Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Bygga eller bevara – bråket om Stockholms framtid

Grafik: Jonas Backlund

Huvudstaden växer så det knakar. Men på rätt sätt? De senaste åren har debatter hettat till om flera byggnader och planer – ett Stockholmsfenomen.

Länsstyrelsen har lämnat ett kritiskt remissvar om Stockholms översiktsplan, som de bland annat ansåg riskera många riksintressen i innerstaden.

Remissvaret fick stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) att reagera med bestörtning: ”Det känns som att de vill stoppa Stockholms utveckling och lägga en våt filt över hur staden ser ut just nu”, sade han i gårdagens DN.

Men inte bara länsstyrelsen har varit missnöjd med Stockholm stads utvecklingsplaner under senare år. Vissa storprojekt har engagerat en gedigen skara stockholmare.

Renoveringen av Slussen ledde till många demonstrationer och namninsamlingar. Planerna för att fixa till den slitna knutpunkten har reviderats flera gånger.

Rena motståndsrörelser uppstod och bland de mest högljudda talespersonerna har varit Ole Settergren, som är en av de drivande i Stigbergsgruppen som arbetat för att hindra bygget. Han har kallat Nya Slussen för en kebabpizza: ”extra allt, stort och fettigt.”

Liknande debacle uppstod om planerna för det omtvistade Nobelcentret, som är tänkt att bli ett museum och ny utdelningslokal för Nobelpriset. Bygget, som ska ligga på Blasieholmen och som har ritats av den brittiske stjärnarkitekten David Chipperfield, anses vara för stort och dominerande. Många oroar sig också för att det gamla Tullhuset från 1874 måste rivas för att ge plats åt byggnaden.

Nätverket Bevara Blasieholmen, med advokaten Björn Tarras-Wahlberg i fronten, har anordnat flera demonstrationer för att flytta projektet.

Han fick medhåll av Sveriges statsöverhuvud, kung Carl XVI Gustaf: ”Varför gräva ner sig i skyttegravarna och säga att det ska ligga precis här? Det går också att flytta det”, sade han till DN (1/6).

Men det är inte bara de stora symbolprojekten som engagerar. Bostadsbristen anses vara ett av stadens mest brådskande problem, men som DN har visat (4/2) är det väldigt vanligt att grannar överklagar detaljplaner för nybyggen – över 50 procent de senaste åtta åren.

Även bostadsbyggen har föranlett bevararörelser. Samma Björn Tarras-Wahlberg som motsätter sig Nobelbygget står bakom Rädda Lidingö, som grundades för att förhindra att bostäder skulle byggas vid Torsvikssvängen på Lidingö. Även i Årsta har en motståndsrörelse arbetat länge mot nybyggnation på Årstafältet.

Som motreaktion till motståndsrörelserna var Anders Gardebring med och skapade organisationen Yimby, som verkar för att främja nybyggen och stadsutveckling. Yimby förespråkar fler höghus i City och har kommit med förslag på en Österbro.

Det finns även debattörer som ligger någonstans mittemellan bevara och bygg. Henrik Nerlund, sekreterare och kanslichef för Stockholms skönhetsråd, har kommenterat många byggnader utan att vara kategorisk.

En annan nja-sägare är författaren Claes Britton. Han anser att staden är i behov av förnyelse, men att det har gått utför för byggandet sedan 60-talet. På torsdag kommer han att debattera stadens utveckling på Stockholms möbelmässa med nya stadsarkitekten Torleif Falk.

Större övergripande planer för Stockholm har historiskt sett blivit kritiserade. 1866 lanserades den första översiktsplanen för det moderna Stockholm. I Lindhagenplanen beskrevs en djärv idé för staden: Stockholm skulle präglas av ett rakt gatunät som korsas av trädprydda esplanader, inspirerat av Paris stadsarkitekt Georges-Eugène Haussmanns banbrytande stadsplan, då många av stadens gator breddades och rätades ut.

Lindhagenplanen mötte stark kritik och den ansågs vara ”alltför storartad”. En hel del av idéerna genomfördes aldrig, men bland annat Karlavägen, Narvavägen och Ringvägen tillkom genom planen.

