Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sport

Sydkoreas dopningsjägare redo sätta dit OS-fuskarna

Foto: Jonas Lindkvist

SEOUL. Han har redan fällt en av idrottshistoriens mest kända fuskare. Sprintern Ben Johnson hade vunnit 100 meter vid OS i Seoul 1988, när Kwon Oh Seung analyserade B-provet som fastställde dopningsskandalen. Nu är han redo för nya avslöjanden när Sydkorea arrangerar vinter-OS.

Doktor Kwon har förberett sig minst lika noggrant som de olympier han ska testa, en 57-åring som vigt sitt yrkesliv åt att försöka ligga ett steg före fuskarna.

Han tar med DN på en tur i laboratoriet där arbetet kommer att pågå dygnet runt under några veckor i februari.

Han stannar framför en analysmaskin, den enda i sitt slag i lokalen.

– Det här är den modernaste apparaten i labbet. Jag är glad att vi har den. Den är ny och kan upptäcka fler förbjudna ämnen i lägre koncentrationer än någon gång tidigare, säger han.

Kapplöpningen är ständigt närvarande i Doktor Kwons medvetande – racet mellan fuskarnas kunskaper i att dupera laboratorier som det han själv är chef för och hans egen kamp för att hitta nya sätt som avslöjar användarna av dopningspreparat.

Det är samma säkerhetsnivå som används för att komma in i Blå huset, presidentpalatset i Sydkorea. Bättre kan det inte bli.

Numera sker jakten på dopning ofta genom tester för att hitta så kallade metaboliter, biologiska markörer, som är biprodukter då förbjudna ämnen bryts ned i kroppen.

Doping Control Center ligger på sjätte våningen i ett hus inne på det lummiga området till Korea Institute of Science and Technology i huvudstaden Seoul. Hur man under vinter-OS i Pyeongchang tar sig in och ut ur laboratoriet där dopningsproverna förvaras och analyseras har länge stått högst på dagordningen.

Avslöjandet av de häpnadsväckande detaljerna från OS i Sotji 2014 har ökat kraven på säkerhet. Det var då arrangörslandet Ryssland genomförde ett av de mest genomgripande och sofistikerade bedrägerier som ägt rum inom idrotten.

Svensken Arne Ljungqvist, den Internationella olympiska kommitténs dåvarande medicinske chef, berättade i går i DN hur han blivit lurad av de inblandade i den välorganiserade härvan.

Genom ett litet hål i väggen i dopningslaboratoriet smugglades nattetid prover ut som ryska idrottare lämnat. Av allt att döma skedde det med hjälp av landets säkerhetstjänst. Förseglingen på provflaskorna bröts spårlöst upp med ett specialverktyg så att urinproven kunde bytas ut. Genom hålet i väggen återlämnades flaskorna med ”rena” prov.

I Doktor Kwons labb skymtas inga hål i väggen.

Hur är det med säkerheten?

– Säkerheten är perfekt, säger han och ler bredare än när han förevisade den nya analysapparaturen.

– Säkerheten här är klass ett. Det är samma säkerhetsnivå som används för att komma in i Blå huset, presidentpalatset i Sydkorea. Bättre kan det inte bli.

Så du kan garantera säkerheten till hundra procent?

– Det kan ingen göra. Men först och främst måste man vara ackrediterad för att komma in på området. Sedan kan bara en person i tagit passera in i labbet med ett kort som läses av. Därefter sker avläsning med biometriskt fingeravtryck.

Foto: Jonas Lindkvist

En annan regel som Wada, den internationella antidopningsbyrån, införde efter den ryska skandalen är krav på kameraövervakning av vartenda utrymme i de certifierade dopningslaboratorierna.

Rio de Janeiro var den första OS-arrangör som använde kameraövervakning.

Kwon Oh Seung plockar fram detaljerade kartor över vilka vinklar som täcks in av de olika kamerorna som är i bruk i hans labb.

– Om de haft sådana här i Sotji hade skandalen inte kunnat inträffa, säger han.

Ytterligare en förändring gäller flaskorna som urinproven förvaras i. När de i efterhand analyserades i detalj syntes skrapmärken på insidan från något specialverktyg. Det schweiziska företag som tillverkar dem har nu tagit fram en ny förbättrad modell.

Doktor Kwon plockar upp den utgångna flaskmodellen ur en låda i sitt skrivbord. Han är fortfarande förbryllad, förstår inte hur det var möjligt att öppna och återförsluta flaskorna utan att det syntes på utsidan.

– Det krävs en verklig specialist för att öppna de här flaskorna, säger han.

