedan in på Jarbells, en Ica-butik utöver det vanliga. I en del av butiken trängs gångjärn med tavelkrokar, skruv och spik. Inne på lagret finns alltifrån cykeldäck till tapeter.

– Man kan titta på tapetprover, så beställer vi. Och vi har en ny dator för att bryta färg, berättar Ica-handlaren Lars Jarbell. Även båtar har han ordnat till en sommargäst trots att de egentligen inte ingår i sortimentet.

– Det är det bästa jag vet att få fram det kunderna vill ha!

Vi rullar ut ur Björnlunda på grusvägar förbi den lilla byn Önnersta. Solen skiner och vi gör en avstickare till en liten skogsjö där vi svalkar oss innan vi lagar tomatsoppa på stormköket och ordnar med disken i strandkanten. Med stormkök i packningen blir vi friare att stanna var vi vill. Kylvarorna klarar vi med ett par kylklampar.

Väl ute på en större väg ligger kvällssolen lågt på en oroväckande mörkgrå himmel. Men sjön Sillen på vår högra sida bjuder samtidigt på ett fantastiskt kvällsljus, och vi klarar oss utan regn fram till vårt bed and breakfast på Mälby säteri. Där har vår värd tolkat våra bokningsönskningar bokstavligt, och inkvarterat oss i ett ståtligt dubbelrum med utsikt mot sjön.

Herrgården har sin egen dramatiska historia, då huvudbyggnaden till stora delar brann ner under 1990-talet, men sedan byggts upp på nytt i 1700-talsteknik. Värden Anders Norström berättar hur möbler och tidsenliga kakelugnar hittats och köpts in för att återskapa miljön. På söndagsmorgonen blir det en lång frukost tillsammans med andra gäster för att vänta ut ett hällande regn.

Många koppar kaffe senare är vi på väg igen. Packningen är lite lättare när vi för andra gången cyklar genom Gnesta i riktning mot Mariefred.

Vid Frustuna kyrka stannar vi till. Framför församlingsgården dignar träden av äpplen. Två äldre kvinnor, Margareta Hjorth och Pia Haraldsson, båda pensionerade diakoner, är sysselsatta med att plocka. I bakgrunden breder ett hav av blommor ut sig, blomsterodlingar som församlingens trädgårdsmästare skapat och som också används till dekorationer i församlingens arbete.

– Jag tycker så mycket om den här platsen och brukar ta med mina barnbarn hit, säger Pia Haraldsson.

På gårdsplanen ligger äldre gravstenar och kors i sten i en till synes salig röra.

– Det är återvinning. Om man hittar en sten som man tycker om den, så kan den slipas om och användas på nytt, säger Margareta Hjorth.

Många har rekommenderat vägen mellan Gnesta och Mariefred, förbi Norrtuna och Heby, och beskrivit hur vacker den är. Men en färd med bil är inte densamma som när man trampar själv. Solen lyser, men det är backigt och blåser motvind. En rast i en beteshage blir ett mindre lyckat stopp. Det går inte att sitta ner för alla insekter. Vi drar snabbt vidare.

Vid Hallsta drar en gammal skolbyggnad till sig våra blickar och vi får en visning av Hugo Montgomery och den ivriga hunden Sue i den gamla folkskolan som var i gång mellan 1907 och en bit in på 50-talet. På väggarna hänger skolplanscher och den svarta tavlan är kvar.

– De hade stor betydelse för landsbygden, de här skolorna. Barnen som kom hit även från andra sidan sjön och roddes över. I början var det ett 40-tal barn. Sedan blev det allt färre. Det behövdes inte så många lantarbetare längre, säger Hugo Montgomery.

Det är fascinerande hur mycket man hinner se när man tar sig fram på cykel. Landskapet upplevs också intensivare än genom ett bilfönster. Men ansträngande är det förstås. Exempelvis är vägen ner till Skottvångs gruva jobbigare än vi kan föreställa oss. Vid den gamla 1500-talsgruvan förbereder vi vår sista måltid i det fria. Det finns mycket att se i omgivningarna och känns som ett perfekt mål för en dagsutflykt. Här finns ett värdshus med livescen för musik. På flera platser i trakten byggs det kolmilor, vilket var en viktig del i järnproduktionen.

Framme i Mariefred checkar vi in vid Stallarholmen och får sällskap av turister från när och fjärran – tyskar, amerikaner och italienare.