Knappt 100 år senare hettade det till igen när den stora Norrmalmsregleringen skulle genomföras. I princip hela Stockholms kärna revs för att ersättas av modern bebyggelse. Många kulturpersonligheter protesterade, bland andra Cornelis Vreeswijk och Per Anders Fogelström.

Men 50 år efter den stora omdaningen av City skriver länsstyrelsen i Stockholm att stenstaden innanför tullarna, som byggdes i samband med Lindhagenplanen, och moderna City, som tillkom under 60-talet, hyser höga kulturhistoriska värden och att de oroar sig för hur de ska överleva stadens nya översiktsplan.

Kanske tar det tid för stockholmare att acceptera nybyggen.


ENKÄT: Vilket är ditt drömbygge i stan?

1. Vilket är det bästa stadsbyggnads­projektet som pågår i staden just nu?
2. Det sämsta?
3. Ditt drömprojekt i Stockholm?

Foto: Henrik Nerlund, sekreterare i Skönhetsrådet:

1. – Det blir bäst när staden är tydlig och tar ett helhetsgrepp. Ett bra exempel är nordvästra Kungsholmen och Hornsbergs strandpark. Dit åker människor från andra stadsdelar.

2. – När man bygger ett enstaka hus eller ett kvarter i taget utan att bry sig om det som ligger mellan husen. En del projekt i City och i Bredäng är varnande exempel.

3. – Ett av flera är att få bort motorlederna intill vattnen i centrala Stockholm. Innerstaden skulle bli bättre utan Klarstrandsleden och Centralbron.

Foto:

Bitte Liberg, Södermalmsparkernas vänner:

1. – Jag är faktiskt ganska missnöjd med det mesta man gör när det gäller stadsbyggnad.

2. – Det värsta är att de tror att de kan bygga igen hela stan med bostäder så barnen inte får rum. Barn behandlas sämre än höns – som i alla fall har en minimistandard när det gäller utrymme.

3. – Slussen plan B är mitt drömprojekt. Att inte den förfärliga ombyggnaden av Slussen ska gå igenom och ingen livsfarlig bussterminal i Katarinaberget ska bli av.

Torleif Falk, Stockholms stadsarkitekt:

Foto:

1. – Det är spännande att det finns ett sådant tryck i stadsutvecklingen. Utan det trycket hade vi inte klarat av Fokus Skärholmen, att däcka över spåren norr om Centralen och Hagastaden.

2. – Det hårda trycket ger möjligheter även för aktörer som bara vill tjäna pengar och inte bryr sig ett dugg om samhällsbyggnad. Sedan är det en baksida att de som har det dåligt ställt fortfarande hamnar utanför.

3. – Hagastaden där Stockholm och Solna växer ihop är ett bra exempel på en utveckling där stad ersätter vägar och tomrum. Vi kommer att se en sådan spännande utveckling kring Gullmarsplan och Slakthusområdet.

Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare:

Foto:

1. – Att kommunerna i hela regionen har tagit sats. Många (inte alla) har höga ambitioner för bostadsbyggande och stadsutveckling.

2. – Stadsutvecklingen hämmas av länsstyrelsens oförutsägbara agerande. En annan sak som komplicerar är att många projekt präglas av stor politisk polarisering.

3. – Många drömprojekt skulle kunna bli verklighet om strandskyddet reformerades i grunden så att det blir enklare att bygga närmare vatten.

Björn Ljung, ledamot i Stadsbyggnadsnämnden:

Foto:

1. – Det bästa är att Stockholm utvecklas och att staden är attraktiv med fler bostäder och arbetsplatser.

2. – Det sämsta är att vackra välfungerande hus rivs för att ersättas av groteska kontorsbyggnader, modernistiska utan bostäder.

3. – Drömprojektet är att bygga samman stadsdelar där småhus, högre och lägre bostadshus blandas med äldreboende, förskolor, skolor, idrottsutrymmen och små välplanerade grönytor.