Under vinter-OS i Pyeongchang kommer över 3 000 tester att analyseras. Labbets cirka 30 medarbetare kommer att förstärkas med volontärer och med Wadas experter. Totalt kommer 125 personer att arbeta dygnet runt med dopningsproverna. Målet är att klara av de flesta analyserna inom 24 timmar. Men om ett test är positivt behövs 48 timmar.

Kwon Oh Seung är rätt säker på att hitta förbjudna ämnen under OS.

– Av alla tester som tas innehåller 0,1 till 0,2 procent spår av förbjudna preparat, enligt Wadas statistik, säger han.

Det skulle innebära mellan tre och sex positiva prov under vinterspelen nästa år.

Vilka ämnen är möjliga att spåra i dag som inte kunnat avslöjas tidigare?

– Det är en svår fråga. Jag vill inte exakt säga vilka kemiska substanser det gäller. Men vi har större kunskap om fler ämnen än tidigare.

Numera handlar det ofta om att spåra ämnen som liknar de otillåtna preparat som tidigare använts. Bara en minimal förändring av ett otillåtet ämne gör det fortfarande förbjudet.

– Men det gör det också verkligen svårt att avslöja. Även om skillnaden är liten så blir den besvärlig att upptäcka – om vi inte förbereder oss väl, säger doktor Kwon.

Foto: Jonas Lindkvist

Därför är det heller ingen idé att räkna hur många droger som kan upptäckas, anser han, eftersom var och en av dem kan skapa flera olika biprodukter när de bryts ned i kroppen.

– Om någon tar en tablett så försvinner spåren efter den kanske snabbt, men det bildas flera olika metaboliter. Om vi upptäcker en metabolit så är det också otillåtet eftersom den visar att en förbjuden substans har tillförts kroppen, säger laboratoriechefen.

För fyra, fem år sedan koncentrerade sig han och andra inom arbetet mot dopning på att hitta den biprodukt i kroppen av ett förbjudet ämne som hade den högsta koncentrationen. Fördelen var att den var lätt att spåra då den förekom. Nackdelen var att den ofta lämnade kroppen snabbt. Efter några dagar kunde den ha försvunnit ur urinen.

– I dag letar vi efter de fem, sex metaboliter som stannar kvar längre i kroppen, några veckor, en månad eller längre, inte bara några timmar. Koncentrationen av dem är lägre, men de går att upptäcka under längre tid. Om vi kan spåra dem så kommer vi också att få fler dopningsfall, säger Doktor Kwon.

Vi vet att vi har de svåraste analyserna framför oss sedan vi startade.

Det är i det sammanhanget han gärna också talar om sin senaste analysmaskin, för det är ett arbete som kräver sofistikerade instrument.

En annan kapplöpning äger rum på ett område då idrottaren tar upprepade låga doser av ett förbjudet ämne.

– Upprepade mikrodoser, särskilt av testosteron, är mycket svårt att upptäcka. Problemet är att det syntetiska testosteron som används ser likadant ut som kroppens eget, säger Seoullaboratoriets chef.

Han rekryterades 1984 och började då bygga upp verksamheten i Sydkorea inför OS i Seoul 1988. Det var mitt under de spelen som Ben Johnsons prov efter 100-metersfinalen visade spår av anabola steroider.

Men det var först när den kanadensiske sprintern dök upp i labbet och själv öppnade B-provet som Kwon Oh Seung fick reda på vems prov han skulle analysera.

Så ser proceduren ut än i dag.

– Vi öppnar och analyserar bara A-provet. B-provet ställs i ett kylskåp. Vi kan inte öppna B-provet. Idrottaren måste själv komma hit och göra det, så att han eller hon kan kontrollera flaskan och skriva under på att allt har gått rätt till.

Doping Control Center i Seoul är i dag ett av 35 certifierade dopningslaboratorium i 33 länder. När vinter-OS i Pyeongchang är över tillhör centret en handfull i världen som arbetat både under sommar-OS, vinter-OS, fotbolls-VM och friidrotts-VM.

Kwon Oh Seung är bättre förberedd än de flesta. Det är en lång resa han gjort i antidopningens tjänst, trots att han stannat kvar på samma arbetsplats i hela sitt yrkesliv.

– Det är mycket mer komplicerat nu för tiden, säger han, när han jämför 1980-talets analyser med dagens.

Kraven har bara ökat.

– Vi vet att vi har de svåraste analyserna framför oss sedan vi startade. Vinter-OS blir vårt svåraste test hittills. Men vi är redo, säger han.

Läs mer: Beslut om Ryssland i OS dröjer