Mötet med en ung fransk familj vid vårt Bed and breakfast påminner om att Mariefred, och inte minst Gripsholms slott, är en av de stora sevärdheterna för utländska turister. Efter ett besök på slottet i Gustav Vasastil går det att ta en tur med "ångtåget”, den smalspåriga järnvägen som går mellan Mariefred och Taxinge, som hålls igång med hjälp av ideella krafter. Vi tittar in i stationshuset där både vänthall och biljettexpedition bevarats sedan 1800-talet.

Det vackra vädret har mulnat till sig, och på förmiddagen den fjärde dagen är det dags att vända tillbaka till Södertälje.

Vi slår in på Gamla Strängnäsvägen som är relativt trafikerad, och som kantas av tunga verksamheter. Då blir det en glad överraskning när vi, i höjd med Enhörna, råkar på nystartade Elviras kök och kafé. Vägg i vägg ligger ett nyöppnat 91:an-museum, en hyllning till seriefigurens upphovsman Rudolf Petersson som hade sina rötter i Enhörna.

– Det är jag som är Elvira, säger kaféinnehavaren, när hon står och gör köttbullemackor i köket. Storsäljare är annars stora landgångar med berg av räkor.

Egentligen heter hon Eva Roth, och har dragit igång verksamheten tillsammans med tecknaren Micke Johansson. Strax gör hon sig redo att visa runt i det lilla museet med originalteckningar.

Inne i kafédelen är det möblerat i 50-talsstil.

– Vi har jättemycket kunder, möhippor och begravningskaffe, och så hemtjänsten som tar med sig äldre hit och fikar.

En lunch på Elviras blir avrundningen på vår fina cykeltur. I bakgrunden spelar jukeboxen: ”En gång jag seglar i hamn”.

Fakta.

• Transport till utgångspunkten:

Från Stockholm går det bra att utan extra kostnad ta cykeln på pendeltåget till Södertälje för att påbörja cykelturen. Dock ej från Stockholm C och i rusningstid. Info om tågtider och cykel på pendeln.

Med tåg i juni med SJ, Malmö-Södertälje centrum, från 243 kronor i andra klass.

• Boende:

Björnlunda vandrarhem:

Övernattning i pig- och drängrum från 1700-talet. Dusch, tvättrum och självhushåll. Kostnad: cirka 300 kr/natt, 325 kronor med lakan. Endast kontantbetalning.

Björnlunda Hembygdsgård, Björnlunda

Mälby säteri:

Bed and breakfast i herrgårdsmiljö med anor från 1700-talet, vid sjön Sillen. Kokmöjligheter i flygelbyggnaderna. Frukostbuffé ingår. Kostnad: 900 kronor/natt i dubbelrum.

Mälby Säteri, Gnesta

Gripsholms Bed and breakfast:

Boende i utkanten av Mariefred. Små rum med upp till fyra bäddar. Stort kök med kokmöjligheter. Stor frukostbuffé intas på Gripsholms värdshus. Kostnad: 775 kronor/natt för dubbelrum med frukost.

Gripsholmsviken, Mariefred

Gnesta kommun ger tips om cykelturer i Sörmland, 16-35 km långa.

• Mat och kaféer:

Sternerborgs choklad

Kafé med uteservering i trädgården, hemlagad italiensk glass med smaker som chokladsorbet, saffran och körsbär men smakerna varierar från dag till dag. Egentillverkning av handgjorda chokladpraliner.

Stationsvägen 22, Björnlunda

Gripsholms värdshus

Restaurang i vad som sägs vara Sveriges äldsta värdshus. À la cartemeny med varmrätter från 245 kronor intages i den klassiska matsalen. Lunch från 105 kronor. I bakfickan Skänken i värdshusets äldre del serveras en blandning av svensk husmanskost och italienska smaker. Huvudrätter från 122 kronor.

Kyrkogatan 1, Mariefred

Elviras kök och kafé

Lunchrestaurang och kafé i 50-talsmiljö, vägg i vägg med 91:an-museet. Smörgåsar, fika och lunch. På menyn: hemlagad mat från grunden. Falukorv med stuvad blomkål. Smörgås med stekt ägg. Räklandgång är en specialitet, 130 kr. På torsdagar serveras ärtsoppa och pannkakor.

Gamla Strängnäsvägen 342, Nykvarn