Claes Britton, författare och creative director:

Foto:

1. – Kan tyvärr inte svara då jag inte sett något som inspirerar, muntrar upp eller överraskar mig på något positivt sätt. Tänk om man bara kunde nämna ett enda positivt exempel!

2. – Finns tyvärr så mycket. Norra Djurgårdsstaden, det jag har sett av Hagastaden och den våldsamma, visionslösa exploateringen av City, Stockholm Waterfront.

3. – Det hade varit ett nytt Moderna Museet på den tomt där det djupt kontroversiella Nobelcentret nu prospekteras, självklart i vassast tänkbara samtida arkitektur.

Per Ankersjö, före detta C-borgarråd med hög byggprofil:

Foto:

1. – Att det är ett starkt fokus på att förtäta i ytterstaden som Järva och Skärholmen där det blir bättre på alla sätt med en förtätning, inte minst borde det minska otryggheten.

2. – Det verkar fortfarande vara väldigt svårt att bygga på höjden.

3. – Stockholm borde göra som Köpenhamn. Peka ut ett stadsbyggnadsområde och fokusera på väldigt spektakulär arkitektur. Vi är inte så bra på att ta för oss nu för tiden.

Roger Mogert, stadsbyggnadsborgarråd (S):

Foto:

1. – Stadshusområdet blir väldigt spännande och Fokus Skärholmen ser ut att bli riktigt bra. En del omdaningsprojekt i City som ger liv till Malmskillnadsgatan och Brunkebergstorg är mycket positiva.

2. – När det går riktigt fel som när de var på väg att bygga loftgångshus i Vällingby parkstad i stället för stadsradhus. Jag är orolig för grönytorna och fröskolorna i Hagastaden och hoppas att vi kan rätta till bristerna i etapp två.

3. – Att få bygga en attraktiv och mänsklig stad i stället för motorledssåret rakt genom innerstaden – Klarastrandsleden, Tegelbacken, Centralbron.

Joakim Larsson, oppositionsborgarråd (M):

Foto:

1. – Kvarteret Persikan på östra Södermalm. Ett bra exempel på kvartersbebyggelse, det är stadsmässigt, med slutna kvarter och levande bottenvåningar.

2. – Punkthusbebyggelsen på Årstafältet. Erfarenheten talar om att man inte ska bygga på det sättet.

3. – Att det ska bli enklare att genomföra projekt. Det är så otroligt lång tid mellan idé och verklighet i Stockholm i dag, och det beror på regelverken. Det är svårt att ha ett drömprojekt om man inte hittar en modell för att genomföra det.

Björn Tarras-Wahlberg, advokat:

Foto:

1. – Det bästa är att rädda Blasieholmen från förstörelsen med ett Nobelbygge.

2. – Det sämsta är om det Kungliga Myntkabinettet på Slottsbacken läggs ned och om Länsförsäkringar river den särskilt vackra Astoriaflygeln på Nybrogatan från 1870-talet.

3. – Att domstolarna ger oss rätt som har överklagat Nobelmonstret och att en ny lag stadgar att inga hus som är mer än 100 år gamla får rivas.

Edward Blom, tv-personlighet:

1. – Att man behåller de gamla gasklockorna och vackra tegelbyggnaderna i den så kallade Norra Djurgårdsstaden vid Husarviken och försöker bygga klassisk stadsbebyggelse är positivt – även om många av husen onekligen kunde ha fått bli intressantare arkFoto: itektoniskt.

2. – Rivningen av Tullhuset för att bygga Nobel Center, de hemska planerna för Stureplan och hotande rivningen av delar av Astoriahuset.

3. – En total återställare av hela området kring Riddarholmskanalen och Slussen: bort med vägarna och betongen mellan Riddarholmen och Gamla stan, återställ Slussen till något liknande det som var på 1800-talet, sänk markplanet framför Södra stadshuset, återuppbygg gamla Pelikan, vänd Karl Johan åt rätt håll etc. Men jag är inte bara bakåtsträvare, jag gillar modern höghusarkitektur också om de inte förstör gammal bebyggelse; ett Manhattan på Gärdet skulle inte vara fel – och några Petronia Towers i Kista.

Foton i text: DN och Pressbild

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.